Skilda världar

Den stora massan av Sveriges journalister lever i en helt annan verklighet än personerna som ingår i Fokus granskning av Sveriges mest inflytelserika journalister. Genomsnittsjournalisten lever i en tillvaro som präglas av låga löner och usla anställningsvillkor. Om de har någon anställning överhuvudtaget.

Enligt Journalistförbundets statistik för 2007 har 46 procent av medlemmarna en månadslön under 25 000 kronor. De med löner över 40 000 kronor utgör bara fem procent av medlemmarna. Samtidigt är skillnaden stor mellan storstad och landsbygd – medianlönen inom dagspress i Stockholm ligger på 32 000 i månaden, medan motsvarande siffra på landsorten är 24 500 kronor.

Dåliga löner finns i många branscher, men vikariekarusellen tycks vara unik för medievärlden. Enligt 2007 års siffror är bara 64 procent av Journalistförbundets medlemmar tillsvidareanställda. Elva procent är visstidsanställda – i regel vikarier eller projektanställda. Därutöver är fem procent arbetslösa och dessutom uppger var femte frilansare att de i själva verket hellre skulle ha en fast anställning.

En rundringning till de stora morgon- och kvällstidningarna, Sveriges Television och Sveriges Radio visar följdriktigt att vikarie- och projektanställningar står för mellan 15 och 30 procent. Och då lär ändå situationen ha förbättrats – för ett par år sedan var så många som hälften av SVT:s inrikesreportrar vikarier, en siffra som i dag har sjunkit till en femtedel.

Enligt Journalistförbundet upplever åttio procent av de visstidsanställda att de på något sätt diskrimineras – beträffande till exempel lön, kompetensutveckling eller socialt – på sin arbetsplats i förhållande till de fast anställda. Och inträdet till den exklusiva fasta anställningen tenderar att dröja – nästan sjuttio procent av de visstidsanställda har haft fler än tre tidsbegränsade anställningar. Den osäkra anställningsformen färgar också av sig på övriga livet – svårigheter med banklån och hyreskontrakt eller tvekan att skaffa barn. Mer än en tredjedel har svårt att ta semester. Visstidsanställningen påverkar dessutom arbetsplatsen som helhet – även de lyckosamma tillsvidareanställda klagar på ökad arbetsbörda och sämre arbetsklimat på grund av den stora personalomsättningen.

Så vad hände med den mediala underklassen i journalistkonflikten som avblåstes förra veckan då? Jo, kravet på bättre anställningstrygghet tystades med en vag formulering om att arbetsgivarna lovar att vara mer ansvarsfulla och att inte kringgå lagen om anställningsskydd i onödan.