Var fjärde svensk vill inskränka tryckfriheten

En tecknad rondellhund föreställande profeten Muhammed. Det var allt som krävdes för att diskussionen om vad man får och inte får publicera blossade upp i Sverige – landet som fick sin första tryckfrihetsförordning redan 1766.

Ska tidningar få trycka bilder som kränker religösa symboler? Ja, svarar 62 procent av de tillfrågade i Fokus/Synovate Temos undersökning. 30 procent av de tillfrågade kvinnorna vill se ett förbud, mot 20 procent av de tillfrågade männen. Kd-sympatisörer sticker ut i statistiken med 38 procent som vill ha ett förbud.

Det starkaste sambandet finns när man tittar på vad de tillfrågade har för hushållsinkomst. Bland de med lägst inkomst är det bara 48 procent som anser att det bör vara tillåtet att publicera potentiellt kränkande bilder.

En som hade svarat blankt nej på frågan om vi bör inskränka tryckfriheten är Mohamed Omar, redaktör för den muslimska kulturtidskriften Minaret. Protesterna mot publiceringen av Lars Vilks rondellhund ser han som en frukt av vissa muslimska företrädares starka inflytande.

– Om man kritiserar presidenten i Egypten eller Syrien så kan man bli avrättad, vilket gör det svårt att ta deras invändningar på allvar, kommenterar Mohamed Omar kritiken från muslimska länders företrädare.

Även för Advokatsamfundets ordförande Anne Ramberg är det fullkomligt främmande att diskutera en inskränkning av lagstiftningen. Och hon menar att syftet med publiceringen är ointressant.

– Det är en grundbult i vår unika, svenska lagstiftning att ha rätten att uttrycka sig, även om det kan finnas de som känner sig kränkta.

Justitiekansler Göran Lambertz säger sig inte vara förvånad över resultatet av Fokus undersökning. Han tror att många av de tillfrågade tycker att en publicering av potentiellt kränkande religiösa bilder är dåligt, men kanske inte har funderat närmare på vad det innebär att faktiskt inskränka tryck- och yttrandefriheten.

Flera anmälningar mot Nerikes Allehanda och andra tidningar som publicerat bilden av profeten Muhammed som rondellhund har trillat in hos justitiekanslern. Det mesta talar för att det inte rör sig om hets mot folkgrupp, enligt JK Göran Lambertz. Men själv tycker han att det mest intressanta inte är den juridiska diskussionen.

– Bara för att något är tillåtet rent juridiskt så behöver det ju inte innebära att man tycker att det är önskvärt.