Forskare sågar betygshetsen

Ryktet hade flugit. Mona Sahlin hade svårt att få med sig sitt parti på tidigare betyg i skolan. Tidigare hade kongressen, först 2001 och sedan 2005, gått emot fler betyg och nationella prov. Skulle förtroenderådet, partiets näst högsta organ som nu samlats i Stockholm, också säga nej till betyg före årskurs åtta?

– Det här är inte för Jan Björklunds skull, utan det är för ungarnas skull, vädjade Sahlin från talarstolen.

Det kan bli en bevingad replik. Den fungerade dessutom. Förtroenderådets 700 socialdemokrater sa ja:

Sahlin är fri att förhandla fram en blocköverskridande överenskommelse om tidigare betyg med regeringen.

De partitaktiska skälen är enkla att förstå. Väljarna är allmänt positiva till betyg. Folkpartiets Jan Björklund äger skolfrågan och måste, från ett socialdemokratiskt perspektiv, neutraliseras till valet 2010. Om socialdemokraterna gör upp med dem, vrids betygsvapnet ur Björklunds händer.

Nu gjorde Björklund sitt bästa för att låta skeptisk. Socialdemokraterna måste också, sa han, acceptera skriftliga omdömen i lågstadiet:

– Det är inte förhandlingsbart.

Men han sa också att han i vår ska bjuda in oppositionen till samtal. Och med ett miljöparti som reviderat sitt betygsmotstånd talar det mesta för att tidigare betyg och fler nationella prov blir verklighet i skolorna.

Sahlins maktkupp lyckades. Men är den bra för ungarna?

Betyg, säger forskarna, kan i teorin förbättra studieresultaten. De kan öka motivationen och ge feedback till elever och föräldrar. Men, i verkligheten fungerar betyg sällan eller aldrig för att göra detta.

I Sverige finns få större studier på betyg. Men utomlands är det en stor disciplin.

Dylan Wiliam, rektor på Institute of Education vid University of London, är en av världens mest ansedda betygsforskare. I en bok som Lärarförbundet gav ut i somras refererar han till en större israelisk undersökning av sjundeklassare.

Den visar att de som fick betyg inte höjde sina resultat. Inte ens kombinationen av betyg och skriftliga omdömen, som miljöpartiet gillar, fungerade. Bara gruppen med endast skriftliga kommentarer höjde sina resultat, i genomsnitt med 30 procent.

Forskarna säger att den yttre motivationen, betyget, dödar den inre motivationen, eleven upplever inte att den lär sig för sin egen skull. Tankarna kommer från beteendevetenskapen.

– Betyg påverkar självbilden. De som får låga betyg stänger av inlärningen. Brittiska studier har gett samma resultat, säger Anders Jönsson, doktorand vid Malmö högskola med inriktning på betyg.

– I den israeliska studien var det bara bland de få med högt betyg som man kunde se någon liten positiv effekt, säger Viveka Lindberg, lektor vid Lärarhögskolan i Stockholm.

Men det är inte ens säkert att motivationen ökar bland dem som får högt betyg.

Den amerikanska professorn i pedagogik Alfie Kohn förde på 1990-talet ett berömt korståg mot bonusar i företag. Hans studier visar att betyg fungerar som bonusbaserad lön. Man jobbar bara för betyget och slutar prestera när man gjort exakt så mycket som krävs för att få det.

Sämre elever får sämre självkänsla och lägre motivation, duktigare elever lutar sig tillbaka och sänker motivationen. Inlärningen blir ytligare.

Det finns få eller inga bevis i forskningen för att tidigare betyg skulle ge den kunskapsskola som alla svenska politiker pratar om.

Den annars så vetenskapsbaserade borgerliga regeringspolitiken struntar i forskningen här. Och Sahlin följer efter i jakt på opinionen.

– Det är inte förhandlingsbart, sa Björklund.

– För ungarnas skull, sa Sahlin.

Fakta: Betygsreformer

1962: Siffersystemet 1–5 med så kallad normalfördelning införs. Betyg ges från årskurs ett.
1980: Siffersystemet 1–5 utan normalfördelning införs. Betyg ges från årskurs åtta.
1994: Bokstavssystemet införs. Betyg ges från årskurs åtta.
2007: Bokstavs- eller siffersystem med sju grader föreslås av regeringen. Betyg ska, enligt förslaget, ges från årskurs sex.