Lappkast om gasledningen

I måndags gjorde oppositionens tre partiledare ett sällsynt gemensamt utspel: de kräver ett svenskt nej till gasledningen i Östersjön av miljö- och säkerhetspolitiska skäl.

Det satte fart på de sju politikerna i försvarsberedningen som dagen därpå skulle avsluta sin årslånga strategiska analys av omvärlden. De hade gjort en annan bedömning. Gasledningen var inget säkerhetshot, och fanns inte ens omnämnd i beredningens rapport:

– Den säkerhetspolitiska dimensionen av gasledningen hade strukits, berättar kristdemokraternas representant Else-Marie Lindgren.

Hon hade stridit för att ta upp frågan, men blivit överkörd. Hennes enda vän var för ovanlighetens skull vänsterpartiets Gunilla Wahlén, som redan skrivit sin reservation.

– Vi är lite naiva om vi tror att civila myndigheter ska skydda ledningen, säger Else-Marie Lindgren. Det kommer att finnas ryska militära fartyg där. Alla experter i Försvarsmakten uttrycker sin oro över ledningen.

Efter veckans debatt har försvarsberedningen gjort en helomvändning. Det blir nu tuffare skrivningar om att övervakningen av ledningen inger oro:

– Vi kommer att ställa tydliga krav och villkor gentemot de tysk-ryska intressenterna, säger socialdemokraten Håkan Juholt.

Försvarsberedningens uppdrag är att se brett på hot i omvärlden.

– Vi har tittat på utvecklingen i Mellanöstern, Irak, Kina, Afrika eller Ryssland och ser på både terror- och miljöhot, säger Håkan Juholt.

Beredningen är enig i sin analys. Men inte i vad konsekvenserna bör bli.

– Vi delar omvärldsanalysen. Men vi är inte överens med de andra om hur hoten ska mötas. Jag försöker få bort alla texter om ökat militärt samarbete, säger Gunilla Wahlén (v).

De övriga sex partierna är ense om att samarbete i Östersjöregionen, främst med Finland, Norge och baltstaterna, är ett bra sätt att öka Sveriges trygghet.

Samarbetet ska även omfatta köp eller utveckling av försvarsmateriel och på sikt få ner materielkostnaderna som i dag slukar halva försvarsbudgeten.

Just materialkostnaderna, och vilket departement som skulle ansvara för frågan om hur stora dessa skulle bli, var det som förre försvarsministern Mikael Odenberg avgick på. I dagarna utses genomförandegruppen, som ska medla i striden mellan finansdepartementet och försvarsdepartementet.

Gruppen, som ska ligga under försvarsdepartementet, leds av statssekreterarna Håkan Jevrell, försvar, och Hans Lindblad, finansen. De tar med sig några sakkunniga från respektive departement. Här hotar batalj:

Kostnadsnivån ska sänkas med 350 miljoner 2008, 620 miljoner 2009 och 980 miljoner 2010. Nästa års beting klaras genom att luftvärnsroboten Bamse inte förbandssätts, torped- och minsystemet TMS sänks, missilen MRCM stryks och planerna på nya ytfartyg skrotas.

Sedan ska ytterligare 2–3 miljarder kronor sparas. Så här ser departementens utgångspunkter ut:

»Två miljarder över lång tid«, säger försvarsdepartementet.

»Tre miljarder snabbt«, kontrar finansdepartementet.

Därmed är det bäddat för fortsatt inbördeskrig om försvarets framtid.