Pålsson om hushållsnära tjänster

Du har sagt att du är trött på debatten kring hushållsnära tjänster, eller »pigdebatten« som den också har kallats – varför det?

– Jag har varit väldigt aktiv i den här diskussionen och till sist fick jag väl för mycket. Sedan har jag fått se förslaget omsättas i praktiken, vilket gjort att intensiteten i mitt engagemang har svalnat.

Vad hade du väntat dig när du tog fram förslaget?

– Inte hade jag väntat mig den politiska krigföring som det blev. Då var jag en ekonom och forskare som tänkte i akademiska termer. Jag tyckte att jag hade en fiffig lösning på ett samhällsproblem och trodde att mitt förslag skulle tas emot som en forskningsrapport – med en intresserad gäspning.

Hur kom det sig att det här blev din hjärtefråga?

– Första gången jag tog upp det var på ett socialdemokratiskt seminarium i Almedalen 1993. Det var en trist och regnig sommar när medierna blev tacksamma över att få något att skriva om.

Varför blev debatten om hushållsnära tjänster så infekterad?

– Det fanns en tydlig politisk stridslinje som väckte stort medialt intresse. Många på vänsterkanten var genuint rädda att få tillbaka det klassamhälle man hade bekämpat. Men faktum är att många socialdemokrater sa till mig privat att de tyckte att förslaget var jättebra – det var deras kvinnoförbund som låste sig så snabbt.

Hur är tonläget i dag?

– Det är lustigt – jag får intrycket av att hushållsnära tjänster nästan har blivit helt accepterat. Det hörs en del fnysningar från socialdemokraterna men förvånansvärt lite kritik.

Nu har det snart gått ett år sedan avdragsmöjligheten infördes. Hur tycker du att reformen har fallit ut?

– Arbetstillfällen har vuxit fram, vilket är bra. Sedan tycker jag att vi borde ha bättre skattetekniska lösningar, och kretsen av vilka tjänster som avsågs gjordes alldeles för snäv. Exempelvis har renoverings- och byggtjänsterna fallit utanför och det är olyckligt.

Vad var egentligen syften med reformen i dina ögon – handlade det om arbetsmarknads- eller jämställdhetsskäl?

– När jag började skissa på förslaget i tidigt 1990-tal befann sig svensk ekonomi i en djup lågkonjunktur med brant stigande arbetslöshet. Därför var mitt första argument att det skulle ge vissa grupper möjlighet till vettig sysselsättning. Vidare handlade det om effektivitet; folk ska göra det de är bra på. Om man är bra på att operera hjärnor ska man ägna sig åt det och låta någon annan måla trappen. Sedan kom jämställdhetsaspekten och till sist handlade det om att göra svarta sektorn vit.

Hur har det gått att förvandla svarta jobb till vita?

– Jag vet faktiskt inte om den svarta sektorn har krympt – men chanserna att så sker skulle öka rejält om skattereduktionen även gällde byggsektorn för privatpersoner.

Du har skrivit en interpellation till Göran Hägglund om det tungt arbetsbelastade svenska folket. Vad tycker du själv att regeringen borde göra för att lätta på bördan?

– Mitt syfte var att väcka liv i en diskussion om vår syn på arbetstid. Är verkligen heltidsjobb den bästa lösningen, eller borde man kunna ha perioder i livet då man inte måste arbeta lika mycket? Socialdemokraterna har bitit sig fast vid att det bara handlar om allas rätt till heltid. Jag tycker inte att vi kan bygga ett samhälle på att alla ska arbeta heltid och överlåta ansvaret för barn och familj på någon annan.  

Använder du själv hushållsnära tjänster?

– Faktiskt inte – jag för ett kringflackande liv och pendlar mellan Lund och Stockholm. Jag är inte på samma plats tillräckligt ofta och länge för att kunna släppa in en eventuell städhjälp.

Detta har hänt

Den 1 juli 2007 trädde lagen om skattereduktion för hushållsnära tjänster i kraft. Samtidigt tillsattes en utredning för att se över hur systemet ska kunna förenklas – till exempel hur reduktionen ska kunna ges direkt när tjänsten utförs. Införandet av lagen föregicks av en intensiv diskussion där motståndare talade om ett återinförande av pigsamhället, medan förespråkarna pekade på möjligheterna att skapa nya arbetstillfällen, göra den svarta sektorn vit och underlätta för folk att få ihop livspusslet.