Bernadottes okända dotter

» Där satt en före detta premiärminister och mer eller mindre erkände att han mördat min morfar. Och han ångrade inget. Det var fruktansvärt!«

Så beskriver Jonas Granström sina känslor när han nyligen såg en tv-dokumentär om Folke Bernadotte. Den intervjuade var Yitzhak Shamir, toppolitiker och före detta medlem i Sternligan som mördade Folke Bernadotte den 17 september 1948.

Då var Jonas Granström bara två år och visste ingenting om vare sig mordet eller sin egen kungliga härkomst. Men hans mamma, Jeanne Matthiessen, var Folke Bernadottes okända dotter.

Rykten om utomäktenskapliga barn är inte ovanliga i ätten Bernadotte. Men att Folke Bernadotte hade en dotter med revystjärnan Lillie Ericson har varit en väl bevarad hemlighet sedan 1921.

Folke och Lillie var djupt förälskade och trolovade. Men hans föräldrar förbjöd honom att gifta sig med en skådespelerska. Folke gav då dottern ekonomiska garantier och lovade samtidigt Lillie att han skulle »göra något för mänskligheten«. 20 år senare uppfyllde han löftet med Vita bussarna och sitt uppdrag som fredsmäklare i Palestina.

Folke Bernadottes son, som också heter Folke, har hört halvsystern nämnas, men vet inget om henne.

– Jag vet att hon fanns, men inte vem hon var. Det måste vara mamma som har sagt något för länge sedan, säger Folke Bernadotte junior.

För en annan av sönerna, Bertil, kom uppgifterna som en total överraskning.

För forskarna är uppgifterna om Folke Bernadottes dotter också helt nya och sensationella.

– Jag har inte stött på det vare sig skriftligt eller muntligt. Det här förändrar och berikar bilden av Folke Bernadotte. Han är seriös, han vill gifta sig och när han inte får det tar han sitt ekonomiska ansvar för barnet, säger Per Sandin på Livrustkammaren som forskar om ätten Bernadotte.

Historikern Stig Hadenius, som i fjol kom ut med en biografi om Folke Bernadotte, har inte hört talas om dottern. Det har inte heller genealogen Ted Rosvall, som kartlagt den bernadotteska ätten.

Folke Bernadotte träffade Lillie Ericsson när hon var omsvärmad stjärna i Ernst Rolfs tidiga revyer. När dottern blev till sensommaren 1920 hade 28-åriga Lillie gjort succé i revyn »Kvinnan du gav mig«. Folke var 25 år, nyutbildad löjtnant vid Livregementets dragoner och playboy. Han var en av »snaskebassarna« som gör Stockholm osäkert.

Lillie var inte den första skådespelerska som uppvaktats av en Bernadotte. Folkes farfar Oscar II sägs ha fått två barn med aktrisen Marie Friberg. Det är också välkänt att hans farfarsfar Oscar I fick två söner, »prinsarna av Lappland«, med skådespelerskan Emelie Högqvist 1839 och 1840.

Folkes far prins Oscar var den förste bernadotten som gift sig med en icke-kunglig person och därför mist arvsrätten till kronan och kastats ut ur kungahuset. Detta trots att hans tillkommande Ebba Munck af Fulkila var högadlig och före detta hovdam.

Ebba Bernadotte uppnådde därmed en position – inte kunglig men nästintill – som inte fick solkas. När sonen Folke ville gifta sig med en skådespelerska hotade Ebba att göra honom arvlös, enligt flera källor.

– Hon måste ha sett detta som en mesallians. En revyaktris som gifter sig med kungens brorson är ingen höjdare i de här sammanhangen, säger Per Sandin.

Striden med föräldrarna fick till följd att Folke rev upp en magåkomma och reste till Schweiz för behandling. Lillie for till vänner i Kristiania, dagens Oslo, där hon i maj 1921 födde en dotter som fick namnet Jeanne Birgitta Sofia Kristina – Jeanne efter d’Arc och Birgitta efter Heliga, Sofia efter mormor och Kristina efter mamma.

Men innan de skildes åt skrev Folke Bernadotte ett brev till sin älskade.

– Han skrev att han ville göra något för mänskligheten som ett bevis på sin kärlek, som ett slags gottgörelse, berättar Jonas Granström som har läst det nu förkomna brevet flera gånger.

Detta är det första och fram till nu okända tecknet på den riktning Folke Bernadottes liv kommer att ta, långt innan han börjar engagera sig internationellt. I sin biografi över Folke Bernadotte tecknade Stig Hadenius snarare en bild av ett senare och gradvis ökat intresse för ideella frågor och diplomati.

Lillie Ericson gifte sig med Carl Matthiessen, direktör för Banan-Kompaniet. »Banankungen« adopterade Jeanne i en uppgörelse med Folke Bernadotte som deponerade 30 000 kronor, cirka 750 000 kronor i dagens penningvärde, hos barnavårdsnämnden. Lillie fick den månatliga räntan som ett slags barnbidrag, vilket inte fanns på den tiden. Behållningen tillföll Jeanne när hon blev myndig.

Dessutom avsatte han 20 000 kronor, cirka en halv miljon kronor i dag, som också  betalades ut när dottern blev myndig. Att han på så sätt höll saken hemlig är ett av skälen till att dottern förblivit okänd.

Redan när Jeanne var 18 år, 1939, kallades hon till hovet, enligt sonen Jonas Granström.

– Hon fick en summa pengar och skrev sedan på ett papper där hon lovade att aldrig göra några anspråk i framtiden.

Allmänt sägs bland Jeannes ättlingar att hovet tryckt på för att hålla romansen och barnet hemliga. Det finns även uppgifter om att hovet gick med på att Folke och Lillie gifte sig, men då krävde abort. Det passade sig inte att kungens brorson avlade barn utom äktenskapet. Men representanter för hovet hävdar att det är mindre troligt.

– Man var väldigt mån om att konstatera att var man greve Bernadotte så tillhörde man inte kungahuset. Familjeangelägenheter fick man sköta själv, säger Göran Alm, bibliotekarie på Kungliga slottets Bernadottebibliotek.

Men kung Gustav V kan personligen ha spelat en roll. Han var gudfar åt Folke Bernadotte och kan därför ha känt sig tvungen att agera. Han hade ett ansvar för brorsonen, oavsett dennes relation till kungahuset.

– På den tiden betydde det mer att vara gudfar än i dag, säger Folke Bernadotte junior.

Utbetalningen av pengarna till Jeanne Matthiessen skedde i kölvattnet av Haijbyaffären, vilken kretsar kring Kurt Haijby som hade ett sexuellt förhållande med kungen. Han pressade gång på gång hovet på pengar för att inte avslöja något, vilket överståthållaren Thorsten Nothin försökte stoppa.

Haijby sattes på Beckomberga och tvingades skriva på en försäkran om att han inte alls haft någon affär med kungen. 1939 skickades han i landsflykt till Tyskland. Det var samma år som Jeanne kallades till hovet.

Kanske försökte Folkes föräldrar, kungen och företrädare för hovet, var och en av sina skäl, att mörklägga Jeannes härkomst. Vem som gjort vad kan inte sägas utan klarläggande dokument. Men det är belagt att kungen påverkat brorsonens kärleksaffärer vid minst ett tillfälle.

Folke Bernadotte gifte sig 1928 med den rika amerikanskan Estelle Manville. Paret hade träffats i Nice sedan Gustav V för första och sista gången agerat äktenskapsmäklare, enligt Stig Hadenius. Kanske var det för att en gång för alla få bort Lillie ur Folkes tankar.

Men Folke Bernadotte glömde inte. När han i krigets slutskede hämtade hem uppemot 20 000 skandinaver från tyska koncentrationsläger med Vita bussarna var det nog inte en slump att han hyrde fartyget s/s Lillie Matthiessen. Det ägdes av Salénrederierna som fraktade frukt åt Banan-Kompaniet, därav fartygets namn. Kanske var det ett sätt att visa Lillie att han uppfyllde sitt löfte.

Men med tiden tycks Folke Bernadottes känslor ha svalnat. 1939 förälskade han sig i en UD-tjänstemans hustru, de höll kontakt ett antal år, men hon ville inte lämna sin man.

1948 blev Folke Bernadotte medlare mellan Israel och grannländerna, som året innan gått i krig mot den nybildade judiska staten. Den 17 september mördades han av den ultranationalistiska Sternligan, som betraktade honom som brittisk spion.

Dottern Jeannes liv blev förhållandevis ordinärt. Hon gifte sig med en brukspatron i Bergslagen, fick två barn, skiljde sig tidigt och träffade en målare som hon fick två barn till med, men blev tidigt änka. Hon levde sedan i konstkretsar och arbetade som vakt på Nationalmuseum.

Lillie Matthiessen avled 1981 och hennes dotter Jeanne tio år senare. I dag finns 10–15 ättlingar till Lillie och Folke i livet. Jeannes furstliga härkomst är ingen hemlighet i släkten, men den är heller inget man talar om.