Branschen gillar nätets jukeboxar

»Du som konsument ska betala. Inget i vårt samhälle är gratis«, sade Per Sundin, vd på skivbolaget Universal, till SVT:s »Nöjesnytt« tidigare i år på temat framtidens musikkonsumtion. Frågan om hur artister och upphovsmän ska kunna få betalt när deras verk kopieras på nätet har länge varit het. Jakten på lagliga och användarvänliga alternativ pågår ständigt.

Stim, som företräder över 21 000 svenska upphovsmän, meddelade till exempel strax före sommaren att de nu under hösten kommer att genomföra tester för att utvärdera konsumenters intresse för laglig fildelning. Organisationens utgångspunkt är att musik på internet ska vara lika tillgängligt som tv-program, det vill säga finansieras genom fasta avgifter som inte förändras beroende på vilket program du tittar på.

Det finns dock redan i dag flera tjänster som strömmar skivbolagens musik via nätet gratis och genererar intäkter genom annonser. Då lagras musiken inte på användarens dator utan distribueras i stället från en central musikdatabas. Som en digital jukebox.

Den brittiska tjänsten Last.fm är ett exempel men finns i sin helhet bara tillgänglig i USA, Storbritannien och Tyskland. Franska Deezer är ytterligare en sajt som levererar strömmande musik, och den går att använda även i Sverige.

Nyligen lanserades även den svenska musiktjänsten Spotify som såväl Stim som de flesta större skivbolag ställer sig bakom. Även skivbolagens intresseorganisation Ifpi är med på tåget.

Ifpis ordförande Ludvig Werner hyllar framväxten av tjänster med strömmande ljud, men tror på flera parallella lösningar.
– Du erbjuder inte kunden ett sätt att konsumera, utan en bukett av lösningar där du väljer själv.

Ludvig Werner tror att vetskapen om att den artist man lyssnar på faktiskt tjänar pengar genom den musiktjänst man använder kommer att attrahera många.

– Det är superintressant att även om du väljer gratisversionen så vet du att du är i en laglig miljö och att det finns någon form av intäkt till den upphovsman du lyssnar på, säger han.

Anders Livåg, ansvarig för nya medier på skivbolaget EMI Music Nordic som har tecknat avtal med Spotify, tror också på tjänsten:

– Vi har strävat efter att ta fram sätt att konsumera musik lagligt. Strömmande musik ligger i linje med det. Prenumerationsmodellen fungerar, säger han.

Enligt Anders Livåg har konsumenternas intresse för strömmande musik hittills inte varit stort. Men nu börjar människor bli vana vid ständig tillgång till olika typer av innehåll på nätet i stället för i den egna datorn eller mobilen. Det kallas cloud computing och molnmetaforen används för att beskriva allt det innehåll som vi själva skapar och publicerar på nätet, vare sig det är e-post i webbmejlen, blogg­inlägg, filer, dokument, bilder eller musik.

– Vi upptäckte att folk brydde sig mer om tillgång till innehåll än att faktiskt äga innehåll, säger Daniel Ek, som grundade Spotify tillsammans med Martin Lorentzon 2006.

När idén till Spotify kom handlade den både om att lösa problemet med illegal fildelning men också om att ta annonseringstekniken på nätet ett steg vidare.

– Folk vill inte vara olagliga men de vill ha tillgång till saker, och det fanns ingen affärsmodell i Europa som erbjöd det. Det är det vi försökt skräddarsy, säger Daniel Ek.

Anders Livåg på EMI Music Nordic tror inte att det är tjänster som Spotify, Deezer och Last.fm som kommer att rädda musikbranschen.

– En del vill konsumera musik som snabbmat medan andra vill äga och ha en produkt och då har man nedladdningstjänsterna. Jag ser att tjänsterna kommer att finnas bredvid varandra, säger han.