Nobelpriset i Nextopia

» … nästa dejt är den bästa någonsin«

Enligt Micael Dahlén, professor i företagsekonomi på Handelshögskolan i Stockholm, är det så det nya förväntningssamhället ser ut, Nextopia. Och det är därför Iphone genererade 70 miljoner träffar på Google långt innan telefonen ens var släppt och 19 miljoner amerikaner bänkade sig framför ett pilotavsnitt av tv-serien »Lost«.

Det är inte längre saken som är grejen, utan längtan dit. Byt bara ut »nu« mot »kommande«, så är du hemma. För det är inte längre ett samhälle vi lever i, utan i ett som helst-samhälle, där allt är möjligt.

Berömmelse följer inte på framgångar, utan på förväntningar. Kändisarna är inte längre kändisar, utan förväntisar.
»Keep going« är ledordet, för lyckan går att fiska upp lite här och där, även om den inte är långvarig (hållbarhetstiden beräknas till tre månader).

Det spelar ingen roll att »Nextopia« vill vara »den lyckliga boken«, den blir ändå tröttsamt deprimerande. Som om kollsamhället slagit knut på sig själv och drabbats av förstoppning.

För vad ska man göra med all streetsmart trailerkunskap?

Satsa stålar på Ladbrokes att italienaren Claudio Magris blir årets nobelpristagare i litteratur, hellre än att läsa honom, det tar ju alldeles för lång tid. Kalla mig gärna en avart från Generation Stress, men för mig låter lyckomotorvägen som en highway to hell.

»Nextopia« ges ut på Volante Publishing.