Bevare oss för euron

I Hongkong finns en makroekonomisk tankesmedja som heter Gavekal. Den säljer sina rapporter över hela världen och har många abonnenter också i Sverige i det ekonomiska etablissemanget. Gavekal har häpnadsväckande ofta rätt och varnade tidigt för EMU och avrådde bestämt Sverige från att gå in i eurosamarbetet.

I en rapport från den 29 januari i år tar man upp följderna av några länders euroanknytning. Köpkraftskorrigerat är Irlands kostnadsläge 50 procent hög­re än den brittiske grannens. Vitsmakaren som sade att »skillnaden mellan Irland och Island bara är en bokstav och sex månader« riskerar att snart få rätt.

Turkiet och dess grannland Grekland är i en liknande situation. Båda ländernas främsta inkomstkälla är turism. Skillnaden är att Grekland på grund av den starka eurokursen har hamnat i en omöjlig konkurrenssituation. Det har  på kort tid blivit betydligt billigare att sola på de turkiska stränderna än på de grekiska.

Gavekal tar också upp Danmark som hamnat i en särskilt olycklig sits genom att inte införa euron utan i stället knyta den danska kronan till en fast kurs mot euron. För att försvara den kursen måste den danska centralbanken hålla en mycket högre räntenivå än den som råder i euroområdet. Då klarar sig Sverige bättre. Köpkraftskorrigerat ligger den danska valutan minst 20 procent för högt mot den svenska och räntenivån är nästan tre gånger högre.

Folkpartiet, som hellre följer kartan än terrängen, kräver nu att Sverige snarast skall införa euron. Men för den svenska industrin är den egna valutan en skänk från ovan som gissningsvis innebär 10 000–20 000 kronor per Volvo-bil byggd i Göteborg.

Hopplös är, däremot, situationen i de baltiska länderna som alla knutit sina valutor till euron. De baltiska regeringarna och centralbankerna upprepar nu det svenska katastrofala kronkurs­försvaret från regeringen Bildt 1991-92.

Balterna har just inget annat att sälja än sin egen arbetskraft och genom den fasta växelkursen har de prissatt sig ur marknaden. Just nu är det vare sig lätt att vara lett eller ballt att vara balt!

Tanken är att lönesänkningar skall återställa de baltiska ländernas ­konkurrenskraft. En sådan politik har inte lyckats någonstans tidigare och kommer inte heller att lyckas i Baltikum.

Däremot kommer den att leda till en social oro som kan destabilisera de baltiska länderna, vars stora rysktalande befolkningsgrupper är diskriminerade. Obama söker – uppmuntrad av »det gamla Europa« – överge USA:s konfrontationspolitik mot Ryssland. Det är bra. Skulle Nato vilja och kunna bistå balterna i en Georgien-liknande konflikt med Ryssland?

Av Riksbankens årsberättelse, framgår att banken under 2008 gjort en kursförlust på 481 miljoner kronor på lån till Lettlands Nationalbank. Riksbanken har gett sina nödkrediter i uttalat syfte att värna om den finansiella stabiliteten – även på hemmaplan, skriver DI. Men marknaden fungerar snarare så att nödkrediter ytterligare förbrukar förtroende och riskerar att dra Sverige ned i det baltiska träsket. Riksbankens och regeringens »stöd« till Baltikum gör ont värre, och därför sätts nu den svenska kronan under tryck.

De svenska skattebetalarna fick under Bildt-regeringen som bekant överta storbankernas och Riksbankens valutaförluster.
Skall historien upprepa sig?