Martin Hansson, fotbollsdomare och medieskeptiker

Det är dagarna efter vårens VM-kvalmatch i fotboll mellan Nord­irland och Polen. Matchens domare Martin Hansson har föreslagit lunch på vackra Ronneby Brunn. Han stöter på en kollega som han växlar några ord med. Samtalet glider omgående in på incidenten som allt efterspel kom att handla om. Den assisterande domaren Stefan Wittberg blev träffad av ett mynt, Hansson hörde hur Wittberg skrek till av smärta och bröt matchen i ett par minuter.

– För några år sedan hade det varit en stor grej, men tyvärr börjar jag bli van. Det har nästan blivit en del av spelet och det är ju tragiskt, säger han.

Martin Hansson från Holmsjö, cirka tre mil norr om Karlskrona, började döma i tidig ålder. Han var utrustad med tydliga ledaregenskaper och avancerade ganska snabbt till allsvenskan (med en lätt obstinat stil, enligt honom själv). Han ler lite drömskt när han tänker tillbaka på debuten i Sveriges främsta fotbollsserie. Elfsborgs målvakt Anders Bogsjö kom fram och sa att de visste om att det var hans första match och att de tänkte hjälpa honom. Det var 1999.

På bara tio år har vardagen hårdnat betänkligt. Klubbarna är numera så pass pressade att de gör allt för att vinna. Fotbollen har förvandlats till en ekonomisk miljardindustri. Dessutom har det allt tuf­fare samhällsklimatet flyttat in på fotbollsarenorna. Mitt i karusellen står rättsskiparna. Minsta felbeslut av domarna kan få förödande konsekvenser. Något den skäggbeklädde familjefadern Martin Hansson själv fick känna av i fjol. Framför allt två insatser blev omtalade.

En straff i derbyt mellan AIK och Hammarby utlöste stor turbulens. Raketer kastades ner på planen och Hansson tvingades avbryta matchen i en kvart. Drygt två månader senare dömde han Champions League-mötet mellan Liverpool och Atletico Madrid. I matchens sista minut fick Liverpool en ytterst tveksam straff och räddade därmed 1–1. Hansson hymlar inte med att han då drogs med ett stukat självförtroende. Han hade misslyckats i uttagningen till att få döma EM 2008, han läste och tog åt sig av vad som skrevs om honom i tidningarna och dessutom drog han ett tungt lass på sitt andra jobb som brandman. Men det rättfärdigar ändå inte efterspelet. Veckorna som följde förvandlades till en mardröm för 38-åringen.

– Det har kommit småhot ganska frekvent under åren men efter Liverpool-matchen eskalerade det. Jag har kunnat tackla det tidigare men nu klarade jag inte av att lyssna på det.

Både han själv och hans familj blev mordhotade. Hansson tvingades att skaffa hemligt telefonnummer och övervägde att sluta döma.

– När allt gick emot tyckte jag inte att det var värt att lägga tid och kraft på det. Det var faktiskt jäkligt nära att jag la av.

Under hela vårt samtal utstrålar Martin Hansson harmoni och självförtroende. Men han blir lite stelare och rösten sänks en aning när hoten kommer på tal. Det märks att de har satt sina spår. Han säger att han inte känner sig rädd, det är nog mer insikten om att det finns så många mörka krafter som väcker obehag.

– Det känns som vi nått botten. Om fotboll ska vara trovärdigt så går det inte att hålla på så här år efter år. Man ska kunna ta sina barn till en allsvensk match och känna sig trygg. Om engelsmännen kunde lösa problemen kring fotbollen, så illa som det var där, så måste vi kunna klara av det här i Sverige, säger han.

Han vill se enbart sittplatser på arenorna, identifiering med hjälp av kameror och ordentliga straff för dem som missköter sig. En liknande väg som fotbollen i England gått.

Men det är inte bara stämningen på are­norna som förändrats. Även tonen från media har blivit hätskare, tycker Hansson. Sportkrönikörerna är oftast de som går hårdast åt mot domarna. En på Aftonbladet har bland annat skrivit: »Skärp er, domarjävlar«, och i en annan krönika: »Det hade bara gått en halvlek av årets fotbollsallsvenska innan man insåg att domarna är problemet i år igen. Och då hade inte ens Martin Hansson hunnit göra bort sig, vad jag vet.«

– Spelarna vet att man är bättre även om man gör ett misstag, de förstår situationen. Det är media som står för pajkastningen och visst fasen känns det otacksamt och frustrerande ibland, för man kan aldrig riktigt försvara sig, säger Hansson.

Men allt är inte nattsvart för Blekingebon. I år har fem domare heltidsanställts av förbundet. Hansson kan nu släppa yrket som brandman och enbart fokusera på domarrollen. En efterlängtad förändring.

– Det hände ett par gånger att jag jobbade natt innan match, sov i två timmar, åkte till västkusten och dömde.

Två timmars sömn?

– Mmm, ja det var givetvis inte bra. Men jag fick ständigt fråga om att ta ledigt och till slut fick jag dåligt samvete, säger han.

Nu kan han träna ordentligt, umgås med familjen och framför allt vara ordentligt fokuserad när det är dags för match. Han tittar ut över parken med de vattentömda simbassängerna och berättar entusiastiskt att han ska döma för-VM i Sydafrika i sommar. En utnämning som kan ta honom hela vägen till VM nästa år.

– Jag hade nog inte fortsatt efter hoten om jag inte blivit heltidsanställd och möjligheten att döma VM fanns. Det är ju nu jag vill skörda frukten för allt slit.