Sverige visar vägen

Stämningen är irriterad. Stolarna på vårdcentralen i Solna utanför Stockholm är för länge sedan slut, folk sitter på golvet och kramar sin nummerlapp, det är varmt och svettigt. Stressade sjuksköterskor som skyndar genom havet av blöta höstjackor och gnälliga småbarn blir hårt ansatta, en ung röst ifrågasätter högt deras kompetens. Någon suckar.

En gammal man tar sig för bröstet. Han säger att han har svårt att andas, undrar om han möjligtvis kan få gå före i kön. Svaret kommer snabbt, nästan snäsigt: här får ingen, det vill säga ingen, smita före. Mannen sätter sig ner igen.

Längst in i vårdcentralens innanmäte blandas nya doser. Ett litet rum, två stolar för att kunna jobba parallellt. De första dagarna när sköterskorna berättade utförligt om vaccinet för varje patient känns fjärran, nu är det löpande band som gäller. Nålen i armen, tryck, plåster och så »Nästa!«.

Bilden av kaos och hysteri har genomsyrat den senaste veckans vaccinationsskildringar. Men det finns en annan bild.

På en månad har över 2,5 miljoner svenskar fått 0,5 milliliter Pandemrix i armen. I en minutiöst noggrant planerad procedur fördelas och levereras 18 miljoner doser vaccin till Sveriges landsting och vårdinrättningar. Det som just nu pågår på vårdcentraler och i skolor runt om i landet är den största massvaccineringen i Sveriges historia. Senast ett liknande projekt drogs i gång var för 45 år sedan, men då i betydligt mindre omfattning. Drygt en miljon svenskar vaccinerades mot smittkoppor 1963. Den processen tog flera månader att genomföra och var inte tillnärmelsevis lika effektiv som det som pågår i dag.

– Vaccinationsprogrammet innebär en helt unik situation för svensk sjukvård, konstaterar Leif Dotevall, smittskyddsläkare i Västra Götaland.

Vaccinationsprojektet mot svininfluensa är inte bara unikt i ett historiskt perspektiv. Sverige har dessutom blivit föregångsland för alla de länder som beslutat om massvaccinering. Att Sverige är det land i världen som kommit längst med vaccineringen kan delvis förklaras med att vi nu är ordförande i EU och det är extra angeläget att föregå med gott exempel. Redan vid midsommar, flera månader innan influensan tagit fart, beslutade svenska myndigheter att hela befolkningen skulle massvaccineras. Och planen har stått fast, trots en stundtals mycket hätsk antivaccinationsdebatt och svarta rubriker i medierna om vaccinets påstådda farlighet.

En underlättande faktor till den svenska effektiviteten är också att svenskarnas auktoritetstro är ovanligt stark, vilket upprepade undersökningar från SOM-institutet visar. Vare sig det handlar om att äta 6–8 skivor bröd om dagen eller att kavla upp ärmen för en dos vaccin.

Vårt grannland Norge har drabbats hårt av svininfluensan och 16 personer har dött i sviterna av sjukdomen. En av anledningarna kan vara att man liksom i flera EU-länder varit skeptisk till vaccinet, de norska myndigheterna ville invänta resultatet av en pilotstudie innan de fattade beslut om massvaccinering. Det gjorde att de inte kom i gång förrän 23 oktober.

Enligt Björn Guldvog, assisterande hälsodirektör på norska socialstyrelsen beror de många dödsfallen på att Norge fått en enda och kraftig influensavåg som slagit både tidigare och hårdare än i Sverige. Tack vare att Sverige började vaccinera så pass tidigt kommer många svenskar ha fått vaccin innan sjukdomskulmen är nådd.

Även om han tycker att det egna landets vaccinkampanj går smidigt, i slutet av denna vecka räknar de med att var femte norrman ska ha fått en spruta, så sneglar Norge nu på Sverige för inspiration.

– Det svenska vaccinationsprogrammet ser ut att vara mycket välorganiserat och effektivt. Vi har att lära av er, säger Björn Guldvog.

Även i andra europeiska länder varierar inställningen till såväl myndigheter som vaccinet stort. Mindre än hälften av EU:s länder har inlett massvaccination. Varken Spanien eller Italien har, för att nämna två, dragit i gång kampanjer. Än.

Framför allt handlar det om olika syn på risker, både med vaccinet och med influensan i sig. I Grekland, till exempel, har landets forskarläger varit delat i två där de olika sidorna intensivt debatterat. Förespråkarna kan dock nu anses ha vunnit för i tisdags blev Grekland EU:s tolfte land att börja massvaccinera sin befolkning.

Nina Papadoulaki, talesperson för Androulla Vassiliou, EU:s hälsokommissionär, säger att i de länder där vaccineringen inletts har det gått i den takt man hade planerat, inga rapporter om biverkningar eller andra sidoeffekter har kommit.

Men, lägger hon till, det här med om, var och hur vaccin ska ges är en känslig fråga.

– EU:s officiella hållning är att vaccinet är säkert och det bästa sättet att skydda befolkningen från pandemin.

I USA pågår en massvaccineringskampanj som inte alls kommit lika långt som den svenska. I dag finns 38 miljoner doser vaccin tillgängliga i USA att beställa för landets stater, som sammanlagt har en befolkning på 308 miljoner människor. En tredjedel av vaccinet är i form av nässprej som rekommenderas för friska personer mellan 2 och 49 år. Resten är i form av sprutor. Men i USA har myndigheterna dålig koll på hur många amerikaner som faktiskt fått vaccinet. Anne Schuchat på Center for Disease Control and Prevention förklarade vid en pressbriefing i förra veckan att myndigheten nu arbetar med telefonundersökningar stat för stat för att försöka uppskatta hur många procent av amerikanerna som faktiskt fått vaccin.

Göran Stiernstedt, avdelningsdirektör för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting, konstaterar att det inte är helt enkelt att på kort tid vaccinera en hel befolkning.

– Att få ihop det här är ungefär som att styra en atlantångare, säger han.

Eller som beredskapsöverläkare Anita Mohall i Linköping sammanfattar det:

– Det är ett gigantiskt arbete att få ihop detta jättesudoku.

I de svenska landstingen är bilden att denna atlantångare, eller jättesudoku, stävar på i god fart.

Trots att Sverige på bara några dagar svängde från vaccinationsskepsis till vaccinationshysteri. I början var intresset inte så stort för att låta vaccinera sig, inte ens bland riskgrupperna. Men sedan en treårig pojke dött av trolig svininfluensa skulle alla plötsligt vaccinera sig och då blev det en ketchupeffekt med kö på vårdcentralerna.

Så även i Västernorrland, den landsända som hittills drabbats hårdast sett till befolkningsmängden, med 386 verifierade fall.

– Vi är störst och först, men både influensan och vaccineringen går som planerat, konstaterar Johan Wiström, smittskyddsläkare i Umeå.

Precis som i andra delar av landet är det mest skolbarn och yngre vuxna som smittats. Det är den viktigaste förklaringen till att svininfluensan fortfarande inte syns i sjukskrivningsstatistiken, trots att 1–3 procent av Sveriges befolkning har sjukdomen i nuläget.

Landets smittskyddsläkare gissar att kulmen på antalet sjuka inte nås förrän om ett par veckor.

Sen kan det mycket väl komma en andra, inte alls lika lindrig, våg. Därför är det viktigt att hinna vaccinera så många som möjligt, så snabbt som möjligt. Med nuvarande vaccinationstakt ser det ut som om att närmare fyra miljoner svenskar kan ha fått vaccinet innan kulmen är här.

På den kvällsöppna vårdcentralen i Solna börjar vaccindoserna ta slut. Extrainkallad frivilligpersonal från Röda Korset slussar ut de sista nyvaccinerade genom en bakdörr.

– Att behöva köa i ett par timmar är besvärligt, men det kan knappast kallas för kaos. Det är oundvikligt att tvingas vänta när många ska vaccineras på kort tid, säger  smittskyddsläkaren Leif Dotevall.

Nästa vecka anländer ytterligare 600 000 doser till svenska skolor och vårdcentraler.