Apotek till skatteparadis

Den nigerianske diktatorn Sani Abacha dör av en hjärtattack år 1998. Under sina fem år vid makten hinner Abacha stjäla miljardbelopp från sitt lands av olje­inkomster dignande statskassa, pengar som göms undan i skatteparadis runtom i världen.

Efter hans död avslöjades att pengarna bland annat fanns i Schweiz och på den brittiska kanalön Jersey. Efter en historisk process, initierad av schweiziska myndigheter, fick banker i båda länderna år 2002 betala tillbaka diktatorns stulna miljarder till den nigerianska staten.

Sani Abacha är ett av flera exempel på hur den lilla ön i den brittiska kanalen används för att gömma eller tvätta pengar. Den brittiska tidningen The Guardian listade ett antal fall i en granskning i fjol. På listan finns, vid sidan av Abacha, det brittiska försvarsföretaget BAE som enligt tidningen häromåret mutade emiratet Qatars utrikesminister via banker på ön. Där finns också Angolas regering som i början av 2000-talet plundrade landets oljebolag på en miljard pund.

Jersey är inte bara hem för afrikanska skurkstater utan också det kanske populäraste stället för riskkapitalbolag (så kallade private equity-företag) att placera sina fonder. Det är också här 270 av de 450 apotek som nu privatiseras kommer att hamna eftersom två av de fyra köparna, Segulah och Altor, har sin slutgiltiga hemvist i fonder (så kallade limited partnerships – ett slags kommanditbolag) på Jersey.
Köpare av de flesta apoteken, 208 stycken, är Apotek Hjärtat AB – ett bolag som ägs av Altor Fund III GP Ltd registrerat på Jersey. Medstop Holding, som köper 62 apotek, ägs av Segulha IV LP – också det med juridiskt hem på kanalön.

Att 270 statliga apotek med 2 160 anställda nu hamnar i ett skatteparadis har påtalats av politiker från både s och v, men det har inte blivit någon större debatt. Eva-Britt Gustafsson, vd för Apoteket Omstrukturering AB, ger i sitt mejlsvar inte direkt svar på frågan om köparnas hemvist har varit en faktor i styrelsens beslut.

»I bedömningen har OAB:s styrelse använt sig av samma kriterier som Läkemedelsverket använder för att bedöma lämpligheten att bedriva apoteksverksamhet samt även bedömt deras finansiella förmåga att köpa kluster. Bedömning har också gjorts av möjligheten att köparna ska bli godkända av konkurrensmyndigheterna«, skriver hon.

Att använda skatteparadis som Jersey och Guernsey är i dag så vanligt inom riskkapitalbranschen att det knappt anses som kontroversiellt. Orsaken till att fonderna placeras på kanalöarna är främst krav från utländska investerare. På kanal­öarna finns en etablerad struktur med en bolagsform där ägaren slipper att skatta för vinsterna i landet. Om utländska investerare däremot skulle ha ägarandelar i ett svenskt kommanditbolag skulle de både tvingas offentliggöra sin investering och också skatta för vinsten i Sverige.

Det problematiska med att statliga apotek ägs från Jersey gäller makten och informationen. Även om både Altor och Segulah sköts av synliga svenska ledningsgrupper, är det inte de som har den formella makten över sina apoteksbolag, Hjärtat och Medstop, och över tillsättande av styrelser etcetera. Den makten finns hos styrelser och andra funktionärer på Jersey, som är osynliga för allmänheten.

Skattemyndigheten kan visserligen, efter ett nytt avtal häromåret, få ut information om både funktionärer och siffror om svenska investerare på Jersey.

– Enligt avtalet ska vi få det vi behöver vad gäller information om bolag och bankkonton, så ur svensk beskattningssynvinkel ser vi inte Jersey som ett skatte­paradis längre, säger Göran Haglund, analytiker på Skatteverket.

Ett vidare problem med riskkapitalbolagens fonder i skatteparadis är dock att de därmed skänker dessa länder legitimitet. OECD har under flera år bedrivit en kampanj mot skatteparadisen, bland dem Jersey, för att få dem att lämna ut information om bolag och bankkonton. Och även om det finns avtal med Sverige och en handfull andra länder saknas motsvarande med en lång rad andra stater.

Skatteparadisen är också en av de främsta måltavlorna i den process som nu pågår för att städa upp efter kreditkrisen och för att förhindra nya kriser. Just bristen på information från hedgefonder och risk­kapitalbolag i offshore-världen har an­getts som en viktig orsak till kreditbubblan. I ett utspel i mars i fjol förkunnade Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Storbritanniens premiärminister Gordon Brown sida vid sida sin ambition att reglera off shore-världen.

– Skatteparadisen har ingen plats i den här världen, dundrade Gordon Brown då.

Två av fyra bolag ägs från ön

Apotek Hjärtat AB
Ägs av Altor Fund III GP Ltd, hemvist Jersey.
Köper 208 apotek med en omsättning 2008 på 7,1 miljarder kronor och 1 500 anställda.

Medstop Holding AB
Ägs av Segulah IV LP, hemvist Jersey.
Köper 62 apotek med en omsättning 2008 på 3,1 miljarder kronor och 660 anställda.

Kronans Droghandel Retail AB
Ägs av Oriola-KD till 80 procent och Kooperativa Förbundet 20 procent. Oriola-KD är noterat på Helsingforsbörsen, vars största ägare är finländska försäkringsbolag.
Köper 171 apotek med en omsättning 2008 på 4,4 miljarder kronor och 930 anställda.

Vårdapoteket i Norden AB
Ägs av Investor och Priveq Investment samt företagsledningen, till ännu inte offentliggjorda andelar. Ägs av Priveqfonder med hemvist i Sverige samt det börsnoterade Investor AB.
Köper 24 apotek med en omsättning 2008 på 1,4 miljarder kronor och 230 anställda.

Skrotat monopol

Den första juni i fjol trädde den nya lag i kraft som tillåter andra än det statliga Apoteket AB att bedriva apoteksverksamhet. 650 av apoteken i Sverige privatiseras, 450 av dem säljs direkt till privata köpare via Apoteket Omstrukturering AB. I november offentliggjordes fyra köpare, Oriola-KD och riskkapitalbolagen Altor, Segulah och Investor ihop med Priveq. De köper var sin grupp med apotek och betalar totalt 5,9 miljarder kronor.