Fyra år med borgerlig regering
1. Klimatet
Regeringen har gjort större insatser mot klimathotet än utlovat och enats om att bygga ny kärnkraft.
Alliansen lovade:
Miljöpolitik var enligt Fredrik Reinfeldt inte en prioriterad fråga i valrörelsen. Några saker enades dock alliansen om.
Miljö- och energiskatterna skulle utformas för att stimulera miljövänliga alternativ, bland annat med incitament för att använda miljöbil. Sverige skulle arbeta för en fortsättning på Kyotoavtalet och vara pådrivande inom EU i klimatfrågan. Samtidigt drev kristdemokraterna sänkt bensinskatt.
Alliansen hade en gemensam energipolitik som utlovade långsiktiga spelregler och bred uppslutning, där socialdemokraterna skulle bjudas in till en uppgörelse efter valet. Förbudet mot att bygga nya kärnreaktorer skulle inte upphävas under mandatperioden. Reaktorerna skulle fortsatt vara i drift – inga fler skulle stängas och inga nya skulle byggas.
Det höga elpriset ansågs vara ett problem. Lösningen var ökad tillförsel och sparande av el, återhållsamhet med energiskatter, fler aktörer och bättre övervakning av konkurrensen på elmarknaden. Industrin och hushållen skulle få ekonomiska incitament för effektivare energianvändning. Partierna ville också lösa upp Vattenfalls, Eons och Fortums samägande av den svenska kärnkraften för att öka konkurrensen.
Regeringen gjorde:
Inför det stora klimatmötet i Köpenhamn 2009 var Sverige drivande för att få igenom ett internationellt avtal att ersätta Kyotoavtalet som går ut 2012. Mötet blev ett misslyckande, inget avtal kom till.
På miljöskatteområdet svängde Reinfeldt och de borgerliga tog upp den tidigare regeringens politik och höjde klimat- och energiskatterna ytterligare 2008. Handel med utsläppsrätter har införts på EU-plan. Regeringen har också höjt avgiftern för elcertifikaten vilket ökat stödet för miljlövänlig el.
I klimatpropositionen slog regeringen fast målen att minska klimatutsläppen med 40 procent till 2020. En ganska stor del av Sveriges utsläppsminskningar skulle ske utanför landets gränser.
Kristdemokraterna kördes över och bensinskatten sänktes inte, utan höjdes. Regeringen införde också en miljöbilspremie på 10 000 kronor 2007, vilket gav effekt på miljöbilsförsäljningen, men reformen drogs tillbaka i förtid året efter.
I februari 2009 enades alliansen om att tillåta byggandet av tio nya reaktorer för att ersätta de gamla. Byggandet ska bekostas av privata aktörer. En del av uppgörelsen, för att få med kärnkraftskritiska centerpartiet, var en satsning på förnybar energi.
Samtal om att bryta upp Vattenfalls, Eons och Fortums gemensamma ägande av kärnkraftverken har pågått under mandatperioden men dragit ut på tiden. Oklart om det blir färdigt före valet.
Regeringen har lagt en miljard på bättre havklimat, precis som utlovat.
Resultat:
Fredrik Reinfeldt och moderaterna har svängt i klimatfrågan, från att i valrörelsen 2006 inte prioriterat området alls till att tala mycket om det. Som ordförandeland i EU misslyckades dock Sverige i Köpenhamnsförhandlingarna.
Konsekvenserna av de höjda klimatskatterna och särskilt handeln med utsläppsrätter är svår att utvärdera enkelt. Överlag har utvecklingen gått åt det håll regeringen velat. Mellan 2006 och 2008 minskade Sveriges totala energiförbrukning med en procent.
Andelen förnybar energi ökade under samma period från 42 till 44 procent och utsläppen av växthusgaser minskade med fem procent.
Försäljningen av miljöbilar fortsatte öka även efter att miljöbilspremien avskaffats. Mer än var tredje nyregistrerad bil är i dag en miljöbil.
Vattenfall har fortsatt att expandera i kol och gas. Regeringen har inte lyckats göra företaget mer miljöinriktat.
Regeringen höll i någon mån sitt löfte om att inte röra kärnkraften under mandatperioden, men tog också ett stort steg vidare mot ny kärnkraft med den uppgörelsen 2009. Oppositionen svarade med en egen uppgörelse, där förbudet mot nybyggnation kvarstår och det långsiktiga målet är avveckling. Den politiska oenigheten om kärnkraftens framtid är stor, vilket fått negativa konsekvenser för långsiktighet.
Elpriset har inte minskat, utan tvärtom ökat. Samtidigt som Sverige upplevde en ovanligt lång och kall vinter 2010 var tre kärnreaktorer avstängda och en gick på mindre än halvfart. Resultatet var att elpriset i januari 2010 hade stigit med 4 000 procent. Flera elintensiva basindustrier tvingades till produktionsstopp.
2. Integriteten
Statens övervakning har vuxit, trots löften om att skydda den personliga integriteten.
Alliansen lovade:
Svenska myndigheter skulle få bättre möjligheter att övervaka och avslöja personer som är på väg att begå brott. Alliansen ville tillåta buggning för att bekämpa terrorism och grov brottslighet. Men införandet av nya polisiära verktyg och metoder skulle alltid vägas mot de intrång i den personliga integriteten som de bidrar till och rätten till skydd av privatliv skulle vara en viktig princip.
Regeringen gjorde:
Flera frågor som inte diskuterats i valrörelsen togs upp på regeringens bord. Den så kallade FRA-lagen, som efter omfattande kritik klubbades igenom 2008, gav Försvarets radioanstalt rätt att bedriva signalspaning mot telefon- och internettrafik som passerar Sveriges gränser. Lagen trädde i kraft första januari 2009.
2008 infördes en tillfällig lag om att tillåta buggning – avlyssning med dolda mikrofoner – mot personer som misstänkts för grova brott samt även i förebyggande syfte för att stoppa allvarliga brott. Regeringen förlängde lagen 2010 och genomförde då vissa förändringar så att läkare, vårdpersonal, präster och journalister undantas från lagen.
I EU antogs 2006 ett direktiv om datalagring som kräver att internetoperatörer och telefonbolag lagrar all information om telefonsamtal, sms och e-post. Regeringen har under mandatperioden dragit ut på att implementera datalagringsdirektivet, vilket fick EU-kommissionen att stämma Sverige. Sverige fälldes i år i EG-domstolen, men trots det kommer alliansen inte att omvandla direktivet till svensk lag före valet i höst.
Däremot gjorde regeringen svensk lag av Ipred-direktivet, som den tidigare regeringen aldrig genomförde trots EU-beslut. Ipred gav rättighetsinnehavare rätt att via domstol begära ut information från internetoperatörer om personer som laddat ner upphovsrättsskyddat material.
Lagen trädde i kraft den 1 april 2009.
Resultat:
Statens övervakning och möjlighet till övervakning har ökat under mandatperioden. Hur FRA-lagen har använts är svårt att utvärdera på grund av hög sekretess.
Första året som buggningslagen var i bruk utnyttjade polisen den nya möjligheten till avlyssning mot 25 personer. Också Säpo använde sig av lagen, men i färre fall, exakt hur många är sekretessbelagt.
Natten när Ipred-lagen trädde i kraft minskade den totala internettrafiken med över 40 procent, enligt Netnods som driver de svenska internetknutpunkterna.
En tredjedel av alla i åldern 15–24 år uppgav i en undersökning av Mediavision att de dragit ned eller helt upphört att fildela efter det att Ipred-lagen trädde i kraft. Trenden vände och i dag är internettrafiken större än före Ipred. Ökningen beräknas bestå av både olaglig nedladdning och nya lagliga tjänster.
3. Skatterna och bidragen
Skatterna sänktes för många – höginkomsttagare gynnades mest. Sjukföasäkringen blev tuffare och socialbidragen ökade.
Alliansen lovade:
Inför valet 2006 utlovades flera större skattereformer: avskaffa förmögenhetsskatten, avskaffa värnskatten och ersätta den statliga fastighetsskatten med en lägre kommunal avgift.
Sjukförsäkringen skulle formas om efter arbetslinjen så att fokus hamnade på att få tillbaka sjuka så fort som möjligt i arbete. Den exakta utformningen skulle utredas efter valet. Tre viktiga mål var att minska kostnaderna för sjukfrånvaron, förbättra rehabiliteringen och motverka fusk och överutnyttjande av försäkringen.
Regeringen gjorde:
Av skattereformerna som aviserades före valet har fastighetsskatten ersatts med en kommunal avgift och förmögenhetsskatten avskaffats. Däremot finns värnskatten fortfarande kvar. De så kallade 3:12-reglerna, som företagen tycker är krångliga har, i praktiken förenklats.
Sjukförsäkringen har genomgått en stor förändring. Taket har sänkts så att färre får ut 80 procent i ersättning. En så kallad rehabiliteringskedja har införts som innebär att den sjukskrivne får sin arbetsförmåga prövad mot arbetsmarknaden vid vissa fastställda tidpunkter.
I regel kan sjukpenning endast betalas ut under ett år med de nya reglerna. Därefter flyttas de sjukskrivna över till Arbetsförmedlingen. I stället för sjukpenning får den sjukskrivne då aktivitetsstöd.
Efter stora förseningar med utbetalningar och mycket kritik mot Försäkringskassan införde regeringen rätt till ekonomisk kompensation vid försenade utbetalningar.
Något som inte fanns i valmanifestet var den sänkning av taket i föräldrapenningen, vilken påverkar exempelvis ersättningen vid vård av sjukt barn.
Resultatet:
Enligt riksdagens utredningstjänst har den fjärdedel av befolkningen med högst inkomster fått nästan hälften av skattesänkningarna medan den fjärdedel med lägst inkomster fått drygt sex procent. Fördelningen beror främst på avskaffandet av förmögenhetsskatten och fastighetsskatten, vilka i stor utsträckning betalades av höginkomsttagare.
De nya sjukförsäkringsreglerna ledde till att drygt 15 000 personer utförsäkrades vid det senaste årsskiftet. Under hela 2010 beräknas runt 54 000 personer utförsäkras. Regeringen backade lite efter att läkare varnat för att svårt cancersjuka skulle tvingas ut på arbetsmarknaden.
Utbetalningen av socialbidragen har ökat. Regeringen räknar med att bidragen kommer att öka med 50 procent mellan 2007 och 2012.
På grund av utförsäkringarna räknar Försäkringskassan med att antalet utbetalda sjukpenningdagar, som stadigt gått ned under mandatperioden, kommer att stiga igen de närmaste åren. Myndigheten har också uttryckt tvivel om hur många av de utförsäkrade som verkligen kommer återgå till arbetslivet på grund av den nya rehabiliteringskedjan.
4. Familj och jämställdhet
Vallöftena, som inte var så omfattande, har genomförts. Men jämställdheten har inte ökat.
Alliansen lovade:
De fyra partiernas skilda åsikter gav upphov till ett delvis motstridigt familjepolitiskt program. Huvudpunkterna var införandet av en jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen, ett frivilligt kommunalt vårdnadsbidrag, en barnomsorgspeng samt avdragsrätt för hushållsnära tjänster och sänkt maxtaxa på fritids. I uppgörelsen betonades också en misstro mot politisk styrning för att uppnå ökad jämställdhet.
Löneskillnaderna mellan män och kvinnor skulle minskas genom att »förändra attityder och värderingar«, vilket skulle leda till att fler kvinnor började arbeta i traditionellt manliga sektorer.
Regeringen lovade en stor satsning på kvinnors företagande. Genom att inrätta avdragsgilla etableringskonton skulle kvinnor lättare kunna spara ihop till startkapital. Tillgången på kapital för att starta eget skulle också öka genom mikrolån, etableringsstipendier och statliga kreditgarantier för banklån till företag.
Även inom den offentliga sektorn skulle det bli lättare att bedriva egen verksamhet, vilket sades gynna främst kvinnors löner och arbetsvillkor.
Regeringen gjorde:
För första gången på många år har Sverige haft en jämställdhetsminister som inte kallar sig feminist.
Jämställdhetsbonusen har blivit verklighet. Vårdnadsbidraget är genomfört. Avdrag för hushållsnära tjänster, rut-avdraget, har införts. Förslaget om sänkt maxtaxa på dagis, som beräknades kosta en halv miljard, ansågs för dyrt och slopades. Däremot genomfördes barnomsorgspengen.
Regeringen har under mandatperioden lanserat ett program för att främja kvinnors företagande men utan att uppfylla löftena om etableringskonto och stipendier. Det har införts mentorsprogram, »ambassadörer« för kvinnligt företagande och 450 rådgivare på statliga kreditbolaget Almi har genomgått genusutbildning.
Regeringen har hållit löftet om att inte lagstifta om kvotering av bolagsstyrelser.
Resultat:
Förändringar på jämställdhetsområdet tar ofta lång tid, men även på kort sikt har regeringen haft svårt att nå framgångar.
Jämställdhetsbonusen har kritiserats, även av regeringsföreträdare, för att vara krånglig.
Försäkringskassans utvärdering visar att papporna tar ut exakt lika många föräldradagar som före reformen: 44,3 dagar de första 18 månaderna. Om utvecklingen av fördelningen av föräldraledighet fortsätter i samma takt krävs det ytterligare ett halvt sekel innan det blir helt jämställt, enligt TCO.
Ett hundratal kommuner har infört vårdnadsbidrag, men relativt få familjer har valt att utnyttja bidraget. Främst har det använts av kvinnor i invandrartäta områden. På flera håll i landet har förskolor lagts ned och personalen minskat i spåren av reformen, enligt flera medier.
Rut-avdraget utnyttjades under det första året av drygt 90 000 personer. Mellan 5 000 och 11 000 arbetstillfällen har skapats, enligt olika omdiskuterade utredningar. Debatten har mer handlat om vem som har råd med hushållsnära tjänst än om de jämställdhetspolitiska konsekvenserna.
Fler kvinnor har de senaste åren påbörjat utbildningar i bygg och teknik samtidigt som fler män återfinns inom omvårdnadsutbildningar. Arbetsmarknaden är dock fortfarande väldigt könssegregerad, med 83 procent kvinnor inom vården och 77 procent män inom industrin.
Kvinnor tjänar fortfarande i genomsnitt 84 procent av männens löner, eller 93 procent om man tar hänsyn till ålder, utbildning, arbetstid och sektor, precis som det var när regeringen tillträdde. I den offentliga sektorn ökade kvinnolönerna med nio procent mellan 2006 och 2008, medan männens löner ökade med sex procent. Alltjämt har männen i offentlig sektor 4 500 kronor mer i genomsnittlig lön.
Riksdagens utredningstjänst har på uppdrag av vänsterpartiet räknat ut att 57 procent av regeringens skattesänkningar har gått till män, vilket gjort att skillnaderna i disponibel inkomst ökat.
Förändringarna i a-kassan har också gjort det svårare att vara deltidsarbetslös, vilket främst kvinnor är.
30 procent av nyföretagarna är i dag kvinnor, att jämföra med den totala andelen kvinnliga företagare som utgör 22 procent. Andelen kvinnor som sitter i styrelserna för Stockholmsbörsens företag har ökat marginellt under mandatperioden, från 18 till 19 procent.
5. Utrikes
Carl Bildt gjorde comeback. I både bistånds- och försvarspolitiken gick regeringen längre än utlovat. Två svenska soldater avled i strid.
Alliansen lovade:
Sveriges utrikespolitik skulle väcka respekt i omvärlden. Varumärket Sverige skulle förknippas med förändringsvilja, förnyelse och kvalitet.
Vallöftena utfäste en mer »realistisk« Rysslandspolitik som inte accepterade att landet tilläts använda energileveranser för att påverka sina grannländer.
I EU var reformer av jordbrukspolitiken och fortsatt utvidgning främsta prioritet.
Biståndet skulle bli effektivare och bättre samordnat, med ökad fokus på resultat, kvalitet och ökad kontroll.
Det skulle vara slut på nedskärningarna inom försvaret. I stället utlovades ökat engagemang i internationella operationer. Målet var 2 000 soldater i internationell tjänstgöring.
Regeringen gjorde:
Utrikesminister Carl Bildt jämförde Rysslands invasion av Georgien 2008 med Nazityskland. Å andra sidan gav regeringen sitt godkännande åt en rysk gasledning genom Östersjön. Reinfeldt har inte i någon av sina fyra regeringsförklaringar använt ordet »alliansfrihet«.
2008 öppnade Sverige en ambassad i Minsk och 2009 återöppnades ambassaden i Bagdad. UD har lagt ner generalkonsulaten i New York och Los Angeles.
Bildt har avstått från att hålla Sveriges tal inför FN:s generalförsamling två år i rad och FN-byrån inom UD har lagts ner som självständig enhet.
Under svenska ordförandeskapet i EU hösten 2009 antogs Lissabonfördraget. EU:s jordbrukspolitik har inte reformerats under mandatperioden. Regeringen har utsett Cecilia Malmström till ny EU-kommisionär.
WTO-förhandlingarna bröt samman 2008 och är ännu resultatlösa.
Svenska biståndet har genomgått stora förändringar. Antalet länder som får bistånd har minskat från 70 till 33. Regeringen har behållit målet om en procent av BNI i bistånd, men vidgat begreppet så att flyktingmottagande, ambassader och exportkrediter till svenska företag läggs på biståndsbudgeten, vilket delvis strider mot internationella regler.
2007 avgick försvarsminister Mikael Odenberg i protest mot besparingsplaner i försvarsbudgeten, som stred mot vallöftena. Försvaret har sedan dess minskat personal med ett par tusen personer.
Regeringen har ersatt den allmänna värnplikten med ett frivilligt system. Målet om 2 000 svenska soldater i utländsk tjänstgöring har inte uppnåtts trots ökad truppnärvaro i Afghanistan, bland annat på grund av minskad närvaro i Kosovo. I januari 2010 hade Sverige 774 soldater utomlands.
Resultatet:
Carl Bildt har gett Sverige en starkare röst i världen, bland annat i Georgien-konflikten. Samtidigt har Bildts inflytande i EU minskat, enligt flera bedömare.
Bildt har också tagit en tydligare Palestina-vänlig position än den förra svenska regeringen. Sverige har också stått i internationellt fokus genom Lars Vilks konstverk som avbildade den muslimska profeten Muhammed.
Den positiva bilden av Sverige har dalat i världen, enligt Nations Brands Index-studie.
Flera svenskar har fått höga positioner inom FN de senaste åren, i linje med regeringens ambition.
Sverige har fått mycket beröm i internationella medier för ordförandeskapet i EU, men också kritik för att de nya permanenta ledarskapsposterna besattes av tämligen okända namn. Två nya medlemsländer – Bulgarien och Rumänien – har tillkommit i EU-kretsen. Sveriges relationer till kandidatlandet Turkiet har försämrats, efter riksdagens beslut att klassa massakern av armenier 1915 som folkmord.
Bildt har på hemmaplan kritiserats för sin ledarstil och flera medarbetare på UD har i medier vittnat om stora problem i den interna organisationen.
Den första utvärderingen av den nya biståndspolitiken gav oklara svar på vilka effekter det svenska biståndet egentligen har.
Den försvarspolitiska debatten har svängt från inriktning helt på internationella insatser till en gryende uppvärdering av försvaret av svenskt territorium. Efter Georgien-krisen började regeringen betrakta Ryssland som ett allt större potentiellt hot, vilket oppositionen kritiserade.
Oppositionen har också kritiserat regeringen för att inte tydligt stå för svensk alliansfrihet. Flera experter har talat om att alliansfriheten numer är ett minne blott.
Två svenskar har avlidit i strid i Afghanistan. Insikten och debatten om att Sverige befinner sig i väpnad konflikt har ökat.
6. Brott och straff
Fler poliser och hårdare tag – men inte mindre brottslighet.
Alliansen lovade:
Kampen mot brottslighet skulle högprioriteras. Mer resurser för att motverka grövre kriminalitet. Tuffare tag mot ungdomsbrottslighet, bland annat möjligheten att drogtesta barn under 15 år även mot föräldrarnas vilja. År 2010 skulle antalet poliser – då 17 000 – ha ökat till 20 000.
Påföljdssystemet skulle reformeras. Straffen för misshandel, våldtäkt och rån skulle skärpas. Bland förslagen fanns också slopad preskriptionstid för brott som kan ge livstidsfängelse och en civilkuragelag som tvingar var och en att efter förmåga ingripa när de bevittnar ett brott.
Inom kriminalvården lovades mer insatser för behandling, rehabilitering och arbete. Kontrollen av interner skulle öka. Förmåner som personliga tillhörigheter, tv i cellen och permissioner skulle kräva skötsamhet.
Alliansen gjorde:
Målet om 20 000 poliser ser ut att nås vid halvårsskiftet efter resurstillskott och ökade utbildningsplatser.
Straffen för allvarliga våldsbrott och för återfallsförbrytare har delvis höjts men den större reformen har fastnat i en utredning. Civilkuragelagen hamnade i soptunnan.
Under mandatperioden har speciella insatser riktats mot människohandel och våld mot kvinnor.
Regeringen har genomfört en satsning där 200 poliser har ingått i aktionsgrupper som enbart arbetat med att bekämpa den organiserade brottsligheten.
Förslaget om drogtester på barn under 15 år sågades av lagrådet men kommer trots det att genomföras.
Flera nya lagar har tillkommit, som regeringen inte talade om före valet: exempelvis förbud mot att kontakta barn i sexuellt syfte.
På fängelserna har reglerna för att inneha personliga tillhörigheter skärpts och granskningen av brev ökat. Fotboja vid permissioner och fler interner på säkerhetsavdelningar är på gång.
Resultat:
Sett till statistiken har regeringen misslyckats med att vända brottsutvecklingen. Mellan 2006 och 2009 har antalet anmälda brott ökat med nio procent. Än mer har brottsligheten ökat inom de av regeringen prioriterade våldsbrotten, ungdomsbrotten och rånen. Antalet anmälda våldtäkter har stigit med hela 40 procent under mandatperiodens tre första år, vilket också kan förklaras med bland annat ökad vilja att anmäla.
Trots utvecklingen har svenska folket samtidigt upplevt en ökat trygghet; färre människor är rädda för att gå ut på kvällen eller känner oro för att drabbas av brottslighet, enligt Brottsförebyggande rådet. De senaste fyra åren har också förtroendet för rättsväsendet – såväl polisen, åklagarna, domstolarna och kriminalvården – ökade, om än från relativt låga nivåer.
Förra året beviljades 5 000 färre permissioner än året när alliansen tillträdde. Under perioden har också rymningarna från fängelserna minskat kraftigt, från 137 till 42.
7. Migration och integration
Stramare flyktingpolitik, generösare regler för arbetskraftsinvandring och fortsatta integrationsproblem.
Alliansen lovade:
Alliansen saknade en uppgörelse om migrationspolitiken. I valmanifestet nämndes endast en allmän vilja att öka möjligheterna till rörlighet över gränserna och en önskan om mer arbetskraftsinvandring.
Segregationen på arbetsmarknaden skulle motverkas med nystartsjobb under de tre första åren, ett system med lärlingsintroduktion och en jobb- och utvecklingsgaranti. Ett annat förslag var att ersätta Svenska för invandrare, SFI, med en utbildningspeng. En samlad lagstiftning och anonymiserade ansökningar inom den offentliga sektorn skulle motverka diskriminering.
Alliansen lovade att underlätta för bostadsrättsombildningar i storstädernas förorter, med syfte att bryta den segregerade bostadsmarknaden.
Regeringen gjorde:
Arbetskraftsinvandringen har avreglerats. Numer avgör företagen, inte som tidigare Ams, vilka behov av arbetskraft som finns.
Flera saker som inte nämndes i valrörelsen har också genomförts. Regeringen har infört försörjningskrav för att invandrare ska få ta hit anhöriga. Återetableringsstöd har införts till dem som självmant återvänder till sitt hemland. Regeringen har gett uppdrag till Migrationsverket att öka antalet tvångsutvisningar.
På integrationsområdet har nystartsjobb införts – av vilka ungefär en tredjedel gått till utrikes födda – och instegsjobb, där staten subventionerar lönen specifikt för nyanlända.
SFI har inte lagts ner, men genomgått ett så kallat »lyft« med införande av nya kursmål, nationella slutprov samt tidsgräns och möjlighet till bonus för studenterna.
Regeringen har beslutat att varje nyanländ ska tilldelas en så kallad lots.
Integrationsverket har avvecklats och Arbetsförmedlingen har övertagit kommunernas ansvar för etableringsinsatser.
En samlad diskrimineringslagstiftning har skapats och de fyra diskrimineringsombudsmännen har slagits samman till en myndighet.
Resultat:
Ett år efter reformen om arbetskraftsinvandring hade dryg 14 000 personer kommit till Sverige för att arbeta, främst bärplockare och restaurangpersonal från Thailand samt dataspecialister och civilingenjörer från Indien och Kina. Siffran var lägre än beräknat, bland annat på grund av finanskrisen.
Invandringen till Sverige har inte förändrats nämnvärt. Ungefär 76 000 personer beviljas årligen uppehållstillstånd. Andelen flyktingar har dock sjunkit. 2006 kom 20 000 flyktingar till Sverige, 2009 var det bara 11 000.
Instegsjobben utnyttjades initialt bara av något hundratal personer, vilket fick regeringen att förlänga tidsbegränsningen och erkänna misslyckande.
Mandatperioden har kantats av oroligheter i flera storstadsförorter. Bostadssegregeringen har ökat, enligt Statistiska centralbyrån. Regeringen har försökt få invandrare att flytta från storstädernas förorter, men med magert resultat.
Flera kommuner har vägrat att teckna avtal med staten om att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Regeringen har hotat med lagstiftning.
Den stora frågan om de papperslösas situation har inte kommit längre än till en påbörjad utredning.
8. Vården
Minskade köer och fler privata alternativ. Regeringen har uppfyllt nästan alla löften från valrörelsen.
Alliansen lovade:
Huvudpunkten i alliansens program var fria val i alla delar av vården: rätt att välja läkare, vårdenhet och tidpunkt, liksom hemtjänst och äldreboende, även utanför hemkommunen. Vården skulle fortsatt vara gemensamt finansierad och fördelad efter behov, men personalen skulle genom stöd uppmuntras att ta över och driva verksamheten själva. Stopplagen, som förbjöd privatisering av sjukvård, skulle avvecklas.
Alliansen skulle inrätta en patienträttighetslag. Vårdgivarna skulle ha en skyldighet att upplysa var i Sverige det var kortast vårdköer. En öppen kvalitetsredovisning på internet skulle införas för att underlätta valet.
Mer resurser och kortare köer utlovades, liksom fler allmänläkare i primärvården och fler platser på läkarutbildningen. Genom investeringsstöd skulle antalet platser på särskilt boende för äldre öka.
Psykiatrin skulle få ett resurstillskott på minst fem miljarder över tio år samt en organisationsöversyn. Barn- och ungdomspsykiatrin var främsta prioritet. En vårdgaranti inom psykiatrin lovade utredning inom en månad. Förslag gavs på att tvång skulle få användas även inom öppenvården.
Det utlovades en tandvårdsreform med högkostnadsskydd, tandvårdscheck på 300 kronor vartannat år och subventioner av dyra ingrepp.
En avskaffning av apoteksmonopolet skulle leda till effektiviseringar, större tillgänglighet och lägre priser för konsumenterna.
Alliansen gjorde:
De större förändringarna av sjuk- och äldrevården har gjorts på landstingsnivå. Regeringen har drivit på i en riktning för mer privata alternativ och större valfrihet. Regeringen har också talat om behov av ökad kvalitet.
Stopplagen har avskaffats och sedan 2010 är det obligatoriskt med valfrihet inom primärvården, enligt det så kallade vårdvalssystemet. Alla landsting tvingas till valfrihet i primärvården.
Förslaget om en patienträttighetslag har övergivits, men en vårdgarantiparagraf har skrivits in i hälso- och sjukvårdslagen. En nationell och oberoende granskningsfunktion har inrättats för att jämföra hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Regeringen har infört ett prestationsbaserat system för att få vårdgarantin att fungera bättre.
Löftet om ökade resurser till psykiatri har uppfyllts, inklusive förstärkt vårdgaranti, liksom satsningen på barn- och ungdomars psykiska ohälsa. Tvångsvård tillåts numera inom öppenvården.
Tandvårdsreformen är genomförd och apoteksmonopolet är uppbrutet.
Resultat:
Den privata vården och omsorgen, till 99 procent finansierad via skattemedel, ökar och utgör i dag en tiondel av den totala. 30 procent av alla läkarbesök sker hos privata vårdgivare. Få personer gör dock aktiva val, hittills.
Svenska folket ger generellt sjukvården bra omdömen. Betygen var höga när regeringen tillträdde och är ännu högre nu. Den privata vården får högre betyg än den offentliga, men glappet dem emellan har minskat under mandatperioden. Enligt en undersökning bland facket Vårdförbundets medlemmar – alltså personalen – anses dock inte det fria vårdvalet ha haft en positiv påverkan på vården.
Vårdköerna har minskat, åtminstone tillfälligt, men inte lika mycket som alliansen sa. Detta beror bland annat på att de så kallade specialköerna har vuxit.
Samtidigt upplever personalen att vårdgarantin har gjort att arbetsbelastningen ökat, enligt Socialstyrelsen. Antalet läkare i primärvården ökade under mandatperiodens tre första år med cirka 150. Samtidigt minskade antalet vårdplatser i Sverige med omkring 350. Antalet lex Maria-anmälningar till Socialstyrelsen, som rör felbehandlingar, har ökat med 13 procent sedan 2006.
Privata apotek och receptfria läkemedel i livsmedelsaffärer har enligt de första rapporterna ökat tillgängligheten men också inneburit höjda priser. Flera av apoteken ägs från skatteparadis.
Den strukturella utmaningen med en åldrande befolkning och allt högre vårdbehov och sjukvårdskostnader de närmaste 40 åren har diskuterats under mandatperioden utan att några omfattande insatser har gjorts.
9. Offentliga finanserna
Regeringen lyckades hantera den ekonomiska krisen bättre än många andra europeiska länder. Trots att tillväxten varit negativ är de offentliga finanserna jämförelsevis starka.
Alliansen lovade:
I högkonjunkturen 2006 lovade alliansen att stärka de offentliga finanserna genom att hålla hårt på överskottsmålet och budgettaket samt strama upp budgetprocessen. Skuldsättningen skulle minska. De offentliga finanserna under mandatperioden skulle visa ett överskott på två procent av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln.
Förutom högre offentligt sparande kom alliansen med utfästelser om lägre offentliga utgifter, större budgetmarginaler och lägre skattestryck. Att minska statsskulden framhölls som ett moraliskt ansvar inför kommande generationer.
Alliansen hade som strävan minska det statliga ägandet. Telia Sonera, Nordea, OMX, SAS, SBAB, Vasakronan och Vin & Sprit sattes på försäljningslistan inför valet.
Varje reform under den kommande mandatperioden skulle vara beroende av vad samhällsekonomin tål. Skulle ekonomin bli svagare än väntat kunde det bli nödvändigt att tillföra ytterligare finansiering eller skjuta på reformer.
Regeringen gjorde:
När finanskrisen slog till hösten 2008 tog Riksgälden ledningen i krisarbetet, bland annat genom övertagande av investmentbanken Carnegie. Regeringen utarbetade en stabilitetsplan, som bland annat bestod av ett frivilligt garantiprogram för bankerna och en obligatorisk stabilitetsfond för finansieringen av framtida bankstöd. Insättningsgarantin för privatpersoner höjdes från 250 000 kronor till en halv miljon. Tillgången på exportfinansiering för företag förbättrades och statliga kreditbolaget Almi fick mer pengar att låna ut till små och medelstora företag.
Sammanlagt växte de statliga åtagandena till en astronomisk summa av över 3 500 miljarder kronor. De faktiska finanspolitiska stimulanserna för 2009, när finanskrisen övergick i lågkonjunktur, uppgick emellertid enbart till 0,3 procent av BNP, enligt Finanspolitiska rådet. Då bestod de av en permanent skattereduktion när man anlitar hantverkare (rot-avdrag) och en viss ökning av de offentliga investeringarna. Under 2009 och 2010 har regeringen gett mer resurser till arbetsmarknadspolitiken, vilket stred mot den ursprungliga jobbstrategin.
Näringsminister Maud Olofsson uteslöt kategoriskt ett statligt övertagande av Saab och Volvo.
Regeringen inrättade däremot ett stödpaket till biltillverkarna som uppgick till 28 miljarder kronor i forskningspengar, lånegarantier och undsättningslån.
Regeringen avvisade länge extrapengar till kommuner och landsting, men sköt sedan till sju miljarder kronor för 2010. Delar av pengarna betaldes ut redan 2009, vilket fick Finanspolitiska rådet att anklaga regeringen för att manipulera utgiftstaket.
Innan krisen drabbade Sverige hade staten hunnit sälja OMX, Vasakronan och Vin & Sprit. Därefter har försäljningsplanerna lagts på is på grund av den sviktande marknaden.
Resultatet:
Finanskrisen drabbade den starkt exportberoende svenska ekonomin hårdare än de flesta EU-länder, både i förhållande till produktionsbortfall och till arbetslöshet. Den svenska ekonomin, mätt i BNP, har krympt under mandatperioden, vilket är mycket ovanligt. Även produktiviteten per arbetad timme är lägre 2010 än den var 2006.
Exporten sjönk drastiskt och kommer i år vara lägre än 2006. Samtidigt har importen ökat, vilket innebär en försämring av Sveriges bytesbalans.
Statsskulden sjönk fram till finanskrisen för att sedan börja stiga. Nästa år beräknar Riksgälden att statsskulden har stigit till samma nivå som när alliansen tog över.
Den offentliga sektorns offentliga sparande har vänts från 70 miljarder kronor 2006 till att övergå i ett lånebehov på 80 miljarder kronor i år.
Sverige är emellertid ett av få länder i Europa med relativt goda offentliga finanser, som förväntas vara i balans inom ett till två år. Regeringen har uppfyllt löftet om att hålla hårt i de statliga pengarna. Trots kritik har man hållit fast vid budgetreglerna och till och med stramat upp reglerna ytterligare.
Finanspolitiska rådet har fört fram kritik mot att finanspolitiken borde ha varit än mer expansiv, med kraftigare och tidigare stimulanser, inklusive mer pengar till kommunerna.
Enligt Konjunkturinstitutet har regeringens finanspolitik bidragit till att cirka 20 000 fler per år varit sysselsatta än vad som annars hade varit fallet.
De som fått behålla sitt arbete har över lag haft en mycket god inkomstutveckling. Hushållens realinkomster har stigit med tre procent mellan 2006 och 2009 på grund av skattesänkningar, löneökningar och rekordlåg ränta. Dock har pengarna i stor utsträckning gått till sparande i stället för konsumtion. Sedan 2006 har hushållens sparkvot fördubblats.
10. Skolan
Stora delar av de ambitiösa löftena har uppfyllts, men resultaten i skolan har ännu inte förbättrats särskilt mycket.
Alliansen lovade:
Alliansen hade ett ambitiöst program på skolområdet. Det övergripande målet var att »alla elever skulle nå kunskapsmålen i alla ämnen«. Inte mindre 143 förslag presenterades. Bland dem en läsa-räkna-skriva-satsning de första åren, förbättrad statlig utvärdering av skolans kvalitet och färre och tydligare mål i skolplanen. Betygsliknande skriftliga omdömen skulle införas från första årskurs och betyg från år sex. Nationella prov i svenska föreslogs från årskurs tre.
Elever med extra behov skulle erbjudas ökat stöd, i form av speciallärare, sommarskola, extraundervisning eller extra skolår. För att skapa ordning och reda i klassrummen pläderade alliansen för att lärarna skulle ges ökade disciplinära befogenheter, som kvarsittning, omhänderta föremål, avvisa, stänga av eller tvångsförflytta elever. Skolk borde enligt alliansen skrivas in i betygen.
På gymnasiet föreslogs skapandet av en lärlingsutbildning som i huvudsak skulle vara arbetsplatsförlagd med kompensation till företagen. Individuella programmet skulle avskaffas.
Endast behöriga lärare skulle få tillsvidareanställas och i förlängningen skulle endast de få sätta betyg. Ökad lärartäthet och ökat antal disputerade lärare var andra vallöften.
På universitets- och högskolenivån skulle förbättrad kvalitet premiernas framför fler utbildningsplatser. Den politiska styrningen skulle minskas. All form av särbehandling vid antagningarna skulle förbjudas. Dessutom lovades mer resurser så att de offentliga anslagen till forskning uppgick till en procent av BNP.
Förutom etableringsrätt för friskolor förespråkade alliansen även att vuxenutbildningen skulle få bedrivas i privat regi.
Alliansen gjorde:
En rad reformer har genomförts, bland annat läsa-räkna-skriva-satsningen, nationellt prov i svenska i tredje klass och införandet av skriftliga omdömen för samtliga elever. Fyra nya lärarexamina, som ska kunna ges på alla högskolor och universitet, har presenterats och en gymnasial lärlingsutbildning har införts på försök.
Flera förändringar är på gång med den nya skollagen, som har presenterats men ännu inte klubbats igenom. Lagförslaget fick hård kritik från lagrådet för att vara slarvigt genomfört, fullt av fel och delvis oförenligt med grundlagen.
Den nya skollagen innebär bland annat att gymnasiets individuella program avskaffas, att enbart behöriga lärare får tillsvidareanställas och att lärare får ökade disciplinära åtgärder. Dessutom pågår en översyn av läroplanen som bland annat ska resultera i att dagens fyrgradiga betyg ersätts av sexgradiga A–F.
Ändringar har gjorts under mandatperioden för att göra förutsättningarna för friskolor och kommunala skolor mer jämlika.
De statliga anslagen till forskning har ökat, från 0,85 procent av BNP 2006 till 0,89 procent 2009, men når inte upp till enprocentmålet. De mest principiella förändringarna på högskolans område har annars varit förbudet mot positiv särbehandling och införandet av avgifter för utländska studenter. En tillfällig satsning på grund av lågkonjunkturen ger 10 000 nya platser vid universitet och högskolor under 2010 och 2011. Antalet platser på komvux har däremot skurits ned med cirka 40 000 sedan regeringen tillrädde.
Resultat:
Förändringar i skolan tar ofta lång tid och regeringens högt ställda kunskapsmål är långt ifrån uppnått. Visserligen var andelen elever som gick ut grundskolan med godkänt betyg i alla ämnen den högsta någonsin vårterminen 2008. Men andelen elever som inte når grundläggande behörighet till gymnasiet har ökat från 10,5 procent år 2006 till 11,2 procent förra året, enligt Skolverket. Våren 2009 saknade hela 23 procent av alla elever som gick ut grundskolan fullständiga betyg.
I internationell jämförelse har svenska elevers kunskaper halkat ner i såväl matematik som naturvetenskap, enligt TIMSS-studien.
I grundskolan har andelen behöriga lärare ökat marginellt, enligt Skolverket. På gymnasiet har andelen minskat en aning. Varken i grundskolan eller på gymnasiet har lärartätheten ökat, trots löftet. Regeringens satsning på fortbildning för lärare har utnyttjats i betydligt högre grad av lärare på kommunala skolor än fristående skolor.
Skolverket har konstaterat att skolan blivit alltmer av en marknad. 44 procent av gymnasieskolorna är i dag friskolor, varav en tredjedel av dem har färre än 50 elever. Fler och fler av dem bedrivs i aktieform av större koncerner. Samtidigt som det startas många nya skolor, beräknas elevkullarna minska dramatiskt under de närmaste åren.
Under mandatperioden har det också rapporterats i medier om ökade orättvisor i betygssättning mellan olika skolor.
11. Jobben
Med några få undantag genomförde regeringen sitt omfattande program för fler jobb. Men resultatet blev inte det önskade.
Alliansen lovade:
Inget var så viktigt för alliansen som att skapa fler jobb och få fler människor i arbete.
Utanförskapet skulle minska genom reformer som dels gjorde det mer lönsamt att arbeta och dels mindre kostsamt att anställa.
Huvudpunkten var en stor inkomstskattereform kallad jobbskatteavdraget, som innebar skattesänkningar på minst 45 miljarder kronor. Första steget skulle tas 2007 och ett andra steg året efter om ekonomin tillät.
För att få företagen att anställa fler föreslogs vidgade möjligheter till visstidsanställningar och flera regelförenklingar för att minska de administrativa kostnaderna. Arbetsgivaravgifterna skulle slopas för delar av tjänstesektorn, halveras för ungdomar under 25 och sänkas för småföretag. Genom att införa nystartsjobb kunde företag anställa långtidsarbetslösa och slippa arbetsgivaravgift under viss tid.
Mot ungdomsarbetslösheten föreslogs en jobbgaranti för alla under 25 år efter 50 dagars arbetslöshet. Äldre skulle uppmuntras att arbeta längre.
Ams skulle reformeras från grunden. Viktigt var att förbättra matchningen mellan arbetssökande och lediga platser.
Även arbetslöshetsförsäkringen skulle förändras. Egenfinansieringen skulle öka med 10 miljarder kronor – alltså förhöjda avgifter, om maximalt 300 kronor per person – och ersättningen skulle sänkas.
Den största förändringen av a-kassan var att den skulle bli obligatorisk och omfatta alla som arbetar.
Regeringen gjorde:
Första steget i jobbskatteavdraget genomfördes 2007. Året efter kom det andra steget. 2009 gick regeringen längre än vad valmanifestet utlovade och genomförde en tredje skattesänkning på arbetsinkomster, samtidigt som inkomstgränsen för statlig skatt höjdes. 2010 införde regeringen ett fjärde steg i jobbskatteavdraget.
Sammanlagt har jobbskatteavdraget inneburit närmare 100 miljarder i sänkt skatt, eller cirka 1 500 kronor i månaden för en genomsnittlig inkomsttagare.
Arbetsgivaravgifterna har sänkts specifikt för pensionärer och ungdomar, däremot satte EU-kommissionen stopp för en sänkning av arbetsgivaravgiften för delar av tjänstesektorn.
Visstidsanställning i upp till två år är nu tillåtet. När det gäller regelförenklingarna för företag har regeringen inte kommit lika långt. Nystartsjobben, där staten subventionerar arbetskostnaden, är införda, liksom jobbgarantin för ungdomar.
2007 lade regeringen ner Arbetslivsinstitutet och skar ner Arbetsmiljöverkets budget med en tredjedel. Arbetsförmedlingen har börjat reformeras, bland annat genom privata arbetsförmedlingar och miljardstillskott för privata jobbcoacher.
Avgifterna i a-kassan har höjts allra mest för dem vars branscher drabbats av hög arbetslöshet.
Villkoren för att få ersättning har skärpts på flera sätt, två extra karensdagar har tillkommit.
Ersättningsnivån har sänkts till 70 procent efter 200 dagars arbetslöshet och 65 procent efter 301 dagar. Löftet om obligatorisk a-kassa snabbutreddes men kastades sedan i papperskorgen.
Resultatet:
Arbetslösheten har ökat från omkring sex till drygt nio procent sedan regeringen tillträdde. Det av alliansen omtalade utanförskapet sjönk i början men har sammanlagt ökat med mellan 50 000 och 70 000 personer, beroende på hur man mäter.
Regeringens finanspolitiska råd gör bedömningen att jobbskatteavdraget har varit en effektiv metod för att öka sysselsättningen på lång sikt. Däremot har de ökade incitamenten att arbeta spelat väldigt liten roll för sysselsättningen under mandatperioden, eftersom efterfrågan på arbetskraft varit låg.
De privata arbetsförmedlarna har, enligt en studie från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, varit mer aktiva mot arbetssökande. Däremot har de inte varit bättre på att förmedla arbeten.
Trots den stigande arbetslösheten har antalet personer i sysselsättningsåtgärder sjunkit från 56 000 år 2006 till cirka 12 000 i år. Däremot deltar över 100 000 fler personer i utbildningsåtgärder.
Totalt har antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökat med cirka 60 000 personer i dag jämfört med 2006.
Även om regeringen gjort vissa sänkningar i arbetsgivaravgiften har arbetskostnaden per timme stigit från 250 kronor till 280 kronor de senaste fyra åren. Majoriteten av företagarna, 59 procent, anser heller inte att det blivit enklare att anställa personal, enligt en undersökning från Företagarna 2009. Företagens administrativa kostnader har bara minskat med två procent, enligt Tillväxtverket.
Efter reformerna av a-kassan sjönk medlemsantalet drastiskt. På två år lämnade en halv miljon människor a-kassan. Regeringen, som misslyckades med att införa obligatorisk a-kassa, tvingades till att ta tillbaka en del av a-kassehöjningen. Sedan dess har det skett en mindre återhämtning i medlemsantal.
