Därför är oljan bra för havet

I tisdags, 36 dagar efter olyckan i Mexikanska golfen, hölls en minnesgudstjänst för de elva omkomna arbetarna på den exploderade oljeriggen Deepwater Horizon. Samma dag röt en alltmer pressad amerikansk president ifrån. »Täpp till det jädra hålet«, ska Barack Obama ha utbrustit inför sina medarbetare, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Men mitt i krisrapporteringen om oljedränkta fåglar, hotade fiskar och förstörda våtmarker finns det ändå ljus i tunneln. När väl själva oljeläckan har stoppats kommer naturen att börja återhämta sig – förvånansvärt lätt.

Olja utgör en fysisk förorening som framförallt är skadlig när den driver i land. Men den leder inte till långvarig förgiftning av havet. Det hävdar Olof Lindén, professor i maritim miljövård vid World Maritime University i Malmö. Han har forskat om hur oljeutsläpp påverkar ekosystemen.

– Att kalla oljeläckan för en miljökatastrof är att ta i. Övergödning och överfiske utgör långt större hot mot havens eko­system, säger han.
Mattias Rust, marinbiolog på Världsnaturfonden WWF, instämmer.

– Jämfört med de dagliga skador som människan orsakar haven så är miljö­påverkan från oljeutsläpp mycket liten.

Erfarenheter från exempelvis Persiska viken styrker påståendena. Stora oljespill och krig har under perioder satt stopp för fisket och begränsat människans möjligheter att använda havet, vilket paradoxalt nog lett till att ekosystemen mått bättre än någonsin.

Mänskliga aktiviteter är naturens värsta fiende, konstaterar Mattias Rust.

– Att få bort människan från havet under en viss period kan uppväga de negativa konsekvenserna av en oljekatastrof, säger han.

Trots att enorma mängder olja, vissa bedömare talar om så mycket som 100 000 fat om dagen, har läckt ut i havet sedan den 21 april, är experterna inte säkra på konsekvenserna eller hur lång tid det tar för naturen att rena sig själv.

Hur pass kritisk en oljeläcka är beror till stor del på var den inträffar rent geografiskt. Oljespill i öppen havskust med rena sand- eller klippstränder är mindre allvarliga än de som inträffar vid känsliga våtmarker med mycket växtlighet.

I öppna lägen, exponerade för solljus och där vattnet cirkulerar relativt snabbt, bryts olja – som ju är en organisk produkt bestående av gamla, lagrade växtdelar – ner snabbare än i mer skyddade och växttäta områden.

Detta faktum oroar visserligen experterna eftersom läckan i Mexikanska golfen till stor del berör just mangroveträsk och våtmarker längs med den amerikanska sydkusten. I områden som saknar vågrörelser och har en låg syrehalt trivs inte de svampar och bakterier som hjälper till att bryta ner oljan.

– Vid ideala förhållanden, på en öppen kust exponerad för vågor, vind och sol, bryts olja ner snabbt. Vi har sett stora olje­spill på vid Nordatlantens kuster som brutits ner på några månader, säger Olof Lindén.

Men samtidigt är vattentemperaturen i Mexikanska golfen relativt hög, vilket är positivt. Ju kallare vattnet är, desto längre tid tar det nämligen för oljan att brytas ner. De stora vattenmassorna är också en i sammanhanget hjälpande faktor. Ju mer och öppnare vatten, desto bättre är det.

– Om samma mängd olja läckt ut i Öster­sjön så hade det varit långt mycket värre, säger Mattias Rust.

Fakta | 10 miljoner dollar om dagen

Förutom elva människoliv har den enorma oljeläckan redan kostat enorma summor pengar. Bara själva riggen, som efter explosionen sjönk till botten, värderas till 350 miljoner dollar. I tisdags meddelade BP att kostnaderna för oljespillet uppgått till 760 miljoner dollar, och för varje dag som går utan att läckan täppts igen läggs ytterligare 10 miljoner dollar till utgiftskontot. Och då är varken fiske- eller turistindustrins ekonomiska kompensationskrav inräknade.