Inrikes

Kanalen slår bron – än så länge

Publicerad 2010-05-24

Bild: Scanpix

I den 24 maj är det på dagen 200 år sedan första spadtaget togs i grävandet av Göta kanal. Fem veckor senare – den 1 juni – är det tio år sedan Öresundsbron invigdes.

Två av de största byggprojekten i Sveriges historia.

Bakom den första stod 58 000 soldater och en man med en järnvilja: statsmannen Baltzar von Platen, vars livsprojekt var att binda samman Vänern med Östersjön.

Bakom det senare projektet låg snarare en lång och seg demokratisk beslutsprocess – men också samma storslagna vision. Den här gången om att bygga samman Sverige och Danmark.

Men vilken lyckades egentligen bäst med sin mission?

– Om man utgår från den historiska förutsättningen för Göta kanal, att lyfta landet ur fattigdom och efterblivenhet, så var det ett stort språng framåt, säger professor Reinhold Castensson vid Linköping universitet.

Kanalen banande vägen för industrialiseringen. Orter längs med kanalen fick se moderna företag växa fram och kunde själva börja handla direkt med utlandet.

För Sverige låg vinsten i att en hel kår av ingenjörer lärde sig planera, finansiera och genomföra stora infrastrukturprojekt, vilket kom till nytta när järnvägen och telenätet senare skulle dras.

Att Göta kanal skulle ha mist sin betydelse när det svenska järnvägsnätet byggdes bara ett par decennier efter att kanalen öppnades är en myt, menar Castensson.

– Göta kanal var lönsam ända fram till 1910, säger han och pekar på att det egentligen var först med bilismen som kanaltrafiken konkurrerades ut.

För Öresundsbron handlade det om att omvandla Malmö och Köpenhamn till en enda stor tillväxtregion och arbetsmarknad. Efter tio år kan man konstatera att det gick trögt i början men att 50 miljoner bilar nu har kört över bron sedan starten. Antalet som dagligen pendlar över sundet – nästan uteslutande svenskar – har vuxit från 2 000 till 20 000 personer.

– Öresundsbron är fortfarande på väg upp. Än har lönsamheten inte nått sin topp, säger Castensson.

Tur är väl det, för i fjol var första året som Öresundsbron gick med vinst. Och sett till tillväxten så har den faktiskt varit lägre i Skåne än i resten av landet de senaste tio åren, konstaterade SEB nyligen.

Konsekvenserna av stora infrastrukturbyggen blir sällan de planerade. Ändå är det i dag svårt att hitta någon som vill riva Öresundsbron, även bland dem som protesterade högljutt när bron skulle byggas. Än mindre någon som vill fylla igen Göta kanal 200 år senare.

Göta kanal

Byggår: 1810–1832.
Storlek: 19 mil lång och 58 slussar.
Kostnad: 14 miljarder kr (i dagens penningvärde).
Arbetskraft: 58 000 soldater.

+ Sverige lärde sig bygga infrastruktur.

+ Banade väg för industrialiseringen.

– Järnvägen var snabbare.