Leksand lirar och ler

Sverige är känt för söta, röda stugor men ingenstans i landet är de så söta, så röda som i Leksand. Området runt Siljan hör till landets mest välbesökta och att åka längs Österdalälven in mot Leksand är som att översköljas av allt vad Visit Sweden vill förmedla.

Så här års: skir grönska med lagom utportionerade grupper av idylliska hus som står tätt, tätt intill varandra och en och annan majstång kvar från i fjol. Så glider man in i det kultiverade samhället där gatorna heter »gattu« och den ena historiska praktbyggnaden efter den andra ståtar med excesser i snickarglädje.

Bra att besöka, tycker ­turisterna, men också bäst att bo. Åtminstone för unga, enligt Fokus rankning 2010.

Leksands kommun intar förstaplatsen i kategorin Unga och har dessutom klättrat från 47:e till 15:e plats i den nya totalrankningen. Leksand har överlag ganska jämna, höga siffror men det är alltså unga personer som har mest att vinna på att bo här.

Leksand är en kommun med låg snitt­ålder, landets femtonde yngsta enligt rankningen. Det märks nere på stan, eller på Noret som centrum kallas i Leksand, där det är liv och rörelse en tidig tisdag kväll. Många unga är på väg hem eller ut – företrädesvis i riktning mot någon sportanläggning.

Idrottsutövandet i Leksand är svårt att undvika. Leksands invånare har goda möjligheter att utöva sport – flera fina fotbollsplaner, simhall, basebollplan, fri­idrottsanläggning, löp- och skidspår och slalombacke. Kommunen har förhållandevis många idrottsföreningar i förhållande till befolkningen enligt Fokus rankning.

På bara tre månader har 17-åriga ­Mohammed Omar och Mahti Rasholi kommit in i gemenskapen, mycket tack vare fotbollen. Innan de cyklar vidare till träningen berättar de att de trivs fint och att de gärna skulle stanna här när de blir vuxna.

– Skolan är bra, vi har träffat schyssta kompisar. Men jag gillar inte snö! fnissar Mahti Rasholi.

Bredvid fotbollsplanen utanför centrum tornar Ejendals Arena upp sig. Det här är ishockeyns drivbädd framför andra. Laget må ha misslyckats med kvalet till Elitserien för femte året i rad men det råder fortfarande inga tvivel om att Hockeysveriges hjärta bultar hårt för den här orten. Här finns hockeyhögstadium, hockeygymnasium, hockeyläger och tusentals istimmar.

– Leksand är en fantastisk hockey­metropol med landets mest genuina hockey­miljö, säger Per Bäcklin. Han är tränare för Leksands J20-lag och kom hit för fyra år sedan för att starta upp hockeyhögstadiet dit landets 40 mest motiverade ungdomar i årskurs 7–9 kan söka.

En av dem är femtonåriga ­Filip Forsberg. Han är uppvuxen i Leksand och började spela hockey så snart han blev insläppt på isen med klubba. Nu är han en av klubbens främsta talanger och har just svettats sig igenom ett fys-pass på gymet.

– Det har stor betydelse att jag är här i Leksand – här har man bra förutsättningar att lyckas. Visst är det hårt, men det är riktigt, riktigt kul, säger han.

Rektorn vid Leksands gymnasium John Arrias tror att ung­domars tillgång till idrott och kultur är ett bra sätt att få dem att få bra. De får sysselsättning och mål, det är ett sätt att träffa folk i sin egen ålder och att skaffa sig gemensamma upplevelser. Han pekar också på det aktiva kulturliv som finns i Leksand och den populära kommunala musik­skolan.

Varannan pojke som föds i Leksand börjar spela hockey – och alltfler flickor gör det också. Även kommunalrådet Ulrika Liljeberg spelade hockey ett tag när hon återkom till kommunen efter ett par års karriär söderut. Numera nöjer hon sig med orientering, skidåkning och fotboll. Från kommunens sida har man inte särskilt prioriterat ungdomarna, utöver att det finns både stora och små skolor och bra lärare.

– Vi resonerar snarare såhär: Om det är bra att bo i Leksand så är det bra för alla – även för unga, säger hon.

Och det är ganska bra för folk i allmänhet att bo i Leksand. Folk i Leksand är inte särskilt förmögna och inkomsterna är relativt låga. Samtidigt visar Fokus rankning att kommuninvånarna är välmående på andra sätt: ­relativt få är lågutbildade, få är beroende av socialbidrag, låg självmordsfrekvens, låga ohälsotal, få familjer som är beroende av sjukpenning eller socialbidrag, och få alkoholrelaterade dödsfall.
Arbetslösheten i Leksand är låg och den ekonomiska krisen har varit skonsam när det gäller följderna för arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten ligger också klart under snittet i landet enligt rankningen. Det förklaras både med att arbetsmarknaden är relativt god för alla och att det är lätt för unga att få jobb inom den personalintensiva besöksnäringen.

I höstas genomförde Folkhälso­institutet en landsomfattande kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa bland elever i årskurs 6 och 9 som visade att ungdomarna i Leksand mår förhållandevis bra. Det handlade om hur ungdomarna själva uppfattade sin psykiska hälsa men också hur utbrett det var med mobbning i skolan och hur vanligt det var problem med användning av alkohol och tobak.

John Arrias tror att det kan vara en fördel att bo i ett litet samhälle, där det finns social hemhörighet och gemenskap.

– Utan att för den skull tro att vi upptäcker allt eller ser alla så tror jag att vi kanske har möjlighet att upptäcka problem på ett tidigt stadium, säger han.