Fin skola hjälper föga

Ena stunden poserar han på kontroversiella bilder med lättklädda flygvärdinnor, i nästa grundar han ett rymdturismbolag. Den brittiska entreprenören och äventyraren Sir Richard Branson är näringslivets oputsade rockstjärna och uppskattades enligt Forbes 2009 ha en förmögenhet på 31 miljarder kronor.

Entreprenören må hyllas av alla, men vad är det som krävs för att bli en lyckosam näringsidkare?

Det är i alla fall inte akademiska meriter. Det finns inget samband mellan att ha gått en elitutbildning och intelligens. I alla fall inte den sortens kompetens som behövs för att leda eller grunda ett vinstdrivande företag.

När marknaden domineras av ett antal större företag och den anställde ofta stannar större delen av sitt arbetsliv på samma ställe, är nyttan av att göra som man blir tillsagd stor. Storföretags-epoken nådde dock sin topp under slutet på förra seklet, men den nyttan lärs fortfarande ut i universitetsvärlden. Samtidigt som utvecklingen har gått mot allt fler mindre företag med kortare livslängd.

Bengt Johannisson är professor i entreprenörskap vid Internationella handelshögskolan i Jönköping och Linnéuniversitet, och tillhör veteranerna inom den forskningen. Han menar att Skolsverige har ett förlegat synsätt på företagande.

– Man utbildar eleverna för att bli löntagare och möjligen anställningsbara i storföretag.

På universitet och högskolor lärs kritiskt tänkande ut. Studenter utbildas att leta efter problem och analysera innan de går till handling. De lär sig att bli förvaltare. Entreprenörskap handlar enligt Bengt Johannisson om det motsatta: magkänsla – att ta risker och pröva sig fram.

– I högskolellagen står det att kritiskt tänkande måste läras ut. Om man hade en lag för entreprenörskap skulle det handla om att söka möjligheter lika väl som problem, säger han.

Inte heller näringspolitiken har hängt med i utvecklingen mot en rörligare marknad. Enligt Micael Dahlén, professor i företagsekonomi på Handelshögskolan i Stockholm, beror det på att bilden av det »eviga« företaget lever kvar. Glasögonen från andra sidan millennieskiftet sitter kvar, då skala och tid var viktigt. Det handlade om stora företag med lång historia som hade en dominerande ställning. Så ser det inte i dag. Det är betydligt lättare att starta ett företag, men samtidigt svårare att dominera en marknad.

– Fortfarande har man en bild av att det är ett nytt Saab som kanske grundas. Men det finns inget som är bra med att ett företag lever i 50 år. Tre år kan vara det optimala, för att sedan frigöra kapital, idéer och människor. Det måste bli lättare att avveckla företag, det handlar inte om en förlust utan kan innebära en stor potential, säger Micael Dahlén.

Alliansen spår att det är de små och medelstora företagen som ska få Sveriges ekonomi att flyga igen. [[Annie Johansson]], som är arbetsmarknadspolitisk talesman för centerpartiet, håller dock med om att tyngdpunkten legat fel.

– Det har varit väldigt mycket fokus på stora företag och statliga bolag, medan den absoluta majoriteten handlar om mindre företag. Under den här mandatperioden måste vi verkligen bättra oss. Det är ju de som genererar de flesta jobben, säger hon.

Hoppet står framför allt till gasellföretagen – snabbväxande företag med minst tio anställda, och inte till de enmansföretag som sällan söker expansion. Trots att sådan tilltro sätts till entreprenörskapet menar Bengt Johannisson att det fortfarande finns en viss nedvärdering av praktisk kunskap i jämförelse med den teoretiska.

– Vi lever i ett kunskapssamhälle, och teoretiska kunskaper övervärderas i förhållande till deras praktiska värde.

Trots det har ändå attityden gentemot företagare ändrats. Enligt Nuteks Entreprenörbarometer är viljan att starta eget en tydlig trend bland unga. Men hur viktigt är det med en akademisk examen för att lyckas som företagare? Inte speciellt, det viktigaste är personens drivkraft, menar Micael Dahlén.

– Fler och fler har sett att värdet av en »gammaldags« 90-talsexamen från till exempel Handelshögskolan inte är lika stort. Men vi jobbar mycket med att skapa en examen som har ett större värde i det här nya klimatet.

Fakta | Gasellföretag

Begreppet »Gaseller« är skapat av den amerikanske forskaren David Birch. Redan på 1980-talet visade han att det var de små, snabbväxande företagen som ökar antalet arbetstillfällen, till skillnad från ekonomins elefanter som i bästa fall står stilla, men alltför ofta i stället minskar sysselsättningen.

»Gasellerna« är således näringslivets dynamiska mellanskikt. Men kriterierna är hårda. Mindre än 1 procent av Sveriges aktiebolag klarar kraven för att utses till »Gasellföretag«, visar forskning från Handelshögskolan i Stockholm.