Ifrågasatt färdighet

»Grisen blir inte tjockare för att vi mäter den varje dag.« Så svarade Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén på Jan Björklunds utspel i veckan om att införa betyg i årskurs fyra.

Hon, liksom centern, moderaterna och socialdemokraterna, ställde sig skeptisk till förslaget. Men skolministern är säker på sin sak.

– Det vi har gjort hittills räcker inte för att lyfta Sverige tillbaka till världstoppen,  sa Björklund.

Betygshets, mäthysteri eller flumskola. Betygsdebatten har blossat upp flera gånger under de senaste åren och allt fler väljare uppger att partiernas skolpolitik har stor betydelse när de bestämmer sig för vilket parti de ska rösta på.

Så har det inte alltid varit.

På åttiotalet tyckte bara två–tre procent av väljarna att skolfrågorna var viktiga. Samtidigt skedde stora förändringar av betygssystemet. 1982 avskaffades betygen i låg- och mellanstadiet helt och betyg gavs endast från och med vårterminen i årskurs åtta.

Samma årtionde började de relativa betygen att kritiseras. Argumenten mot systemet var att det skapade tävlingshets, stress och konkurrens hos eleverna. De -relativa betygen avskaffades och ersattes av dagens fasta betygskriterier.

Nästa stora förändring skedde 1989 då socialdemokraterna med stöd av vänsterpartiet klubbade igenom kommunaliseringen av skolan i riksdagen med en knapp majoritet. Där och då bröts lugnet i den svenska skolpolitiken. Partiernas olika syn på betyg synliggjordes. Från vänster argumenterade man för att betyg skapade en onödig stigmatisering. Från höger -betonade man vikten av att synliggöra resultat och höja motivationen. Skolfrågorna seglade snabbt upp på både politikers och väljares agenda.

– Det är svårt att säga vad som kom först, opinionen eller politikernas engagemang för skolan, säger Maria Jarl, statsvetare vid Göteborgs universitet.

Under nittiotalet började folkpartiet värna om skolfrågorna och när partiet hamnade i regeringsställning 2006 fick man möjligheten att omsätta sin politik i praktiken.

2009 röstades den nya betygsskalan A–F igenom och nu i höst får eleverna -betyg från årskurs sex. Och får skolministern som han vill ska alltså betygen sättas redan i årskurs fyra.

– Folkpartiet äger skolfrågan. Från -övriga partier hörs inte mycket alls, säger Maria Jarl.

Så vad har då betygen för betydelse?

Betygen har en tydlig funktion när det gäller urval av äldre elever till högre utbildning, som gymnasiet eller högskolan. Men det finns få studier som undersöker betydelsen av betyg i sig.

Nationalekonomen Anna Sjögren har tittat på de långsiktiga effekterna – exempelvis vidareutbildning och lön – av de som fick betyg i låg- och mellanstadiet under sjuttiotalet respektive de som inte fick betyg efter att systemet ändrats. Hon kom fram till att det i princip inte hade någon betydelse alls. De elever som fått betyg -tidigt vidareutbildade sig i lika hög grad som eleverna utan betygssättning i låg- och mellanstadiet.

Christian Lundahl är docent vid Uppsala universitet och har skrivit flera böcker om betyg och bedömningsmetoder.

– Fördelen med betyg är att de klart och tydligt pekar på vad barnen ska lära sig. Men betyg förklarar inte hur eleven ska lära sig mer.

Nationalekonomen Jonas Vlachos är inne på samma spår.

– Betygens styrka är också deras svaghet: de sätter en enkel siffra eller bokstav på något som egentligen är rätt komplext, det vill säga barnens kunskaper och färdigheter.

Fakta | Svenska betyg

1887 infördes en sjugradig skala av bokstavsbetyg i Sverige som avsågs vara kunskapsrelaterade.

1962 ersattes de gamla betygen av en femgradig relativ betygssättning och betygen togs bort från låg- och mellanstadiet och ersattes av kvartssamtal.

1994 infördes en tregradig betygsskala och betyg från och med årskurs åtta.

Sedan 2011 sätts betyg efter en sexgradig skala och från och med i höst får eleverna sina första betyg i årskurs sex.