Kan själv

Kan ett mobilspel med hoppande pandor, hjältar, skurkar och hemliga uppdrag få dig att leva sundare? Det är i alla fall målsättningen med den svenskutvecklade appen Healthy Heroes. Genom att löpa, träna och äta rätt tillsammans med kompisar blir din karaktär i spelet starkare. Skaparen Amer Mohammed fick idén då han spelat dataspelet World of Warcraft lite väl intensivt under en period och till sin frus förtret gått upp tolv kilo.

Appen visades nyligen på Stockholmsmässan i Älvsjö och är ett av en växande skara exempel på hur it, vård och läkemedel har närmat sig varandra och skapat ett nytt sätt att tänka runt hälsa och informatik. Många har upptäckt möjligheten i denna spirande bransch. Sjukvården lockas av att bli mer kostnadseffektiv, säker och ändamålsenlig. It-företagen dras till en växande marknad för appar och dataanalys. Läkemedelsföretagen ser en ny nisch för hälsovård och behandlingar. Marknaden växer och nu finns det över 40 000 hälsorelaterade appar. Internationellt beräknas de omsätta 718 miljoner dollar, en siffra som väntas vara den dubbla om ett år.

Apparna kan spara tid och kostnader knutna till läkarbesök, särskilt för kroniska sjukdomar och  rutinkontroller. De kan övervaka insulinnivån hos diabetiker, en oregelbunden hjärtrytm eller påminna om när det är dags att ta sin medicin. Appen iDoc24 ger möjligheten att fotografera hudförändringar och skicka ett mms till en hudspecialist som kan ge rådgivning inför ett läkarbesök.

Den nya tekniken kan också användas för att exempelvis avgöra om en tvångsvårdad patient kan bli våldsam i en stressig situation. Uno Fors vid Stockholms universitet arbetar på en form av riskbedömning genom filmsekvenser. Patienten får se en berättelse och göra val om hur handlingen ska utvecklas. Då får patienter med Aspbergers syndrom eller schizofreni tillfälle att ta ett steg tillbaka från sina impulser och göra en känslomässig återkoppling. Psykiatern kan se patientens spontana reaktioner.

Det blir också allt lättare att mäta kroppens värden hemma. Enkla biosensorer, en del inte större än ett häftplåster, kan mäta ekg och kartlägga molekylära processer i kroppen. Diabetiker kan själva mäta sitt blodsocker och sköta sin medicinering.

Den här sensorutvecklingen bidrar till att alltmer data registreras. Denna loggning av livet kommer från USA och ur insamlingen av data från vardagslivet – som vilken mat man ätit och hur syresättningen i blodet ser ut – kan man få en bild av den egna livsföringen. Datan kan stödja människor att göra medvetna val och ge verktyg för att ändra ett beteende.

Självövervakningen har kritiserats för att sprida stress och hypokondri, men för en del är den en nödvändighet. En av dem är Sara Riggare, forskare vid Karolinska institutet i Solna och kroniskt sjuk i Parkinsons sjukdom. Hur, när och i vilken kombination hon tar sina mediciner är avgörande för hennes livskvalitet. Det är viktigt för henne att kunna jämföra sina resultat och som så många andra kroniskt sjuka gör hon det på Facebook.

Frågor om integritet, transparens i datasystemen och finansiering blir mer och mer akuta att diskutera i takt med de tekniska framstegen.

Nästa år lanseras en ny nationell tjänst för digital lagring av hälso- och vårddata som ska ge svenska patienter tillgång till sin egen lagrade information och möjliggöra fler interaktiva hälsotjänster via webben och mobila plattformar. I framtiden kan detta betyda att vi alltid har kunskap om hur vi mår. Frågan är om vi själva kan och vill bestämma vilken hälsa som är önskvärd.