Splittrad extremism

De har parlamentariska ambitioner, männen som misstänks för mordförsöket i Malmö. Minst två av dem som ska ha knivskurit och misshandlat sex personer förra helgen tillhör Svenskarnas parti. Ett nazistiskt parti som i höst gör sin största valsatsning någonsin, parallellt med att det misstänks för inblandning i överfallen i Malmö och i Kärrtorp och kopplas till förra årets medborgargarden i Stockholmsförorten Husby.

I höstas skickade Svenskarnas parti brev till alla som kandiderade för sverigedemokraterna i förra valet. De erbjöds att gå över till partiet som enligt sig självt säger sådant som Jimmie Åkesson inte vågar, som både vill stoppa invandringen och tvinga tidigare invandrade att lämna landet, som inte tycker att afrikaner, araber och asiater ska kunna räknas som svenskar.

Svenskarnas parti har aldrig varit mer välorganiserat. Det är analytikerna överens om. Den nazistiska och högerextrema rörelsen i Sverige har konsoliderats och Svenskarnas parti har vunnit på det, enligt stiftelsen Expos kartläggning. Sedan namnbytet från Nationalsocialistisk front för sex år sedan har partiet tonat ner den nazistiska retoriken och antagit strategin att satsa på parlamentariskt inflytande.

Även om viljan fortfarande är att helt avskaffa den parlamentariska demokratin på sikt.

I det kommande valet hoppas de på tio kommunala mandat och tiotusen röster i riksdagsvalet, vilket motsvarar ett resultat på 0,17 procent. Förra riksdagsvalet röstade 681 personer på partiet. Det är 0,01 procent av rösterna.

De svenska nazisterna är alltså mer framgångsrika som medborgargarde och terrorgrupp än som parlamentariskt projekt.

Även sverigedemokraterna startade med några få kommunala mandat. Men det är inte där som Svenskarnas parti finner sin främsta inspiration.

Det är i Europa.

Förra veckan åkte flera partimedlemmar till Ukraina för att stödja nationalister. Redan tidigare har Svenskarnas parti haft samarbeten med Svoboda, som ingår i den nya ukrainska regeringen. De senaste åren har Svenskarnas parti ordnat en konferens med deltagare från hela Europa. Utbyten sker med bland annat ungerska Jobbik, grekiska Gyllene gryning och italienska Forza Nuova. Det är partier som trots att deras företrädare är klädda i kostym har en tydlig koppling till utomparlamentariska våldsamheter och visar att det inte krävs särskilt stor rörelse mot mitten för att kunna få parlamentariskt inflytande.

De högerextrema rörelserna hittar sitt självförtroende i det bruna Europa. Rubriker som »Populister på frammarsch« och kartor med höga opinionssiffror har fyllt svenska medier. Demokratiminister Birgitta Ohlsson har varnat för den allt mer militanta högerextremismen och i en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida i höstas skrev den brittiska ekonomen Philippe Legrain att de högerextrema partierna skulle kunna bilda den största gruppen i EU-parlamentet.

Men trots allt tal om den bruna kontinenten ser de mest extrema partierna ut att förlora mandat i Europaparlamentsvalet i maj. Totalt blir ökningen för högerpopulister inte särskilt stor, enligt dagens mätningar.

I onsdags släppte tankesmedjan Timbro en rapport av statsvetaren Andreas Johansson Heinö. Enligt hans sammanvägning av opinionsmätningar från European Voices Pollwatch och Electionista kommer högerextrema partier som rumänska PRM, bulgariska Ataka och brittiska British National Party att åka ur parlamentet. Tyska NPD och grekiska Gyllene gryning kommer att komma in i stället, men totalt sett ser det ut som att de mest extrema partierna backar.

– Utrymmet för väldigt extrema rörelser är litet i de flesta länder. I Grekland, Ungern och Ukraina har det varit en flytande gräns mellan parlamentariskt parti och militant utomparlamentarisk rörelse. Men nu är trenden snarare att de större partierna i parlamenten har vuxit genom att bli mindre radikala, säger Andreas Johansson Heinö.

Även i flera nationella och lokala val tappar de mest extrema. Ungerska Jobbik, som har en hård antisemitisk retorik, har legat sämre till i opinionsmätningarna det senaste året. British National Party har näst intill försvunnit som parti.

– Man ska inte förringa dem som utsätts för partiernas våld och politik, men det finns en alarmism i detta, säger Alexander Bengtsson, vice vd på stiftelsen Expo. Politiker från höger till vänster skarvar en del när de pratar om den dramatiskt växande miljön. Det kan i slutändan vara rätt farligt och ge en bild av att det här inte kan motverkas, att de inte kan backa.

Alexander Bengtsson och Andreas Johansson Heinö är inte särskilt ofta överens i sina analyser av de högerextrema rörelserna, men båda är kritiska mot att svenska medier uppmärksammar när det går bra för nazistiska och högerextrema partier, men missar att skriva när det går sämre.

– Det finns en bild av att man växer och växer och växer. Men totalt backade högerextrema och populistiska partier i Europaparlamentsvalet 2009, säger Alexander Bengtsson.

I förra veckan gick Expo igenom en sammanställning av EU-ländernas nationella val och konstaterade att toppen för högerextrema och högerpopulistiska partier var 2004.

Totalt kommer dessa partier att öka från femtioen till sextioåtta mandat i parlamentet, enligt Andreas Johansson Heinös beräkningar. Framför allt växer franska Front National, som vid förra valet backade till tre mandat och nu väntas få omkring tjugo. Även brittiska Ukip ökar. Samtidigt väntas grekiska Laos åka ur, och belgiska Vlaams Belang och italienska Lega Nord tappa mandat.

Svenska Dagbladet räknade i veckan efter en annan sammanställning av opinionsmätningar och landade på totalt sjuttiosex mandat.

Hela parlamentet har 766 platser, så om mätningarna håller i sig kommer det gemensamma slutresultatet för de nationalistiska, högerextrema och högerpopulistiska partierna att ligga på någonstans mellan åtta och tio procent. En mer blygsam siffra än de tjugo procent som har hörts i diskussionerna.

Men i Europaparlamentsvalet är mätningarna mer osäkra än i andra val. Väljare har en benägenhet att bestämma sig sent, att proteströsta mot sittande regering eller att alls inte dyka upp på valdagen.

Franska Marine Le Pen, Nationella fronten, nederländska Geert Wilders, svenska Jimmie Åkesson. (Foto: TT)

Ett starkare högerpopulistiskt Europaparlament i antal mandat behöver inte betyda något i reellt inflytande. I parlamentet är grupperna viktiga. De ger utskottsplatser, mer talartid, och större möjlighet att lägga förslag. Men det behövs tjugofem ledamöter från minst sju länder för att bilda en grupp. Historiskt har de högerpopulistiska och högerextrema partierna haft svårt såväl att bilda grupper i Europaparlamentet och att samarbeta i dem. Det beror dels på personkonflikter, dels på att partierna är ideologiskt olika. Dessutom distanserar de sig från varandra för att framstå som mer legitima i sina hemländer.

Det är utifrån det man får tolka sverigedemokraternas svårigheter att klämma fram vilka partier de tänker samarbeta med. Det är osäkert om den grupp som finns i dag, Frihet och demokrati i Europa, med bland annat brittiska Ukip och Dansk folkeparti, vill ha med sverigedemokraterna. Ukip vill inte förknippas med svenskarna, som man tycker har rasistiska företrädare, ett för extremt förflutet och ett för radikalt ungdomsförbund.

Dansk folkeparti har kritiserat sverigedemokraterna för att de börjat föra samtal med Front National. Partiledaren Marine Le Pen försöker starta en ny grupp tillsammans med nederländska PPV:s Geert Wilders. I dag är båda grupplösa.

På frågan om varför sverigedemokraterna gör en annan bedömning av Front National sa Jimmie Åkesson till Dagens Industri i veckan:

– Därför att vi inte vet var vi är välkomna. Det man säger om Nationella fronten i Sverige säger man om oss i Frankrike.

Han sa också att han tyckte att Marine Le Pen driver Front National i en »modern och ganska fräsch riktning«.

– En hel del partier kommer att gå framåt, men bakom siffrorna döljer sig inte en kraft utan summan av disparata rörelser. Om inte ens Ukip vill samarbeta med Marine Le Pen och Geert Wilders, hur ska de få borgerliga partier i parlamentet att göra det då, säger Andreas Johansson Heinö.

Förutom att partierna inte vill förknippas med varandra – Front National vill till exempel inte kopplas ihop med mer extrema Jobbik och Gyllene gryning – har de också grundläggande skillnader i sin syn på världen. Några av dem menar att muslimer är ett hot mot Europa men kritiseras i sin tur av antisemitiska partier för att vara positiva till Israel och judar. Geert Wilders är till exempel för homosexuellas rättigheter och sätter livsstilsliberalism som motsats till islam. Andra är mer värdekonservativa, är mot abort och rättigheter för hbtq-personer. Några kommer från fascistiska och antisemitiska rörelser, andra har en kortare historia och är sprungna ur skattepopulism.

Tillsammans utgör de en brokig skara partier med åsikter som väcker obehag och bygger självförtroende hos andra högerextrema, men är långt ifrån en gemensam kraft som kommer ta över Europaparlamentet.

Fakta | Frihet och demokrati i Europa (EFD-gruppen)

I parlamentets minsta grupp med 35 ledamöter ingår bland annat:

United Kingdom Independent Party, Storbritannien. Högerpopulistiskt, libertarianskt parti som kräver flyktingstopp och att landet lämnar EU.

Dansk folkeparti, Danmark. Lyckades som stödparti kraftigt minska anhöriginvandringen.

Sannfinländarna, Finland. Nationalistiskt, populistiskt och EU-kritiskt.

Ordning och rättvisa, Litauen. Högerpopulistiskt och nationalkonservativt.

Lega Nord, Italien. Federalistiskt och invandringsfientligt.

Fakta | Den nya gruppen

Marine Le Pen och Geert Wilders försöker samla ihop sju partier till en ny grupp.

Front National, Frankrike. Marine Le Pen försöker rensa upp i partiet som har en antisemitisk historia.

Frihetspartiet, Nederländerna. Enligt Geert Wilders högerextrema parti är islam det stora hotet mot Europa.

Frihetspartiet, Österrike. Högerpopulister som tidigare leddes av Jörg Haider.

Vlaams Belang, Belgien. Efterträdare till Vlaams Blok som förbjöds för att det var rasistiskt.

Enligt bedömare kan italienska Lega Nord gå hit. Slovakiska SNS som hetsar mot romer och judar kan också bli en del, men riskerar att åka ut. Sverigedemokraterna har ännu inte gett besked om de kommer gå med.