Barnkonventionen blir svensk lag

Frågan är prioriterad, säger Åsa Regnér, ny barn, äldre- och jämställdhetsminister, idag till TT.

Men huruvida det blir stopp för att sätta barn i häkte eller huruvida barnkonventionen kommer att gälla före annan svensk lagstiftning vill hon inte svara på.

– Det är för tidigt att uttala sig om exakt vilka effekter det får, jag måste föra många samtal med barnrättsorganisationer och myndigheter.

I november är det 25 år sedan barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling. En hel generation unga har växt upp med mänskliga rättigheter formulerade utifrån barns situation och levnadsvillkor.

Sveriges barnombudsman Fredrik Malmberg tror att konventionen varit avgörande för att vi i dag betraktar barn som egna individer och inte som ett bihang till sina föräldrar.

– Tittar man tillbaka är det stor skillnad på hur man sett på barn tidigare och hur man gör det i dag. Barndomen ses inte längre som en transportsträcka till vuxenlivet utan har ett värde i sig själv.

Sverige var ett av de första länderna i världen att skriva under konventionen. Dåvarande statsministern Ingvar Carlsson berättar att det var tack vare Lisbeth Palmes engagemang i Unicef som han fick upp ögonen för frågan. Hon hade en tro på internationellt samarbete som smittade av sig.

Under hela anslutningsprocessen fungerade Lisbeth Palme som samtalspartner och idégivare till Ingvar Carlsson.

Sverige var då en mer aktiv FN-medlem och det var inte svårt att få förslaget genom riksdagen. Carlsson minns det som ett tydligt påhejande från alla parter.

Man kan ratificera en konvention av flera anledningar. Antingen för att göra skillnad i det egna landet eller för att man tycker att den behövs internationellt. Sveriges motiv tillhörde framförallt de senare, men det betyder inte att vi klarat oss utan kritik.Trots att de flesta barn i Sverige har det väldigt bra finns det flera områden som FN:s barnrättskommitté kritiserar. Bland annat när det gäller omhändertagna barn i utsatta situationer och den psykiska ohälsan.

– Den dyker upp i debatten när man stöter på frågor där vi inte gör tillräckligt. Journalister ställer frågor och barnrättsorganisationer trycker på, säger Ingvar Carlsson.

Olof Beckman, lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, menar att det inte hade varit ett alternativ att inte skriva under. Han kallar det fårskocksmentalitet.

Ett anslutande sker alltid i relation till andra och det hade sett illa ut av Sverige att inte ratificera, därför var det lika bra att göra det så fort som möjligt.

I dag har alla länder utom Somalia och USA anslutit sig till barnkonventionen. Somalia har meddelat att man tänker ratificera medan USA låter bli av principiella skäl.

Flera länder har också gett konventionen rättslig status. Finland redan 1991och Norge 2003. Nu ser det ut som att både Sverige och Danmark är näst på tur att följa efter. Stefan Löfvén meddelade vid regeringsförklaringen att barnkonventionen ska bli lag även i Sverige.

Ett ”äntligen” hördes från Unicef som länge tryckt på och samlat in nästan 50 000 underskrifter i frågan.

Genom att göra barnkonventionen till lag menar Unicef att det blir nödvändigt för alla som arbetar inom rättsväsendet att höja sin kompetens inom barnrättsfrågor. Vid en konflikt med andra intressen kommer också barnets rättigheter att få större tyngd.

Hur den nya regeringen kommer att göra med det tredje tilläggsprotokollet återstår att se. Det ger barn rätt att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté. Hittills har Sverige valt att inte skriva under

– Barnrättskommittén har en viktig poäng när de påpekar att om rättigheter ska vara effektiva måste det finnas en rätt att få upprättelse när det kränks så att det blir möjligt att pröva principiella fall och sätta press, säger barnombudsmannen Fredrik Malmberg.

FAKTA | Vägen till dagens barnkonvention

1923 - Deklarationen om barns rättigheter skrivs av Rädda Barnens grundare Eglantyne Jebb. Ett år senare antas den av Nationernas Förbund.

1946 - FN:s barnfond Unicef bildas för att hjälpa barn på flykt efter andra världskriget.

1978 - Barnrättsorganisationer propagerar för ett lagligt bindande dokument. Första utkastet till Barnkonventionen skrivs och en arbetsgrupp tillsätts.

1989 - Den 20 november antas FN:s konvention om barnets rättigheter enhälligt av generalförsamling och öppnas för signering och ratificering. För första gången är barns intressen uttryckligen formulerade som mänskliga rättigheter.

1991 - En kommitté för barnets rättigheter inrättas. Alla länder som har ratificerat konventionen måste avlägga rapport till kommittén

2000 - Två tillägg till barnkonventionen antas; det ena behandlar trafficking av barn, barnprostitution och barnpornografi, det andra barn i krig.

2011 Ett tredje tilläggsprotokoll antas av FN:s generalförsamling. Det ger barn möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté när deras rättigheter kränks.

Källa: Unicef