Sd ökar sin makt

Sverigedemokraterna har 50-faldigat antalet nämndsledamöter sedan valet. Och det är i nämnderna, inte fullmäktige, som partier kan påverka sakpolitiken.

– Han deltar väl efter bästa förmåga, säger Jan-Olof Petterson (fp), ordförande i barn ­ och ungdomsnämnden i Karlskrona kommun om sd:s nyinvalde nämndsledamot Richard Jomshof. Och tillägger att han lägger prestige i att inte särbehandla partiet.

– Jag kan inte bara underkänna väljarnas röster. Så därför ser jag mig som demokratins riddare.

Men något samarbete vill han inte veta av. I en nyligen gjord undersökning i SvD visade det sig att sd röstat till förmån för de borgerligas budgetförslag i kommunfullmäktige. Men i nämndens första möte då bland annat skolbudgeten diskuterades fick socialdemokraterna sd:s stöd. Det förvånade Patrik Hansson (s), som är nöjd med att deras linje gick igenom men känner sig tveksam till segern.

– Med deras vågmästarroll vet man aldrig var deras röst landar. Det blir oerhört svårjobbat.
Också han säger att samarbete är uteslutet. Att partiet som ingen vill ta i, ens med tång, i höstas femfaldigade antalet mandat har fått stor uppmärksamhet, men ökningen av de betydligt viktigare nämndsplatserna är avsevärt större. Från tre platser under förra mandatperioden till 144 platser i dag, visar granskningen som Fokus gjort tillsammans med Dagens Samhälle.

– Detta är oerhört betydelsefullt för vårt parti, säger Richard Jomshof (sd). Vi får större insyn i sakfrågorna, vi utbildas till bättre politiker och vi får chansen att förklara vår politik under normala samtal kring ett bord i stället för i fullmäktigesalen där allt redan är avgjort på förhand.

Att Sverigedemokraterna gjorde ett så litet avtryck i kommunpolitiken under den förra mandatperioden, då partiet fanns i 29 kommuner, berodde till viss del på just detta: en plats i fullmäktige utan representation i nämnderna är som att få en plats i truppen utan att få hoppa in i matchen.

Även den flitigaste motionsskrivare kan se sina motioner falla platt till marken om de inte kan försvaras i nämnden.

­ I nämnden råder ett helt annat samarbetsklimat, säger Richard Jomshof som menar att han redan efter ett par möten fått personliga relationer med politiker från andra partier.

Om Patrik Hansson (s) är en av dessa låter han vara osagt men klart står att socialdemokraternas strategi från förra mandatperioden – total utfrysning av sd – inte fungerat.

– Men det betyder inte att jag kommer att lyfta luren till Jomshof nu och diskutera kommande frågor. Vi kommer att ta debatten mot dem, hårt, i sakfrågorna, säger Patrik Hansson.

Jomshofs inflytande beror till stor del på att partiet har en vågmästarroll i Karlskrona. Men även hans partikamrater i andra kommuner som inte hamnat i den guldsitsen märker en radikal skillnad från förra perioden.

– När vi bara satt i fullmäktige reste de en brandvägg mot oss. Men nu håller den väggen på att rasa, säger Ingvar Karlsson (sd) i Sölvesborg som tagit plats i omsorgsnämnden.

Statsvetarprofessorn Stig Montin i Örebro ser inmarschen i nämnderna som ett viktigt steg i partiets utveckling.

I fullmäktiges talarstol kan de andra partierna negligera en sverigedemokrat. Det går inte i nämnden.

Därtill har nämnderna i sig fått större inflytande på senare år, fler frågor har delegerats dit. En klok sverigedemokrat som kommer med ett förnuftigt förslag i nämnden kan säkerligen övertyga de andra.

Samtidigt menar Stig Montin att partiet »har ett jättejobb att skaffa sig förtroendekapital i nämnderna«. Bilden av ett invandringsfientligt parti sitter hårt.

Vid Sverigedemokraternas kommundagar i december uppmanade just Richard Jomshof sina partikamrater att rösta nej till alla bidrag till invandrarföreningar. Kommer han att driva den linjen i kulturnämnden?

– ­ Ja, absolut.

Det kan försvåra ett framtida samarbete med andra partier?
­

– Visst, men vi kan ju inte tumma på våra åsikter.