Har kvinnorna förrått Hillary?

Tårarna var vändpunkten. När Hillary Clinton plötsligt visade känslor på ett möte för kvinnliga väljare vann hon inte bara primärvalet i New Hampshire. Hon öppnade också en slags Pandoras ask. Efter det blev hon kvinnokandidaten, vare sig hon ville eller inte.

Så beskriver Wendy Brown, professor i statsvetenskap vid universitetet i Berkeley och en av de mest tongivande amerikanska feministerna, Hillary Clintons resa genom primärvalen.

– Det intressanta är att varken Hillary Clinton eller Barack Obama från början profilerade sig som den kvinnliga respektive svarta kandidaten. Snarare försökte de tona ner det historiska i sina kandidaturer, säger Wendy Brown.

Vad var det som ändå gjorde valet till en könsval?

– Medierna tvingade både Clinton och Obama att ta ställning till sina identiteter och visa upp dem. Det blev en kampanj fylld av sexistiska och rasistiska undertoner.

Hur då?

– Det var uppmärksamheten kring Hillarys tårar. Den stora mängden kommentarer om hur irriterande hennes röst är. Och uttalanden om hur det skulle bli att se henne åldras i Vita huset, hur ful hon skulle bli. Plus reklamslogans av typen: Hillary – make my bed.

Men tårarna i New Hampshire var väl ett medvetet drag?

– Ja, under kampanjens gång ändrades också Hillarys förhållande till det faktum att hon är kvinna. När hon förlorade tron på att vinna så började hon plötsligt tala om hur hon skulle vara en förebild för unga tjejer. Det lockade en grupp äldre kvinnoväljare, men har inte fungerat på yngre kvinnor som valt Obama i högre utsträckning.

Hur begränsades Clintons kampanj av att hon började beskriva sig själv som den första kvinnliga presidentkandidaten?

– Hon kunde inte driva en feministisk sakpolitik. Hon kunde inte ägna för mycket tid åt till exempel dagis, som är en kvinnofråga i USA. Då blev hon för mycket av en identitetskandidat, för mycket av ett särintresse. Så ju längre kampanjen har gått desto svårare har den balansgången blivit för henne.

Samtidigt som hon börjat beskriva sig som en »kvinnlig politiker« har hon haft svårt att få stöd från inflytelserika intellektuella kvinnor. Varför?

– Hennes väljare har varit den vita arbetarklassen. Till viss del beror det på att Obama haft svårare att fånga dem eftersom han är ännu mer elitistisk. Men det har också spelat roll att Hillary inte är Ségolène Royal. Hon är inte vacker, inte ung, bär inte modekläder. Hon är lite överviktig och ser ut som en vit arbetsklassväljare.

Har det faktum att Hillary är kvinna påverkat valutgången?

– Säkert i någon mening, båda kandidaterna ligger i mitten politiskt, och det har varit en större barriär för Hillary. Amerikansk politik bygger på en myt och en idé om maskulinitet, hela språket genomsyras av det. Överbefälhavarrollen är viktigare än lagstiftarrollen i kampanjer. Men jag är faktiskt förvånad över att det inte har blivit någon större eller fördjupande diskussion om vad det skulle innebära om vi för första gången får en kvinna som president.

Vad röstar du själv på?

– Obama. I mitt arbete är jag omgiven av unga som för första gången känner politiska möjligheter och politisk mobilisering. Även om jag kanske inte tror att han kan leverera den förnyelsen så sprider han en optimism som jag tror Amerika behöver.

Vad säger dina feministkollegor om att du väljer mannen före kvinnan?

– Är jag en förrädare? Haha. Nej, allvarligt talat, många feminister i Amerika tror inte i dag att identitet spelar så stor roll. De har stött Hillary som kvinna, men har främst velat se en signifikant förändring och varit intresserade av vem som kan skapa det. Det har avgjort valet för många intellektuella kvinnor.

Mer ur reportaget:

Sökaren Obama, av Thomas Engström

Med eftertänksamhet och löften om förändring har han förfört väljarna. Men för att kunna slå veteranen John McCain i höstens presidentval måste Barack Obama skingra alla tvivel om vem han är och vad han står för.

Obamas skumpiga väg mot vita huset, av Karin Pettersson

George W Bush är demokraternas främsta vapen på färden mot Vita huset. Men det räcker inte. För republikanernas John McCain gör nu allt för att distansera sig från den sittande regeringen. Här är fem saker som talar för respektive emot Barack Obama i höstens presidentval.