Lagförslag öppnar för övervakning

Den 3 maj 1973 avslöjade journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt IB-affären i tidningen Folket i Bild. Informationsbyrån IB var en hemlig underrättelseorganisation inom försvaret som åsiktsregistrerade svenskar med vänstersympatier.

35 år senare vill regeringen ge Försvarets radioanstalt nya utökade möjligheter att övervaka svenska medborgare. Redan i dag har staten rätt att avlyssna svenska folkets mobilsamtal. Nu utökas möjligheterna att kontrollera medborgarna. Om alliansen lyckas klubba igenom sitt förslag på tisdag får staten även rätt att läsa mejl, fax och lyssna på telefonsamtal i kabel som passerar landets gränser. »En anpassad försvarsunderrättelsverksamhet«, är namnet på propositionen.

Alla partier är överens om att internationellt samarbete och signalspaning behövs, men att den bör regleras och kontrolleras. Där tar enigheten slut och blockpolitiken tar vid.

– Vi har krävt återremiss och kommer att rösta nej, säger försvarsutskottets ordförande Anders Karlsson (s). Lagförslaget ger inte tillräckliga garantier för den personliga integriteten. Vi anser inte att de frågorna har blivit tillräckligt belysta.

Socialdemokraterna, miljöpartiet och vänstern kommer att rösta nej. För ett år sedan drev de igenom en bordläggning av frågan. Nu har lagen legat till sig i ett år och alliansen avser att piska igenom den mot en enad opposition. Men flera källor i det borgerliga lägret talar om att flera tveksamma borgerliga ledamöter kan komma att bryta partilinjen.

– Jag har aldrig varit med om en votering som verkar så osäker, säger en rutinerad alliansledamot.

Det verkar finnas tveksamma i alla fyra partierna. Men moderaternas gruppledare Lars Lindblad är inte orolig för ett nederlag.

– Det är ingen hemlighet att det finns olika åsikter i frågan och jag förstår dem som hyser tveksamhet. Men nu har de tveksamma fått gehör för sina invändningar. Jag kan bara svara för moderaterna, men jag är rätt säker på att vi kommer att klara hem den här omröstningen.

Kritikerna hävdar att svagheterna består, trots att en ny myndighet ska godkänna signalspaningen och ett integritetsskyddsråd inrättas hos FRA (Försvarets radioanstalt).

Om Säpo vill utreda terrormisstankar och ber om FRA:s hjälp med signalspaning ska denna godkännas av Försvarets underrättelsenämnd, FUN, som får regeringens uppdrag att utöva tillsyn över signalspaningen.

Men om FUN säger nej kan Säpo ändå få uppgifter bakvägen. Så här kan det gå till: FRA har rätt att inleda egen spaning för att »följa förändringar i signalmiljön« och »utveckla teknik och metodik«. Denna spaning måste motiveras inför FUN. Uppgifterna kan sedan lagras i trafikdatabaser som enligt personuppgiftslagen får sparas i tre år. Ur databaserna kan sociogram över enskildas trafikmönster skapas.

FRA får rätt att »etablera och upprätthålla samarbete i underrättelsefrågor med andra länder och internationella organisationer«. Detta gäller också resultatet av egna spaningar, vars resultat kan bytas med andra länder. Brittiska underrättelsetjänsten kan få de uppgifter Säpo i Sverige inte fick tillstånd att skaffa.

Den brittiska underrättelsetjänsten skickar FRA:s spaningsresultat vidare till säkerhetstjänsten, som har ett organiserat samarbete med sina kollegor i svenska Säpo. Utan att någon brutit mot lagen kan Säpo få de uppgifter som den svenska regeringen inte anser att de bör få.

Det väcker frågor för FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson om i vilken utsträckning FRA bedriver signalspaning för att »följa signalmiljön eller metodutveckla« och hur dessa uppgifter hanteras i dag. Men redan på FRA:s hemsida låter Åkesson meddela att han inte lämnar några kommentarer förrän lagen tagits av riksdagen.

– Generaldirektören svarar överhuvud taget inte på frågor förrän efter nästa tisdag, meddelar sekreteraren Kristina Oscarsson.

Inte heller moderaten Karin Enström, som är talesperson för alliansens ledamöter i försvarsutskottet i frågan, har gått att nå. Och experterna på försvarsdepartementet har inte kunnat lämna några besked om i vilken omfattning FRA bedriver spaning för egna syften.

– Jo, jag känner till frågan om FRA:s metodutveckling. Helt klart är väl bara att de inte får bryta mot lagen. Men det är en oerhört svår fråga.

Hemlig verksamhet måste finnas och utvecklas, säger Anders Karlsson (s).

Han är också kritisk till att partierna inte lyckats nå en bred enighet som är vanligt inom frågor som rör försvar och säkerhet.