Oenighet om elitsatsning

I den moderna svenska idrottsrörelsen har det alltid funnits en motsättning mellan bredd- och elitidrott. Den vill Johan R Norberg, lektor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola och sekreterare i den statliga Idrottsstödsutredningen som i somras kom med sitt betänkande, överbrygga. Han menar att det behövs en speciell elitsatsning för att Sverige i framtiden ska hävda sig bättre i OS och andra mästerskap.

Varför ska skattebetalarna betala dyra träningsläger i Sydafrika för Carolina Klüft och Sanna Kallur. De tjänar miljoner och kan väl bekosta det själva?

– Det har alltid varit känsligt med elitsatsningar i Sverige. Men det är dags att erkänna idrotten som en egen konstform på samma sätt som dans och teater.

Idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) är negativ till tidig elitsatsning.

– Målet med regeringens satsning Idrottslyftet är att idrotten ska öppnas för fler barn och unga och att de ska idrotta längre upp i åldrarna. Den målsättningen når man inte genom elitsatsningar för tidigt. Det kan dessutom få motsatt effekt, barnen tröttnar eller råkar i värsta fall ut för svåra skador, säger Lena Adelsohn Liljeroth.

Hur ska Sverige vinna fler medaljer i London 2012?

– Jag tror att idrottarna själva och deras tränare är bäst lämpade att svara på den frågan. I slutändan handlar det trots allt om idrottarnas prestationer. Som lekman på detta område dristar jag mig ändå till att säga att träning antagligen är det bästa sättet.

Är det inte hög tid att prioritera satsningar på elitidrott?

– Riksidrottsförbundet har under en lång tid fått ökade anslag och styr i hög grad över hur dessa fördelas. Idrottsrörelsen har varit och ska förbli en självständig rörelse, vi vill att vår politik i stor utsträckning ska präglas av minskad detaljstyrning. Dessutom får Svenska olympiska kommittén stöd för sina OS-satsningar.

Även om Idrottsstödsutredningen föreslår elitsatsningar betonar den också vikten av en barn- och ungdomsidrott som kopplas till FN:s konvention om mänskliga rättigheter.

– Elitidrottens fokusering på resultat har spridit sig till bredd- och ungdoms­idrotten. Vi menar att det helt enkelt rimmar illa med idrottsrörelsens vision om den goda barn- och ungdomsidrotten och forskarsamhällets slutsatser som visar att barn och ungdomar tidigt rangordnas och väljs bort. Det är skillnad på vad idrotten vill och vad den faktiskt gör. Där vill vi att ett barnperspektiv kopplas till allt idrottsstöd i framtiden, säger Johan R Norberg.

Ett annat bärande förslag i utredningen är att Riksidrottsförbundet inte längre själv ska granska hur det använt sitt statliga stöd.

– Riksidrottsförbundets redovisning måste bli bättre. Dessutom bör staten vara tydligare med vad den vill med sitt stöd till idrotten.

Ända sedan 1877, då regeringen gav ett bidrag till Stockholms gymnastikförening för en resa till Belgien, har idrotten och politiken levt i symbios.

Idrotten hade då inte nått ut i de breda folklagren, utan betraktades mest som ett onödigt överklassnöje av den växande arbetarrörelsen. Först på 30-talet vändes arbetarrörelsens skepsis och idrotten blev snabbt en folkrörelse att räkna med.

När AB Tipstjänst bildades 1934 bestämdes att överskottet skulle gå till idrottsrörelsen. Ett system som lever än i dag genom Svenska Spel.

I år kommer ungefär tre fjärdedelar av de 1,9 miljarder kronor staten ger idrottsrörelsen från Svenska Spel. Men modellen har överlevt sig själv, menar Idrottsstödsutredningen.

– Vi föreslår att Riksidrottsförbundet årligen ska söka pengar efter behov. Sedan är det upp till regering och riksdag att bestämma hur mycket det ska vara, säger Johan R Norberg.

Mer ur reportaget: Den vita sportens fall, »Invandrare får inte ta plats«.