När mördaren inte fälls

Ingen kommer någonsin att ställas till svars för 18-årige Olle Högboms försvinnande – vare sig Thomas Quick eller någon annan.

Senast Olle Högbom sågs i livet var på vägen hem från en studentfest i Sundsvall den 7 september 1983. Det förmodade mordet på den unge mannen finns med bland de över femton mord som seriemördaren Quick har erkänt, men hans erkännande höll aldrig för en granskning. Olle Högboms kropp har heller aldrig återfunnits.

I söndags, på dagen tjugofem år efter försvinnandet, föll ärendet för preskriptionstiden och fallet lades ner för gott.

Det här är ett av många fall som har aktualiserat frågan om den svenska preskriptionstiden för mord och andra grova brott. Ska en mördare verkligen kunna komma undan bara för att tiden gått? Frågan har debatterats allt intensivare i takt med att dna-tekniken blivit bättre och bättre. Förre justitieministern [[Thomas_Bodström|Thomas Bodström]] öppnade för slopad preskriptionstid när 20-årsdagen av mordet på Olof Palme började närma sig 2006.

I januari förra året presenterade hovrättsrådet Petra Lundh sin utredning i frågan. Hon kom fram till att det »var djupt stötande« att mördare efter 25-årsgränsen skulle kunna förbli ostraffade trots att bevismöjligheter finns. Därför föreslog hon att preskriptionstiden ska avskaffas helt.

Justitieminister [[Beatrice_Ask|Beatrice Ask]] sa då att en proposition om slopade preskriptionstider för de grövsta våldsbrotten skulle komma redan under 2007, men fortfarande har inget hänt. Rättssakkunniga Charlotte Edvardsson på justitiedepartementet menar att det beror på att hela straffrättsområdet just nu ses över. En proposition är planerad först till våren 2010 och en ny lag kan träda i kraft tidigast vid halvårsskiftet samma år.

Med dagens lagstiftning kommer flera uppmärksammade mord att preskriberas inom de närmaste åren. Det ouppklarade styckmordet på Catrin da Costa faller för tidbilan nästa sommar. Om inget nytt hinner dyka upp innan dess vill säga. Och efter den 28 februari 2011 går Olof Palmes mördare fri.

För sedan brottsbalken infördes 1965 gäller den lagstiftning som fanns när brottet begicks. Det innebär att en ny lag inte kan tillämpas retroaktivt. Konsekvenserna av en slopad preskriptionstid skulle sannolikt visa sig först 25 år efter att den trätt i kraft.

I Sverige sker omkring 100 mord om året, en siffra som legat ganska konstant i många år. Runt 80 procent av fallen sker inom familjen eller andra nära relationer och klaras snabbt upp, men när det blir längre mellan offer och gärningsman drar utredningen ofta ut på tiden. I dagsläget finns ungefär 400 ouppklarade mord i landet, och det ökar för varje år.

För kriminalkommissarie Thomas Lager, chef för Cold Case-gruppen i Västra Götaland, är gamla mord vardag. Han har just nu ett 60-tal ouppklarade fall på sitt bord. Men bara ett par åt gången utreds aktivt.

Han tycker att en slopad preskriptionstid vore bra.

– Mord är det grövsta brott som finns, det borde finnas kvar tills gärningsmannen själv dör. Det är egentligen mer en etisk fråga, en markering från samhället.

Men att utreda mord som är flera decennier gamla innebär redan i dag svåra utmaningar. En av de största är att mycket av den tekniska bevisningen helt enkelt inte finns kvar.

– Man undersökte den med dåtidens teknik, sen slängdes den bort.

Det som finns kvar har ofta hanterats ovarsamt, är kontaminerat och oanvändbart ur dna-aspekt, säger Thomas Lager.

Det handlar om att få in ett annat tänkesätt redan från start i utredningen, betonar han. I Västra Götaland har rutinerna ändrats på uppmaning av Cold Case-gruppen och utredningsmaterial hanteras numera med tanke på framtiden.

En konkret svårighet Lager och hans utredare ställs inför är vittnens förmåga att komma ihåg. Hur tillförlitlig är en minnesbild, kanske tjugo år efter en händelse? Utredarna får då använda sig av olika tekniker för att få personerna att minnas.

– Som regel är alla vittnen hörda, och när man går igenom deras gamla förhör hjälper det dem att minnas.

Utöver dna-tekniken är Cold Case-utredarnas bästa vän brustna lojalitetsband. Tidigare tajta band mellan gärningsmän och andra inblandade försvagas ofta med tiden.

Tomas Lager, som är positiv till att preskriptionstiden avskaffas, får mothugg av kriminologiprofessor Leif GW Persson vid Rikspolisstyrelsen. Han menar att förslaget grundar sig på populism och okunskap.

– En slopad preskriptionstid vore fullkomligt verkningslöst. Det finns inget som är en sådan färskvara som mord. Det är inte som ost eller vin, ett mord vinner inte på att lagras, säger han.

De mord som inte klarats upp på tjugofem år kommer inte att göra det senare heller, menar han.

Dna-tekniken vinner visserligen terräng, men när bättre rutiner införts så att bevismaterial hanteras mer varsamt löser man ändå många brott inom tjugofem år.

Dessutom, lägger han till, de flesta som begår mord blir inte själva särskilt långlivade. De lever ett hårt liv. Han hänvisar till en undersökning av dem som dömts till sluten rättspsykiatrisk vård för mord: endast 60 procent av dem var i livet tio år efter domen.

Det enda som Leif GW Persson tror skulle kunna vända trenden med allt fler ouppklarade mordfall är bättre kompetens inom polisen och ett utbyggt dna-register. Det sistnämnda kommer att sköta sig själv i takt med att databasen fylls på med nya prover.

– I dag består dna-registret av 20 000 personer, det kommer så småningom få samma omfattning som fingeravtrycksregistrets 250 000. De grövsta brotten begås av en utomordentligt liten andel av befolkningen, så där är man snart hemma, säger han.

Fakta

Preskriptionstiden för mord är i dag 25 år. Det innebär att fallet skrivs av och att någon person aldrig kan fällas för brottet.

En utredning pågår just nu om att slopa preskriptionstiden för grova brott: mord, dråp, terroristbrott som begås genom mord eller dråp och för grovt folkrättsbrott.

I nuvarande form ska den slopade preskriptionstiden inte gälla retroaktivt, utan endast omfatta nya brott.

Så funkar det i andra länder

Danmark: Fall som har livstid i straffskalan preskriberas inte.
Finland: Ingen preskriptionstid för mord.
Island: Längsta preskriptionstid är 15 år.
Norge: Mord preskriberas efter 25 år. Men en översyn sker just nu.
Tyskland: Mord preskriberas inte.
Nederländerna: Fall som har livstid i straffskalan preskriberas inte.
Portugal: Längsta preskriptionstid är 15 år.
Spanien: längsta preskriptionstid är 20 år.
Schweiz: längsta preskriptionstid är 30 år.