Ett hem för stora tankar

Trots att skylten är borta släntrar fortfarande strandade motorcyklister då och då in och ber om hjälp. Men i den gamla Harley Davidson-verkstaden, belägen i ett lågt industriområde i Seattle, finns nu i stället ett våtlabb, ett rum med alla typer av mikroskop, en liten hjärnskanner för djur, en stängd garderob.

– Blodpropp? Uppfinnaren Tom Nugent håller fram en bricka med blodproppsproteser i vit, sträv plast, utskrivna med en 3D-skanner, designade för kirurgträning.

Det här är Intellectual Ventures (Intven) högkvarter. Företaget grundades av Nathan Myhrvold, före detta teknologichef åt Bill Gates och grundare av Microsofts forskningsavdelning. 1999 lämnade Myhrvold sin position som chief technology-officer på Microsoft och investerade en del av sina miljoner i drömmen om en ny affärsmodell för innovation.

– Mycket kirurgi är fortfarande barbarisk, vi försöker göra något åt det, säger Nathan Myhrvold lyckligt och associerar till Star Trek där folk behandlas utan att någonsin skäras upp eller matas med läkemedel.

Mänsklighetens historia kan delas in efter teknologiska markörer: stenåldern, bronsåldern, it-åldern. Ofta är innovationer det nästan oundvikliga resultatet av vår ackumulerade kunskap. Det gör att människor på olika platser kan komma på liknande idéer samtidigt. Så skedde med till exempel telefonen, som uppfanns av både Graham Bell och Elisha Gray.

I dag går innovationscykeln allt snabbare och alltmer organiserat. Nathan Myhrvold vill ta kontroll över både hastighet och organisation.

Hans vision med Intellectual Ventures är att skapa de ultimata förutsättningarna för innovation och sedan de optimala möjligheterna att göra upptäckten lönsam. En idéfarm, där uppfinningar odlas på löpande band, direkt ihopkopplad med en infrastruktur för produktion och patentansökningar och en pipeline till näringslivet. Myhrvold vill skapa en hållbar affärsmodell för forskning och utveckling.

– Den totala mängden kapital som går till innovation borde vara mycket större. De flesta företag satsar bara på forskning och utveckling när de har pengar över. Statliga program för att stödja forskning röstas ibland igenom, ibland inte. En del forskning behandlas som ren välgörenhet, säger Myhrvold.

Hans plan är att bli rik långsamt. Det tar lång tid att gå från idé, via patentansökning som kan ta tre år – till en färdig produkt som kan produceras och licenseras. Företaget har förutom sina anställda uppfinnare också sju seniora, etablerade uppfinnare knutna till sig, som tillbringar halva sin tid på Intven.

– Även drivna uppfinningsrika personer måste under normala omständigheter kasta bort de flesta av sina idéer. Det finns inte tid eller pengar att utveckla allt, säger Myhrvold.

Intven ska fungera som ett nät som kan fånga upp en del av de idéerna. Varje vecka tar Nathan Myhrvold in uppfinnare, ingenjörer, hjärnkirurger, programmerare och matematiker, för idémöte i konferensrummet. Tanken är att bygga broar mellan de olika fälten, och föra samman kompetens som inte träffas i vanliga fall. Med på mötet sitter alltid ett par patent-advokater som för anteckningar och, när en idé är konkret nog, förbereder en patentansökan.

Har någon en idé om en konkret detalj, en del till ett mikroskop till exempel, kan de gå runt hörnet till ett labb där »vi kan bygga nästan allting«. Hallen är fylld av färgglada maskiner som borrar, skär, viker, rullar eller pressar alla typer av material. Vid Myhrvolds favoritmaskin ligger två amuletter, skelettet av en hopkurad prärievarg och en snöflinga, utskurna med hjälp av sand och vatten. I ett annat hörn finns ett kök. Under sin tid på Microsoft jobbade Myhrvold extra som kock och han jobbar nu med en kokbok om vetenskaplig matlagning.

Vetenskapsmannens intressen spänner över vitt skilda områden. Kosmologi (Myhrvold studerade med den världskände fysikern Stephen Hawking), paleontologi (hans expeditioner har hittat mer Tyrannosaurus rex-ben än någon annan expedition), fotografi (han har bland annat fotograferat lejonjakt och val-sex) och utomjordingar (han har finansierat SETI, ett center som lyssnar efter signaler från rymden) för att nämna några. Idén att en lyckad innovationsmiljö är resultatet av många olika ingredienser är helt enkelt starkt förankrad i Myhr­volds egen personlighet.  Sedan 2003 har Intven ansökt om 1 200 patent och byggt upp ett arkiv med nästan 3 000 idéer.

Företaget köper också upp patent. Myrhvolds kritiker har anklagat honom för att vara lika cynisk som de företag vars affärsidé är att roffa åt sig patent för att sedan ligga i vassen och vänta på att kunna stämma andra företag som gör intrång.

Men Nathan Myhrvold avfärdar anklagelserna som missförstånd av en helt ny affärsmodell. Intven har ännu inte stämt någon. I stället ser han intellektuell egendom och patent som en tillgång som folk kan investera i, precis som aktiemarknaden. Resultatet av det är att innovationsverksamhet blir självförsörjande och affärsvärlden har fått en ny term för sådana som Myhrvold: »invention capitalist«.

Nära döden-upplevelser

– Innovation är en förändring som är ny för alla och ekonomiskt nyttig för några. Så fort en innovation är nyttig för några får den ekonomisk betydelse, säger Ove Granstrand, professor i industriell organisation och ekonomi på Chalmers samt grundare av Chalmers CIP, Centrum för IP-studier.

2004 gav svenska regeringen Granstrand i uppdrag att utreda hur patentering kan bidra till ökad export och handel. Svenskar är redan duktiga på att skapa effektiva innovationssystem. Sverige har fler patentansökningar och fler multinationella innovationsföretag per capita än de flesta andra länder.

– Många stora svenska företag är också ganska gamla. Det är ett tecken på att man kunnat överleva stora tekniska förändringar, säger Granstrand.

Han pekar ut Ericsson som ett bra exempel.

– De har varit nära att dö många gånger men alltid klarat sig med kniven på strupen för att de är duktiga på internationell marknadsföring och på att ta fram ny teknik. De har också haft ingenjörer och försäljare som många gånger gått sina egna vägar, en slags gerillautveckling.

Ny teknik och innovationer är den viktigaste faktorn för tillväxt på nationell nivå. Tillväxt skapar resurser för mer forskning och utveckling som ger ännu mer innovationer. Patent stimulerar forskning och utveckling.

– Om man stärker patentsystemet, till exempel genom att förlänga patentens skyddstid säg med fem år, leder det i vissa fall till upp till tio procents ökade investeringar i forskning och utveckling, säger Granstrand.

Det gäller för särskilt patentkänsliga industrier som läkemedelsbranschen vars produkter är lätta att kopiera när de väl är färdiga. Ett snitt ligger snarare på omkring fem procent.

Men en förstärkning av patenten gynnar främst stora företag, som Ericsson, IBM och Pfizer. Tvistemål kring patent är dyra och det är därmed svårt för små företag att hävda sin rätt.

För att fånga upp de mindre företagens idéer samspelar ofta små och stora företag. Ett sådant samspel har framgångsrikt skett till exempel i läkemedelsbranschen, tycker Granstrand. I ett tidigt skede sker utveckling av nya läkemedel mer effektivt i mindre företag. Storföretagen, som behövs för storskalig produktion och internationell marknadsföring, köper sedan småföretagen eller deras teknik via licenser.

I Sverige sker 80 procent av forskning och utveckling i de stora multinationella företagen.

– Dessa företag är innovationssystem i sig själva. De besitter mycket kunskap, och har dotterbolag på många platser. För dem spelar det inte så stor roll hur närmiljön ser ut, säger Hans Lööf, docent i nationalekonomi vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, som skrivit rapporten »Innovationssystem, globalisering och ekonomisk tillväxt«.

Mindre företag däremot påverkas starkt av klimatet omkring dem. Ju mer kunskapsintensivt ett företag är, desto viktigare är omgivningen.

Ett litet innovationsföretag måste nästan undantagslöst ligga i en tät miljö med gott om tillgänglig och välutbildad arbetskraft och ha närhet till universitet och högskolor. Lööf pekar ut Stockholm som en sådan miljö. De företag som har globala kunder och internationella samarbeten kring sin forskning och utveckling är mest framgångsrika. De har högre lönsamhet och högre produktivitet än andra företag, visar rapporten.

Därför finns det all anledning för svenska företag att snegla på vad som händer i andra länder. Magnus Härviden, teknisk- vetenskaplig attaché på Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) i Washington analyserar just nu innovationsklimatet på den amerikanska marknaden.

– De stora amerikanska universiteten har kurser i entreprenörskap inskrivna i ingenjörsprogrammen, säger Härviden.

Han beskriver hur amerikanska företag sätter upp labb i närheten av de bästa skolorna, ger sommarjobb till studenter för att kunna utvärdera dem och försöker behålla de bästa inom företaget. I centrum för en innovativ miljö ligger nästan alltid ett högklassigt universitet.

– Men det räcker inte att ha ett bra universitet. Miljön omkring universitetet är också avgörande för att locka bra folk: finns bra skolor för medföljande barn, intressant kulturliv, natur etcetera, säger Härviden och pekar ut Austin, en liberal oas i Texas och hem för en blomstrande film-, musik- och forskningsscen som ett lyckat exempel på en miljö som attraherar kreativa människor.

Framgångens biologi

En annan sådan plats är Santa Fe Institute i Santa Fe, på gränsen mellan New Mexico och Texas. Här bedrivs forskning som visar de underliggande mekanismerna till varför en stad blir en innovationshubb.

Santa Fe-institutet forskar kring komplexa system och har – precis som Intellectual Ventures – plockat ner väggarna mellan de vetenskapliga disciplinerna. Institutet ligger i bergen med utsikt över staden, sympatiskt små bilar står parkerade runt en grusrondell. Santa Fe är känt för sina satsningar på miljövänlig arkitektur, och själva institutet ser ut som ett litet bed & breakfast.

Här jobbar författaren Cormac McCarthy, som skrivit »All the Pretty Horses, The Blood Meridian«, och Pulitzerpris-vinnande »The Road«, tillsammans med en av institutets grundare, Murray Gell-Mann. Gell-Mann fick Nobelpriset i fysik för att han upptäckte existensen av kvarkar, atomens minsta beståndsdelar. Forskare från hela världen kommer hit och stannar allt från en dag till ett år.

Här finns också Geoffrey West, en fysikprofessor som migrerade till biologi och tillsammans med ekologen James Brown började sin nuvarande forskning genom att gå igenom de biologiska lagarna för skalor. Varför blir en människa sällan äldre än just hundra år? Varför väger en elefant just runt 6 ton? Liv är onekligen det mest komplexa systemet i universum. Tittar man på skalan för hur organismer förhåller sig till varandra är den systematisk, men inte linjär.

– En elefant kräver mycket mindre energi per gram elefant än en hund. En elefant behöver nio gånger mer energi än en hund, som behöver tre gånger så mycket energi som en mus, säger West.

Sammanfattningsvis: Ju större ett djur är, desto mer energieffektivt är det och ju långsammare går livet. De lever längre, med långsammare hjärtslag. Med dessa lagar, som gäller för alla däggdjur, insekter och fåglar, kan man beräkna en organisms puls, livslängd, hur snabbt den växer. Ju större du är, desto långsammare slår ditt hjärta. Större organismer lever längre än mindre. Du behöver mindre sömn än ett litet djur.

– Det faktum att valen lever i havet, elefanten har en snabel, och giraffen sin långa hals, är alla ytliga egenskaper. Vi är alla olika versioner av en genomsnittlig, ideal prototyp, säger West.

Men sköldpaddan då? Den är relativt liten och lever längre.

– Sköldpaddan fick nöja sig med en riktigt låg ämnesomsättning för att uppnå det här. Lever du länge lever du långsamt. Och för att uppnå det, utvecklade den ett skal.

Okej. Så vad har lagarna för storleken på djur att göra med innovationsmiljöer? Jo. West och Brown tittar nu på om liknande lagar gäller även för städer. Är en stad en enda stor organism, en förlängning av biologin? Är städer versioner av samma sak på samma skala, New York, ett uppförstorat Denver som är ett uppförstorat Santa Fe?

– Det ser ju inte ut så, städerna har väldigt olika egenskaper. Men frågan är om deras egenskaper, mycket invandrare, ligger vid kusten etc, bara är ytliga olikheter som elefantens snabel och giraffens hals? säger West.

Städer är platser där människor bor, här finns vägar, skolor, polis, sjukhus och så vidare. När de båda forskarna lade in data om städer – vägar, hur mycket elektricitet som används, hur många patent som produceras, kriminalitet, utsläpp – i liknande matematiska modeller som de biologiska mekanismerna visade det sig att även städer utvecklas enligt ett antal fundamentala principer.

New York är en uppförstorad version av Santa Fe. Det visade sig att ju större en stad är, desto mindre energi per invånare behöver den. En stor stad klarar sig på mindre vatten, elektricitet, vägar och så vidare per invånare.

West och Brown tittade också på de egenskaper som är renodlat sociala – som inte har någon motsvarighet inom biologin – antal patent, antal universitet, löner, antal poliser. Det visade sig att ju större en stad är, desto fler patent produceras per capita, fler universitet, mer innovation.

Samtidigt ökar brottslighet, miljöförstöring och sjukdomar. Men eftersom ökningen sker enligt ett tal som är större än ett, råder motsatta förhållandet jämfört med biologiska organismer: Ju större en stad är, desto mer välfärd genereras och desto snabbare går livet. Innovationer implementeras snabbare, sjukdomar sprids fortare.

– Städer är nav för kreativitet, genererar välfärd och innovation samtidigt som de är källor till miljöförstöring, kriminalitet och sjukdomar, säger West.

Det möjligas gräns

Många av dagens stora samhällsproblem, som växthuseffekten eller den instabila finansmarknaden, har sitt ursprung i städerna och forskarnas tes är att städernas problem kommer att öka. Om befolkningsutvecklingen fortsätter i dagens takt kommer 80 procent av jordens befolkning att bo i städer år 2050. Det är därför absolut avgörande att vi förstår dynamiken och organisationen av städer, säger West.

Santa Fe är städernas sköldpadda. Utan tvekan en småstad, cirka 70 000 invånare, men också Amerikas näst största konstmarknad efter New York, och där bor 2 500 miljonärer, cirka 3,6 procent jämfört med till exempel Los Angeles som har en andel miljonhushåll eller mer som ligger på 2,6 procent av totala befolkningen. Så är också stadens smeknamn »A City Different«.

Santa Fe har fler kreativa människor och större tillgångar per capita än vad den borde för sin storlek. Staden är som en sköldpadda, den sticker ut i statistiken.

När Brown och West tittade på antal patent per invånare som ett mått på kreativitet såg de att den mest kreativa staden i USA är Corvallis i Oregon.

– Det är en liten stad med 50 000 invånare. Förklaringen är troligen att datajätten Hewlett-Packards huvudkontor ligger där, säger West.

Enligt de biologiska lagarna slutar organismer att växa vid en viss punkt. Enligt teorin för städerna, borde tillväxten vara oändlig, befolkningen kan växa obegränsat. Men så är det inte. Någonstans på vägen tar tillgångarna slut och systemet kollapsar. West knackar på toppen av sitt diagram.

– När vi kommer upp hit, krävs en stor innovation som startar om allt på nytt. Som kol eller ånga eller datorer, säger han.
Intervallen mellan stora innovationer blir allt kortare.

– I början av förra århundradet var människors livslängd kortare än tiden mellan stora innovationer. I dag är tiden mellan stora innovationer bara tiotals år och takten accelererar. Människor hinner uppleva flera stora innovationscyklar. Frågan är om det här systemet av tillväxt och innovation är hållbart, vad som behövs för att göra det stabilt. Kan vi fortsätta skapa tillväxt och behålla dess hållbarhet?

Vad som blir nästa stora innovationscykel är förstås den fundamentala frågan på Intven.

– Vad är verkligen nytt och verkligen användbart?, säger Myhrvold.

Tanken med Intven är att inte bara titta på de stegvisa förbättringar som kan göras inom olika fält. De ifrågasätter också principerna bakom hur människor gör saker i dag.

– De flesta innovationsavdelningar vill att deras anställda ska skapa små stegvisa förbättringar. Vi har råd att ta risker.

Som att ställa sig frågan varför bilar kör ovan jord. Forskarna på Intven tar sig tid att diskutera idéer och arbeta med dem, trots att inga synbara lösningar finns till hands.

– Världens energisystem har ju suttit fast i gyttjan en lång tid nu. Det måste fixas. Det måste finnas sätt att reducera mängden flygplansbränsle, säger Myhr­vold.

Nels Petersen, en annan av Intvens uppfinnare, öppnar garderobsdörren. En bur med myggor. Några av dem får följa med tillbaka till hans skrivbord för att bli matade med hjälp av en artificiell arm: ett runt kärl med blod, uppvärmt till människotemperatur med hjälp av en liten värmeslinga, den stickvänliga huden emulerad med uttänjd plast. Hans projekt är malaria.

– Vi forskar på hur man kan utrota myggor genom att skjuta ner dem med laser.  En kamera identifierar och skiljer myggor från andra insekter – och de blodsugande honmyggorna från de harmlösa hanmyggorna – genom att räkna vingslag. Inga gifter, inga massmord, bara lite välriktade fotoner.

– Om det är effektivt? Första frågan är om det är möjligt, säger Nels Petersen.

Grunden för forskningen här är öppenhet. Att man aldrig vet från vilket möte mellan människor, från vilka ingredienser, via vilken teknik, under vilken sandhög, djurart eller planet, som en idé som kan förändra världen kommer.

Patent – så funkar det

För att kunna patentskyddas måste en uppfinning vara ny, av teknisk karaktär och ha »uppfinningshöjd«. Ibland går det även att få patent för en vidareutveckling av en produkt eller process om den skiljer sig tillräckligt mycket från det som redan existerar.

Patentet ger ensamrätt till uppfinningen i 20 år från ansökningsdagen i det land eller region där det gäller. Svenska företag söker framför allt patent genom det internationella systemet PCT, som underlättar för den som vill ha skydd i många länder. Sverige är aktivt, och hamnar på tionde plats i världen räknat i antal PCT-ansökningar.

– I dag startar fler företag ansökningsprocessen utomlands, men de vill fortfarande skydda sina produkter i Sverige, säger Niklas Mattsson, seniorkonsult på Awapatent.

Något snabbt råd du kan ge inför patentansökningen?

– Många missar att ta reda på vad ens konkurrenter har för patent i området. Det är viktigt att titta på vilka ansökningar som redan finns hos patentverken. Det bör ske lika tidigt som den egna ansökningen.

Karolinska satsar brett på riskkapital

Karolinskas egna riskkapitalbolag, Karolinska Development (KD), finansierar entreprenörer som vill applicera institutets biomedicinska forskningsresultat, och forskning från andra nordiska universitet, på kommersiella produkter som »förbättrar global hälsa och välbefinnande«.

Karolinska Development har hittills skapat runt 30 licenseringsavtal och finansierat 40 uppstartsföretag. Ett av dem är Cogmed, ett företag som säljer träningsprogram för barn och vuxna med koncentrationssvårigheter. Cogmed föddes ur ett forskningsprojekt kring arbetsminne – vår förmåga att hålla information, som ett telefonnummer – i huvudet under kort tid.

Helena Westerberg, doktor i neuro­psykologi på Karolinska institutets avdelning för åldringsforskning, och Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Stockholm Brain Institute, också en del av Karolinska institutet, studerade hur arbetsminne och förmåga att fokusera är föränderligt och kan förbättras genom specifika övningar.

De båda forskarna slog sig samman med två svenska spelutvecklare som jobbat med lek- och lärprogramvara och tog fram mjukvara som tränar det där tillståndet av vad man eufemistiskt skulle kunna kalla simultanförmåga, som så lätt drabbar en, oavsett ålder. KD Development gick in med pengar.

– Det är positivt med en ägare som är så pass insatt i forskning och vad som krävs för att gå hela vägen från innovation till färdig produkt, säger Elin Buchmayer, Sverige-vd för Cogmed.

Cogmed har programvaror för barn, ungdomar och vuxna med koncentrationssvårigheter.

De säljer både i USA och i Sverige. I Sverige är skolan den största kunden. I USA består största delen av försäljningen till privatpersoner genom Cogmeds licensierade psykologer och psykiatriker.

Kopplingen till Karolinska Institutet och Westerbergs och Klingbergs status som forskare (båda fokuserar numer på sin forskning men agerar vetenskapliga rådgivare åt Cogmed) har gjort att nästan alla studier på arbetsminne i världen utförs på Cogmeds produkter.

Forskningssamarbeten pågår bland annat tillsammans med NYU, Harvard, Stanford och Notre Dame.

Modehuset som byggdes på »Gör det själv«

1949 var det inte lätt att hitta något tjusigt att ta på sig i det krigshärjade Tyskland. Entreprenören Aenne Burda förstod att viljan att uttrycka sin identitet genom mode överlever det bistraste krig. Hon åkte till modevisningarna i Milano och Paris, skapade mönster efter kläderna hon såg och tryckte dem i en tidning: Burda Moden. Tyska kvinnor kunde nu sy själva. Succé. Burda Moden växte till den största modetidningen i världen – 90 länder, 16 språk.

För två år sedan kom varumärket upp till diskussion på Burda Media. Nora Abousteit och Benedikta von Karaisl ville skapa en sy-wiki, en medlemssajt där syentusiaster kan ladda ner mönster – de flesta gratis – ändra dem och ladda upp sina egna.

– Vi sa till Hubert Burda: Vi har en jättebra idé. Vi vill ta bort all copyright. Det tog honom fem sekunder att säga ja. Han jämförde med musikindustrin och förstod kraften i att ge något till en grupp och veta att gruppen kommer ge tillbaka till dig, säger Nora.

Nu har Burda Style 44 606 aktiva medlemmar som laddar upp videor med sig själva medan de syr i en knapp (komplett med soundtrack), bloggar och håller livlig syjunta.

– Jag var förvånad över hur många som laddar upp sina egna mönster, säger Abousteit. Det är en seriös arbetsinsats. Skapa ett mönster, beskriva alla 15–20 stegen, skanna, ladda upp. Det tar en eller två dagar.

– Folk syr inte för att tjäna pengar, säger von Karaisl. De vill skapa något. Det är en medveten livsstil.

Abousteit och von Karaisl fick många glada tillrop från mjukvaruutvecklare, ett fält där innovation länge byggt på open source.
Open source är en metod för utveckling som går ut på att alla ritningar eller all kod finns tillgänglig för alla som vill använda den. Användare kan bidra med sina egna idéer vilket gör att innovationsarbetet sker gratis och ibland från oväntat håll. Det är en metod som bland andra folket bakom nätverkssajten Facebook och webbläsaren Firefox använder för att utveckla sina produkter. 1983 startade Richard Stallman, en amerikansk hacker och mjukvaruaktivist med långt hår och stort skägg, Free Software-rörelsen som kämpar för att källkod ska vara öppen och gratis.

Det var Stallman som grundade termen »Copyleft«, symboliserad med ett spegelvänt copyright-c, en licens som använder sig av copyright-lagarna för att ge rätten åt vem som helst att distribuera, modifiera och reproducera en produkt så länge resultatet också faller under copyleft-lagen.

Det är en inställning Burda Style delar. Deras medlemmar kan modifiera, distribuera och reproducera mönster – och det är fritt fram att sälja resultatet i butik.