Läkarstudenter tvingas utomlands

Cluj-Napoca ligger i hjärtat av Transsylvanien och är en av Rumäniens främsta studentstäder. Lite av en rumänsk motsvarighet till Lund eller Uppsala –  en gammal anrik universitetsstad med en vacker stadskärna som kryllar av studenter. Så här i början av terminen, när det är dags för inskrivning till höstens program och kurser, bildar de långa köer utanför respektive fakulteter.

Och vid den medicinska fakultetens högkvarter talar varannan i folksamlingen svenska. Närmare bestämt är det 96 svenskar som är antagna till skolans internationella läkarprogram i höst. Tillsammans utgör de mer än hälften av de 168 internationella studenterna. Och ännu fler hade det kunnat vara, det fanns över 140 sökande ifrån Sverige.

– Det är förmodligen en snöbollseffekt, ryktet om utbildningen har spridit sig, förklarar skolans prorektor Sorin Dudea när han tar emot på sitt kontor, två trappor upp från receptionen med de köande studenterna.

För några år sedan fanns det bara ett fåtal svenskar i varje klass. Skolan har aktivt marknadsfört sin internationella läkarutbildning på internet.

– De internationella studenterna för både med sig direkta och indirekta fördelar, sammanfattar Sorin Dudea.

Skolans internationella sektion är ett sätt att synliggöra universitetet utomlands, men det är också en god inkomstkälla eftersom de betalar terminsavgift.

De som söker in är framför allt elever som inte kommer in på läkarutbildningen i Sverige. Det är alltifrån studenter som har mediokra gymnasiebetyg till studenter som har högsta möjliga betyg från gymnasiet, men ändå inte kommer in i Sverige. För några år sedan hade Iuliu Hatieganu-universitetet i princip fri intagning på sitt internationella läkarprogram.

Det enda som då krävdes var avslutade gymnasiestudier eller motsvarade samt en avgift på 10 000 rumänska lei per läsår, det vill säga ungefär 25 000 svenska kronor. Eftersom antalet sökande numera är fler än antalet studieplatser går skolan nu också på betyg, eventuella tidigare studier, eventuella arbetslivserfarenheter och skriftliga rekommendationer.

Undervisningen är på engelska eller franska, men den utgår från det rumänska sjukvårdssystemet.

– Det är omöjligt för oss att erbjuda specifik undervisning om sjukvårdssystemen som finns i alla de länder vi har studenter ifrån, säger Sorin Dudea, som själv undervisar skolans elever i radiologi.

Med en rumänsk läkarutbildning i bagaget är det numera lätt att få svensk läkarlegitimation. Rumänien är med i EU sedan den 1 januari 2007 och enligt EU-direktiv från 2005 går en universitetsexamen från ett EU-land att använda inom hela den Europeiska unionen. I praktiken betyder det att en läkare som till exempel studerat i Rumänien endast behöver skicka en kopia på sitt examensbevis och sin läkarlegitimation tillsammans med en kopia av gällande pass för att få ut en svensk läkarlegitimation.

Enligt Per Wahlstedt, handläggare på enheten för behörighet och patientsäkerhet på Socialstyrelsen, vill inte uttala sig om huruvida olika utländska läkarutbildningar håller svensk standard eller inte.

– Vår uppgift är att bedöma ansökningar som kommer in. Uppfyller de formell behörighet så måste jag godkänna. Många som vill läsa i utlandet ringer och frågar om vi kan rekommendera läkarutbildningen i något speciellt land, men det varken kan eller får vi göra, förklarar Per Wahlstedt.

Men hur bra tror du att de som har utbildat sig i till exempel Rumänien kommer att klara sig när de börjar jobba inom den svenska vården?

– Det är omöjligt att säga. I vissa länder [som till exempel Rumänien] har man ingen motsvarighet till svensk AT-tjänst (praktik), det finns arbetsgivare som har uppmärksammat det. Vi får inte ställa språkkrav heller, utan det är upp till arbetsgivaren. En del utbildningar har samma teoretiska krav som i Sverige, men inte samma praktiska krav. Men vi gör ingen skillnad på olika utbildningar, vi måste följa EU-direktivet, säger Per Wahlstedt.

Eva Nilsson Bågenholm,  förbundsordförande i Sveriges Läkarförbund, tycker inte att det är något problem att en del utländska läkarutbildningar är mer teoretiskt inriktade än de svenska, om bara arbetsgivarna tar hänsyn till det och ger stöd och hjälp när de anställer läkare med utländsk examen.

Borde det finnas flera studieplatser på de svenska läkarutbildningarna så att svenska ungdomar slipper åka utomlands för att studera?

– Det är en fråga som har diskuterats i många år. Det är för få platser i dag, men regeringen har påbörjat en utökning av antalet platser, säger Eva Nilsson Bågenholm.

Läsåret 2007–2008 fick 2 075 svenskar fick bidrag för att läsa till läkare i utlandet, det är en kraftig ökning från början av 2000-talet. Högst på listan över länder dit läkarstudenter söker sig är vårt grannland Danmark, tätt följt av Ungern och Polen. På en fjärdeplats och på kraftig uppgång ligger Rumänien.

– Rumänien är ju billigt. Tidigare har många åkt till Ungern och Polen. I Ungern kostar utbildningen 50 000 kronor och i Polen 100 000. I Rumänien kostar den 25 000 per år så naturligtvis finns det ekonomiska skäl, konstaterar Högskoleverkets chef Anders Flodström.

Han tycker det är ett problem att Sverige inte utbildar flera läkare på hemma­plan.

– Jag tycker det är ett ganska stort risktagande att lita på att det ska vara attraktivt att bli läkare i Sverige så att vi ska kunna fylla vårt läkarbehov på det sättet. Det finns en risk att det blir läkarbrist.

Anders Flodström anser inte att de 105 nya studieplatser som regeringen har beslutat ska komma till våren är nog. Han skulle gärna vilja se ytterligare ett par hundra nya utbildningsplatser. Och det handlar inte bara om att Sverige ska ha en långsiktig läkarförsörjning.

– Sverige är ett av världens rikaste länder och det kommer att behövas många läkare i världen i framtiden. Med en av världens bästa läkarutbildningar och i solidaritet med andra länder så borde vi utbilda fler läkare i Sverige.

Tillbaka till Cluj-Napoca. På ett fik några hundra meter bort från prorektorns kontor sitter andraårsstudenterna Pernilla Svanberg och Alexander Bengtsson. De har just återvänt till Rumänien efter att ha tillbringat sommarlovet hemma i Sverige.
– Jag måste bättra på min rumänska, ursäktar sig Pernilla Svanberg när hon beställer in sitt kaffe på engelska.

Det är obligatoriskt för alla internationella studenter att läsa rumänska, men det är inte ett prioriterat ämne. Med många krävande kurser i medicin på schemat har rumänskan fått stryka på foten. Alexander Bengtsson har lärt sig en del på stan och på krogen och klarar sig till vardags.

Innan de flyttade hit för att plugga hade ingen av dem ens varit i Rumänien.

– Jag tänkte först söka till Ungern, men så fick jag ett flygblad om att plugga i Rumänien, berättar Alexander Bengtsson som kom hit med hjälp av ett av de många företag som förmedlar studieplatser på rumänska läkarutbildningar.

Pernilla Svanberg kom också hit med hjälp av en studieförmedling, hon hittade sin information på internet.

– Jag hade sökt in två gånger i Sverige, men kommit på reservplats. Jag hade hört talas om dem som sökt in gång på gång i flera år utan att komma in. Jag kände att det skulle vara slöseri med min tid när jag visste vad jag ville bli.

Båda två hade läst i Sverige om de fått möjligheten, men är ändå nöjda. De tycker att skolan är bra och de gillar Cluj-Napoca och Rumänien. De medger att det är lite si och så med skolans administration och att information om tentor och kurser »inte serveras på silverfat«.

– Man är ju ändå svensk och van vid att information ska komma till en automatiskt, men man vänjer sig. Man får perspektiv på saker, säger Pernilla Svanberg.

– Här finns mycket mer fattigdom än i Sverige, större klyftor mellan folk och allt detta blir till ett paket av erfarenheter som blir ett plus förutom själva utbildningen.

De gillar Rumänien, men ingen av dem har planer på att stanna kvar i landet efter det att studierna är avslutade. Pernilla Svanberg tror att hon kommer att vara sugen på att flytta till något nytt land efter att ha bott här i sex år.

Alexander Bengtsson är mest orolig över studielånet.

– Jag gillar landet, jag gillar folket … men det är alldeles för dålig lön här.