Mer energi med varmare klimat

Trädbränslen bidrar med lika mycket energi som vattenkraften. Men en färsk rapport som Skogsstyrelsen gjort på regeringens uppdrag pekar på att potentialen är mycket större än så. Myndigheten framhåller att det sker en långsam och gradvis höjning av tillväxten i skogen till följd av klimatförändringarna. Därmed stiger den potentiella avverkningsvolymen successivt. Dessutom pågår studier om hur tillväxten kan höjas ytterligare genom mer omfattande gödsling.

– I takt med att avverkningen ökar så blir det också mer grot (grenar och toppar) och stubbar. Med effektivare metoder bedömer vi att det bör vara möjligt att få ut betydligt mer än i dag, säger Sven A Svensson, senior rådgivare på Skogsstyrelsen.

Men åsikterna går isär om exakt hur stor potentialen är. Enligt Skogsstyrelsen bör uttaget av grot kunna nästan trefaldigas, till 25 TWh. Den största potentiella ökningen kommer från stubbar där uttaget i dag i stort sett är obefintligt med undantag för viss testverksamhet. I Finland sker däremot kommersiell stubbskörd sedan länge. Bara skogens grenar, toppar och stubbar skulle kunna förse Sverige med upp till 140 TWh, enligt ett scenario som utgår från skogens potential utan hänsyn till tekniska, ekonomiska och ekologiska begränsningar. När Skogsstyrelsen tar de faktorerna i beaktande blir bedömningen något mer försiktig, 60 TWh. Den nivån motsvarar ändå den energi som vattenkraften ger i dag.

Skogsstyrelsens slutsats utgår från ett scenario som beskriver utvecklingen baserad på nuvarande ambitioner i skogsskötseln, dagens miljöpolitik och en förändring av klimatet som leder till snabbare tillväxt i skogen.

Branschorganisationen Skogsindustrierna är betydligt mer försiktig i sin bedömning.

– Vi inser naturligtvis att det rent teoretiskt finns mer att ta ut. Men vi utgår från erfarenheter i våra företag om vad som är praktiskt och ekonomiskt möjligt, säger Lars-Erik Axelsson, energidirektör på Skogsindustrierna.

Mest optimistiska är bedömarna på bioenergiföreningen Svebio. När det gäller grot anges 68 TWh som möjligt, en nivå som motsvarar dagens nettoenergi från kärnkraften. Men Svebio är försiktiga i sin syn på stubbarna.

– Stubbvolymen i markerna är säkerligen 35 TWh men vi har bedömt att bara en tredjedel kan vara möjligt att ta ut med hänsyn till bland annat markbeskaffenhet, och att inte lövstubbar ska tas. Det visar också erfarenheterna från Finland, säger Kjell Andersson, informationsansvarig på Svebio.

Om man leker med siffror och adderar Skogstyrelsens och Skogsindustriernas bedömning av den möjliga uttagsökningen till den verkliga tillförseln för 2007, samt förväntningarna på framtida energi från massaindustrins biprodukter, torv och avfall, så når de upp till nivån 138–170 TWh per år. Svebio kommer upp till drygt 200 TWh.

Det är lika mycket som den årliga energitillförseln från olja.

– Vi anger en totalpotential som är tekniskt möjlig på lång sikt, inte direkt i dag. Våra bedömningar utgår till stor del från den stora inventering som SLU gjorde i slutet av 1990-talet. Vi kan dock konstatera att vi och skogsindustrin år från år kommer allt närmare varandra i uppfattning. Tidigare år var skillnaderna betydligt större, kommenterar Kjell Andersson på Svebio.