Nätkrigets vinnare

En fult tecknat röd dinosaurie pryder skylten utanför byggnad K längst bort på Landings Drive i Mountain View i Kalifornien. Vi är mitt i Silicon Valley och i hjärtat av Google-land. I det bruna tegelhuset på Landings Drive huserar Mozilla-stiftelsen. Mest aktivitet verkar det vara i sam­lingsrummet, där en gigantisk svängd soffa rymmer tv-spelande medarbetare framför en storskärm.

Mozilla-projektet har blivit ett av de mest framstående inom öppna källkodsrörelsen. På en marknad som länge varit totalt dominerad av Microsoft är det inte svårt att älska en liten uppstickare som gör en lika bra eller bättre produkt och vars programmerare dessutom jobbar gratis. I det första webbläsarkriget krossades Netscape Navigator när Microsoft byggde in Internet Explorer i Windows. I spillrorna av Netscape grundades Mozilla och på tio år har projektet gått från ideellt till halvideellt, till kommersiellt och ideellt samtidigt. Det senare förklaras av att Mozilla Corporation som startades för tre år sedan är Mozilla-stiftelsens helägda dotterbolag. Konstruktionen gör att företaget tjänar pengar på de ideella insatser som tiotusentals programmerare bidrar med.

– Stiftelsens mål kretsar i första hand kring att verka för valfrihet och innovation på internet. Dels genom våra egna produkter, men också genom den konkurrens som de skapar, berättar Asa Dotzler som är chefsideolog på Mozilla, men som från början var en av de nördar som jobbade gratis på kvällar och helger för projektet. Han berättar att Firefox nya funktioner tvingade de andra företagen att snabba på sin utveckling. En innovation från Firefox var flikar som gjorde att man kunde titta på flera olika sidor i samma webbläsarfönster. I dag finns flikar i såväl Microsofts Internet Explorer som Apples Safari och i norska företaget Operas läsare. Men mycket viktigare än enskilda funktioner, tycker Asa Dotzler, var att en stillastående marknad började röra på sig.

På fyra år har Firefox utvecklats från ett entusiastprogram för nördar som älskar att hata Bill Gates till en framgångsrik konsumentprodukt med 200 miljoner användare och 44 procent av marknaden. Det är den utvecklingen som lagt grunden för Mozillas affär med Google.

Sökbjässen plöjer årligen ner över 50 miljoner dollar i Mozilla Corporation. Inte ens när Google i september lanserade den konkurrerande webbläsaren Chrome, hotades samarbetet. Avtalet förlängdes, precis innan dess, med tre år.

Mozillas smala lycka är sökekonomin. Sökning i en ruta i webbläsaren, i stället för att man behöver surfa till en viss sida, var företaget först med. Asa Dotzler gör också stor poäng av att funktionen fanns där redan innan sökord och textannonser blev en miljardindustri runt 2004.

– För oss handlade det aldrig om att hitta en funktion som vi kunde tjäna pengar på, säger han. Men vi var först med att hitta på en affärsmodell för det här. Det har alla andra tagit efter oss.

Det som får Google att öppna plånboken är den trafik som Firefox leder till sökföretagets annonskunder.

Mozillas omsättning uppgick 2006 till 67 miljoner dollar. Med blott 20 miljoner dollar i kostnader gör det företaget till en välmående operation.

Den idealistiska framtoningen är förstås viktig för att hålla en god relation med alla de tusentals programmerare som bidrar till utvecklingen av Mozillas produkter. Fyrtio procent av Firefox är gjord av cirka tusen frivilliga. Resten har hackats fram av de knappa hundra kodare som är anställda på företaget just för att jobba med webbläsaren.

– Vi får ingen kritik från de frivilliga om att vi tjänar pengar. De flesta förstår att vi beter oss på samma sätt som när vi var en stiftelse och var beroende av donationer och att sälja t-shirts. Jag tror de flesta är glada för att det finns mer resurser här nu.

De senaste åren har det kommit tjänster på internet som gör samma jobb för användaren som program som man installerar på sin dator. Varför köpa Officepaketet när allt finns gratis eller till låg kostnad på nätet? För Microsoft och andra företag som lever på att sälja programvarulicenser innebär det en ny hotfull konkurrenssituation. Tidigare hade inte tillräckligt många snabb uppkoppling nog för den här sortens tjänster. Men bredbandsutbyggnaden har eliminerat den flaskhalsen. Sammantaget har utvecklingen lett fram till att webbläsarmarknaden blivit ekonomiskt sprängstoff.

– Vi konkurrerar på sätt som ingen konkurrerade på förut på den här marknaden. Med fart.

Asa Dotzler berättar att Firefox introduktion lett till att Explorer nu fått släppa ifrån sig marknadsandelar även till andra aktörer.

– Det är en bra utveckling för användarna. Internet har blivit bättre.

Google har tidigare stött Mozilla i vått och torrt och rekommenderat sina användare att köra Firefox. Men nu blir det förstås ändring på det. Det som kommer att avgöra vilken läsare användarna väljer blir främst farten, hävdar Asa Dotzler. Chrome – som ännu är i betaversion är över femtio gånger snabbare än Explorer på att ladda Javascript, som är det språk de nya nättjänsterna är uppbyggda av. Även Firefox hamnar på efterkälken men Mozilla har inte legat på latsidan när det gäller att ta igen. I januari kommer en ny version av Firefox som ska vara snabbare än Chrome. Det återstår att se vad Microsoft hittar på för nästa version av Internet Explorer.

Helt klart är att webbläsarkriget version 2.0 är i full gång.

Linux banade väg för öppen källkod

Mest känt för öppen källkod är operativsystemet Linux, utvecklat av finländaren Linus Torvalds. Vem som helst kan utveckla såväl som slå mynt av öppna källkodsprogram. En annan succé inom öppna källkodsrörelsen är Apache-stiftelsen. Enligt en undersökning från det brittiska internetföretaget Netcraft har Apache 50 procent av marknaden med sin öppna och gratis webbserver. Storföretag som Microsoft och Sun kommer långt efter. Det fenomen som blivit känt som webb 2.0, alltså tjänster som bygger på användargenererat material – till exempel sociala nätverk hade inte varit möjliga utan öppna källkodsprojekt som programmeringsspråken Java, Perl och Ruby. Sedan ett par år tillbaka råder uppköpsyra i öppna källkordsvärlden. Sun Microsystems köpte databasföretaget MySQL för 1 miljard dollar i januari 2008.