Genteknik mot hungersnöd

Våren 2008 skakades det fattiga Haiti av våldsamma matupplopp där arga och hungriga människor löpte amok på grund av de rekordhöga matpriserna. Läget blev så allvarligt att landets regering tvingades avgå. Det här är bara ett exempel på hunger som en potentiell politisk krutdurk.

Liknande desperata folkliga uppror har blossat upp på flera kontinenter, från Asien och Afrika till Sydamerika. I länder som Bangladesh, Filippinerna, Egypten och Sudan har skyhöga priser på stapelvaror som ris och majs gjort att beväpnade vakter kallats in för att vakta matförråden när desperata medborgare drabbat samman i kampen om att få mat på bordet.

Det senaste året har varit minst sagt turbulent på den globala jordbruksmarknaden. Råvarupriserna har åkt berg-och-dalbana – från fjolårets rekordhöga prisnivåer på majs, ris och vete till en nedgång på mellan 40 och 60 procent i finanskrisens spår. Men FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO varnar nu för att fattiga bönder drastiskt drar ner på sin produktion som en följd av sjunkande livsmedelspriser och svårigheter att få krediter i den sargade världsekonomin. Mindre skördar kan snabbt göra att läget blir detsamma som i fjol, med våldsamma matupplopp i världens fattigaste länder.

Enligt FAO kan priserna på majs och ris komma att stiga till nya rekordnivåer redan i slutet av 2009 och början av 2010. Organisationen varnar nu för att detta i kombination med finanskrisens effekter på kreditgivning till fattiga bönder kan komma att skapa de vålsammaste matupploppen någonsin.

Vid världens största vetenskapskonferens anordnad av American Association for the Advancement of Science, som avslutades i måndags i Chicago, presenterade jordbruksforskare nya rön kring en inte okontroversiell metod för att råda bot på matbrist: genmodifierade grödor. Väldigt förenklat kan man säga att det går ut på att ta en önskvärd gen från en organism och stoppa in den i den utvalda organismen.

– Att göra risodlingen mer högintensiv kan bidra till den globala matsäkerheten, säger doktor Robert Zeigler, chef för det internatinella risforskningsinstitutet IRRI i Filippinerna.

Effekterna av den globala uppvärmningen och klimatförändringarna märks tydligt i de risodlande delarna av världen. Antalet cykloner och översvämningar till följd av dessa har ökat de senaste åren och enligt prognoserna från FN:s klimatpanel så kommer denna trend att fortsätta i risproducerande länder som Kina, Indien, Pakistan och Iran.

Risplantan, som visserligen behöver mycket vatten, är känslig för just översvämningar. Nu har forskarna funnit en gen, kallad sub 1, som de lyckats blanda i de rissorter som redan odlas. De senaste två åren har försök gjorts i indiska Uttar Pradesh och i Bangladesh. Resultaten har varit häpnadsväckande, enligt Robert Zeigler.

– Vi har nu fått fram en mekanism i risplantan som gör att den kan »hålla andan« i upp till två veckor under vatten. De bönder som provat har fått fina skördar trots översvämningar, säger han.

Andra risssorter har modifierats så att de producerar 50 procent mer gryn, samtidigt som de kräver mindre mängder vatten och konstgödsel.

Också majs, en mycket viktig föda för många människor i Afrika och Sydamerika, är känslig för extrema väderförhållanden. Varje år förloras 15 procent av världens totala majsproduktion på grund av torka, enligt den kinesiske forskaren Ren Wang, chef för Consultative Group for International Agricultural Research (CGIAR), i Washington DC. Samarbetsorganisationen består av 21 u- och 28 i-länder, däribland Sverige, samt EU, Världsbanken och FN:s untvecklingsorgan UNDP.

Ren Wang berättar att det i dag finns ett femtontal majssorter som modifierats för att bättre tåla torka. Och för att förebygga A-vitaminbrist i afrikanska länder har forskare tagit fram en variant av den afrikanska stapelvaran sötpotatis, som till skillnad från originalet har en apelsinhudsliknande yta som innehåller mycket vitamin A.

Men det finns många som inte ser positivt på den nya forskningen och de genmodifierade grödorna. Miljöorganisationer, däribland Greenpeace, har länge motarbetat utvecklingen eftersom de menar att dessa grödor kan vara skadliga för människors hälsa.

Även svenska folket har länge varit väldigt skeptiska till genmodifierade grödor. Dennis Eriksson, doktorand i växtförädling och bioteknik på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, tror dock att denna inställning hos både konsumenter och miljörörelsen håller på att förändras. Han tror att det är en tidsfråga innan vi får se genmodifierade grödor på svenska åkrar.

– Många har nog haft känslan att det är onaturligt att hålla på och mixtra med generna. Men jag tror att skepsisen är på väg att minska i takt med att folk lär sig hur det fungerar.

I Sverige finns det ingen kommersiell odling av genmodifierade grödor trots att det inte är förbjudet. Enligt Dennis Eriksson beror det på att det är en både dyr, krånglig och långdragen process. När ett företag tagit fram en ny växtsort med hjälp av genteknik måste de först ansöka till Jordbruksverket, som sedan skickar vidare ärendet till EU-kommissionen i Bryssel.

Medan amerikanen Robert Zeigler talar om spjutspetsteknik inom genmodifieringen av växter som det som ska rädda världens fattiga från att svälta är Dennis Eriksson mer måttlig i sin bedömning.

– Gentekniken är väldigt användbar och effektiv men man ska inte överdriva dess möjligheter. Det är en teknik bland många andra och när det kommer till fattigdomsbekämpning finns det flera andra åtgärder som är viktiga.