Skatteflyktingarna drar vidare

Schweiz berömda, fördömda banksekretess befinner sig under häftigare attack än någon gång tidigare i sekretessens sjuttioåriga framgångshistoria.

Detta händer samtidigt som världens alla ledande ekonomier – både var för sig och unisont, när de den 2 april träffas i London till G 20-möte – är fast beslutna att slå till mot skatteparadisen.

Det finns i världen cirka 40 länder som frodas av att locka kapital genom att erbjuda skattefördelar. OECD publicerade förra veckan underlag för regeringarnas svarta lista: nya på listan är Luxemburg, Österrike, Singapore och Hongkong. »De är inte samarbetsvilliga.«

Klaus Mönsted, som är VD på Danske Bank i Luxemburg, vänder sig mot beteckningen »skatteparadis«. Konton beskattas. Det finns ingen sekretess för penningtvätt. Policyn är att efterleva OECD:s regler.

– Det blir mera transparent, säger Mönsted, men tillägger att det är bara om det är fråga om misstankar om bedrägeri  som sekretessen släpps. Och Luxemburg fortsätter att spela en av huvudrollerna i finansvärlden. Här finns den finansiella kompetensen.

Men Schweiz är ojämförligt störst. Finanssektorn är landets nationalindustri och står för drygt 12 procent av BNP, och 80 procent av befolkningen är positiva till att den grundlagsskyddade banksekretessen ska behållas.

– Hotet om svartlistning har fått Schweiz att skaffa sig en strategi för framtiden – ja, vi går med på utbyte av information, sa James Nason i Schweiziska bankföreningen.

– Länderna ska nu följa ett nytt avtal, där inga reservationer görs. Men utbytet gäller bara vid misstankar om brott. Det innebär inte ett automatiskt informationsutbyte, säger en svensk internationell bankman, Jan Olofsson.

Det är för skatteparadisen vitalt att vara just skatteparadis. Det ger sysselsättning, det är navet i den nationella ekonomin. Ett exempel: I Caymanöarnas huvudstad George Town ligger en femvånings kontorsbyggnad, Ugland House. I denna byggnad hör 18 000 företag hemma – trots att i hela huset bara arbetar 241 personer.

President Obama använder Ugland House som exempel, när han sedan en tid tillbaka angriper skatteparadisen: »Antingen är det världens största byggnad«, säger han, »eller också är det världens största skattesvindel.«

Tysklands förbundskansler Angela Merkel gick redan för ett år sedan till attack mot Liechtenstein som nu backat: »Vi accepterar i skattefrågor global genomskinlighet och informationsutbyte.«

Den brittiske premiärministern Gordon Brown fick stående ovationer när han för någon vecka sedan talade inför den amerikanska kongressen: »Hur mycket säkrare skulle inte hela världens besparingar vara om vi till slut kommer samman och gör dunkla banksystem olagliga och kriminaliserar skatteparadisen.«

– För många klinter är det inte en fråga om att eftersträva skattefrihet. För dem handlar det om att inte synas. Och kapitalet kommer alltid att hitta nya vägar, säger Svenska Handelsbankens direktör i franska Nice, Karin Enestad.

En svensk veteran inom internationell bankverksamhet, Martin Kallerman, tror inte heller att skatteparadisens tid är över.

– Det finns alltid något land som förstår att det finns en marknad för diskretion och sekretess. Singapore kommer att ta vara på de möjligheterna.

– Finansindustrin är innovativ. Det finns många i världen som behöver ett garage att ställa undan sitt kapital i – och man ska veta att dessa pengar är underlaget för riskpengarna, de pengar som arbetar. Det finns alltså en positiv aspekt, säger han.

En av Zürichs största banker, UBS, nöjde sig inte med att sitta och vänta på att rikt folk skulle vandra in och be banken ta hand om deras pengar. Banken gick på offensiven: i hemlighet skickade den agenter, bankmän, på tusentals resor till Amerika, där de aktivt raggade kunder.

I USA är kontrollen över banktransaktioner minutiös efter 11 september-­attackerna.

De schweiziska agenterna kommunicerade därför på krypterade laptops. De hade hemliga e-postadresser. Deras mobiltelefoner skulle inte kunna avlyssnas.

De fick klienter. I schweiziska myndigheters ögon är det lagligt för utlänningar att ha ett hemligt konto i schweiziska banker. Uppskattningsvis 20 000 amerikaner har det – och 17 000 av dem »glömmer« att deklarera dem.

Men amerikanska justitiedepartementet satte hårt mot hårt. Och Schweiz vek sig. UBS har nu tappat i förtroende på marknaden för skatteplanering genom att lämna ut detaljer om 360 av sina amerikanska klienter – utöver att banken tvingas böta 7,2 miljarder kronor.

Upprördheten i Zürich är stor: »Vi tummar på vår egen grundlag«, lyder kritiken i bankkvarteren. Kristdemokraternas ledare Dominique de Buman sa: »Washington skjuter oss i ryggen.«

Men det riktiga bekymret för Schweiz banker är att de får svårare att locka till sig de rikaste placerarna. »Schweiz banksektor ligger vidöppen för skattmasarna«, säger en finansanalytiker.

De ledande industriländerna förlorar uppskattningsvis motsvarande över 2 000 miljarder kronor i skatteinkomster på den uppluckrade sekretessen, eftersom den minskar finansektorns intäkter.

Detta har G20:s alla regeringar blivit medvetna om när de nu akut behöver pengar till sina respektive stimulanspaket. Men det finns ingen återvändo.