Ett kluvet Thailand
Bild: Wason Wanichakorn/Scanpix
Det var en samling slokörade och besvikna rödklädda demonstranter som i tisdags drog sig tillbaka, till fots och på lastbilsflak. Efter tre veckors intensiva och stundtals blodiga sammandrabbningar med polis och militär – minst två personer omkom och drygt 120 skadades – meddelade de regeringskritiska demonstranterna att de avbröt protestaktionen.
Men bara tillfälligt. Mönstret har upprepat sig ständigt under de senaste åren.
– Vi har sett det förr och det är inte sista gången det är oroligt i Thailand, säger Pia Daleke, Thailandkännare på Utrikespolitiska institutet.
Svenska folkets turistparadis är starkt polariserat och har två tydliga politiska grupperingar. Den ena är en sorts politisk aristokrati med stark förankring hos medelklassen och stöd av monarkin och militären. De kallar sig Folkalliansen för demokrati (PAD) och blev kända utanför landets gränser sedan de iförda monarkins symbolfärg solgult, bidrog till militärkuppen som avsatte dåvarande premiärminister Thaksin Shinawatra 2006.
Dennes rödklädda anhängare, en brokig skara som oftast beskrivs som fattig landsortsbefolkning, har de senaste veckorna trappat upp protesterna mot den unge premiärministern Abhisit Vejjajiva, som de menar kom till makten genom politiskt mygel. De röda, eller Förenade fronten för demokrati (UDD), kräver nyval och vill se Thaksins återkomst. Han är i deras ögon den ende politikern som försökt överbrygga klassklyftorna i samhället och göra livet drägligare för de allra fattigaste.
Mannen som allt kretsar kring befinner sig i exil i utlandet. Thailands rikaste man, två gånger vald till premiärminister av folket, dömd för korruption och med en färsk arresteringsorder på sig, är fortfarande en centralfigur i landets politik. Thaksin Shinawatra bidar nu sin tid i väntan på politisk comeback. I en färsk intervju med kanalen Al Jazeera uttrycker han hopp om en fredlig lösning på landets konflikt, men lovar samtidigt att han tänker återvända om militären fortsätter använda våld mot hans anhängare. Och att han skulle ha hetsat sina rödklädda supportrar att genomföra en ny militärkupp i landet som haft 18 stycken sedan 1932, förnekar han bestämt. I stället bedyrar han sina fredliga avsikter.
– Det enda jag vill är att Thailand ska få uppleva fred och sann demokrati, säger Thaksin Shinawatra till Al Jazeera.
Han har, liksom övriga i det thailändska politiska etablissemanget, en solkig historia. Korruption och nepotism är vardagsmat i thailändsk politik och att köpa fattiga människors röster är en utbredd sedvänja. Landet uppfyller vissa demokratiska kriterier, som fria och allmänna val, men bommar på andra, som i fallet med vänskapskorruption, militärkupper och köpta röster.
Pia Daleke ser egentligen bara en utväg ur landets kris.
– Eftersom landet är splittrat i två politiska läger så krävs det en tredje väg, ett helt nytt parti som kan överbrygga de gamla motsättningarna. Många trodde att Abhisit Vejjajiva skulle kunna vara en sådan kraft men han har visat sig stå alltför nära PAD.
Samtidigt som allt ljus är på Thaksin Shinawatra så skapar kung Bhumibols vacklande hälsa oro i det thailändska samhället eftersom det inte finns någon solklar tronföljare. Bhumibol har suttit på tronen sedan 1946, men den 82-årige monarken har den senaste tiden ställt in ett flertal symboliskt viktiga framträdanden. När han dör riskerar maktkampen att trappas upp.