Svensk vd gisslan i Kina

När det svenska verkstadsbolaget Bulten startade sin första Kinafabrik 1996 i nordöstra Beijing invigdes den av dåvarande stats­minister Göran Persson. Fram till finanskrisen i höstas etablerade sig ett nytt svenskt företag var fjärde dag i Kina, i dag finns runt  550 svenska företag i Kina.

Bultens kunder i Kina är stora västerländska bilföretag som Volkswagen och bilsäkerhetsföretag som Autoliv, som tillverkar lokalt för den exploderande kinesiska fordonsmarknaden.

I slutet av 2006 kom Ryszard Cienciala till Beijing som ny chef för Bultens dotterbolag. Han hade jobbat tio år för Bulten i Polen, rest en del i Kina och hade hyfsade kunskaper om hur den kinesiska marknaden fungerar.

I dag har han en personlig säkerhetsvakt som följer honom överallt. Både han och flera av hans medarbetare har hotats. Hans assistent sa upp sig sedan hon fått samtal om att man skulle hugga benen av henne.

Utanför fabriken står bilar med okända personer i när Ryszard Cienciala anländer på morgonen och åker iväg på kvällen.

– Jag bevakas ständigt av oidentifierade personer. De vill visa sin makt och försöker trötta ut mig. Polisen gör ingenting, säger han.

Problemen började ett halvår efter att Ryszard Cienciala anlänt till Kina. Bulten stod i begrepp att bygga ut sin fabrik, men fick inte bygga den på sin tomt i Beijing. Där skulle det byggas bostäder hade myndigheterna bestämt. Bulten hade därför köpt en tomt i en annan del av Beijing.

Uppdraget att bygga den nya fabriken gick till ett lokalt byggbolag som Bulten hade kollat upp noga efter ett anbudsförfarande. Senare, när problemen började komma slag i slag, upptäckte Bultens ledning att det inte var det bolaget som verkligen byggde, utan ett annat kinesiskt företag som använde det vinnande byggbolagets namn.

Några veckor efter byggstarten kom byggledaren till Ryszard Ciencialas kontor och begärde motsvarande en halv miljon kronor extra utan att kunna ange ett rimligt skäl.

– Jag sa nej. Några dagar senare stoppade den lokala byggkommittén bygget av vår fabrik och angav bland annat att byggbolaget brustit i säkerhet på arbetsplatsen.

Flera incidenter började nu inträffa i den gamla fabriken, som en mindre eldsvåda och en översvämning som förstörde elutrustningen. Det följdes av en strejk organiserad av den kinesiske produktionschefen som i alla år jobbat för Bulten. Han fick då sparken.

Produktionschefen visade sig ha en egen fabrik vid sidan om, som tillverkade samma produkter som Bulten, ett inte ovanligt fenomen i Kina.

– Där körde han nattskift med vår personal. Våra övervakningskameror på fabriksområdet visade att anställda hos oss som bodde på området gick iväg på kvällen och kom tillbaka på morgonen. De tog med sig våra verktyg. Vi tvingades köpa nya. Det blev stora kostnader, det kom fram att vi också betalade deras löner för nattskiften hos produktionschefen, berättar Ryszard Cienciala.

20 månader har nu gått sedan fabriksbygget stoppades. Av Bultens nya fabrik finns bara ett skal som står och förfaller. Den lokala domstolen har dömt Bulten att betala motsvarande 10 miljoner kronor i kompensation till byggbolaget som slarvade med säkerheten och förbjöds fortsätta bygget. Bulten dömdes också att betala motsvarande 100 000 kronor till produktionschefen för att ha avskedat honom.

Men Bulten vägrar att betala. Domstolen har nu fryst Bultens bankkonto och belagt maskiner, företagsbilar och både den gamla och nya fabrikstomten med kvarstad till ett sammanlagt värde av 60 miljoner kronor, alltså sex gånger mer än domen kräver. När Ryszard Cienciala skulle resa hem till Europa över julhelgen stoppades han Beijings flygplats och fick reda på att han inte får lämna Kina.

– Det finns inga papper på att jag inte får lämna landet, varken jag eller företaget har fått något utlåtande om det, säger han.

Ryszard Cienciala är övertygad om att en grupp personer ligger bakom alla incidenter som drabbat företaget och att dessa även mutat domstolen. Han tror att den förre kinesiske produktionschefen ingår, men att den största spelaren är byggföretaget som började bygga fabriken. Förankring finns även högre upp.

– En av ledarna i den mäktiga Partiskolan i Beijing ingår i komplotten. Jag har träffat honom, han sa till mig rakt ut att han inte förstår varför Bulten inte betalar utan fortsätter att slåss. Han förklarade att de inte haft det problemet förut, utan alltid fått de pengar de begärt av företag.

– Det är så här det kan gå till i Kina, speciellt i byggsektorn och vid markaffärer som är knepiga. Jag känner till bolag som betalat sig ur liknande situationer. Men jag betalar inte för något som inte är rätt, säger Ryszard Cienciala.

Bulten har engagerat kinesiska advokater, ett säkerhetskonsultföretag, och har dessutom fått hjälp av svenska ambassaden i Beijing. När utrikesminister Carl Bildt besökte Kina nyligen överlämnade han en not i ärendet till sin kinesiske kollega. Bolaget har nu även begärt prövning av ärendet i Kinas högsta domstol, men fick i förra veckan avslag.

Ryszard Cienciala är angelägen om att det ska komma fram att händelser som Bulten råkat ut för inte är ovanliga i Kina.

– Alla västerländska företag tror att här finns otroliga möjligheter. De förstår inte riskerna och missförstår kulturen och ingen talar om det. Man läser i tidningarna om att världens 500 största bolag finns i Kina, men inte många medier rapporterar om att 2 000 utländska företag också lämnade Kina sista kvartalet 2008.

Svenska ambassaden i Beijing vill inte kommentera fallet Bulten. Men Mikael Lindström, Sveriges ambassadör i Kina, säger att en viktig uppgift för ambassaden är att hjälpa svenska företag som råkar ut för olika typer av handelshinder, korruption och svårgenomtränglig byråkrati.

– Generellt är det här en typ av arbete som inte gagnas av att man pratar om det. Men vi försöker vara resultatinriktade och hjälpa företagen. Ofta handlar det om tidskrävande och besvärliga insatser där vi måste jobba på många nivåer och lägga ned mycket tid och energi.

– Vi för dialog med många berörda myndigheter och med olika typer av kontakter. Framgångarna är tyvärr varierande. En del fall löser vi, andra fall är svårare, säger Mikael Lindström.

I Kina är det tillåtet att öppet kritisera och rapportera i medierna om korruption, vilket sker dagligen. Att bekämpa korruptionen är ett prioriterat mål hos den kinesiska regeringen. Men det kommer att ta tid. Korruptionen är utbredd på många nivåer i samhället. Mindre nogräknade kinesiska tjänstemän och partifunktionärer ser en möjlighet att bland annat sko sig på utländska företag. Även utpressning förekommer.

Lars-Åke Severin var tidigare polis på Säpo. Sedan 2005 driver han det egna säkerhetsföretaget PSU (China) Consulting i Beijing. Hans kunder är nordiska företag.

– Hälften av vår verksamhet är säkerhetssupport. Företagen anlitar oss när de råkat ut för kriminell påverkan eller har hamnat i en förhandlingssituation som övergått i utpressning, säger han.

En utpressning kan gå till så att 8-10 personer kommer till det västerländska företagets fabrik, låser in vd:n på hans kontor, tar hans mobiltelefon, stänger av vatten och teleförbindelser och tvingar honom att ringa till moderbolaget i Europa.

– Sedan släpper de honom inte förrän de fått pengar.

Lars-Åke Severin framhåller att den juridiska vägen att lösa konflikter ofta är en återvändsgränd i Kina. Det är bättre att använda sitt nätverk.

– Ett socialt nätverk betyder mer än ett eventuellt lagstöd. Att ett utländskt företag uppfattar att det har stöd i den kinesiska lagen innebär inte att det kommer att få rätt i domstol. Det fungerar så även om Kina arbetar på att få ett fungerande rättssystem.

Fokus bad kinesiska ambassaden i Stock­­holm om en kommentar till fallet Bulten. Pressansvariga Lolo Zhou svarade att Ryszard Cienciala belagts med restriktioner att lämna Kina därför att Bulten inte betalat skulden till byggföretaget enligt den lokala domstolens beslut.