Fyra av tio kommer rösta
Toppbild: Scanpix
Synovate har undersökt svenskarnas röstbenägenhet, enligt en modell som dels tar hänsyn till hur viktigt de anser det är att rösta, dels hur viktigt de anser det är vilka som representerar Sverige i Europaparlamentet och huruvida de röstat i tidigare EU-val.
39 procent av väljarna har en hög eller mycket hög benägenhet att gå och rösta den 7 juni. Det kan jämföras med röstdeltagandet förra gången det var val till Europaparlamentet då 37,8 procent av svenskarna röstade.
Modellen har använts vid varje val, både till riksdagen och till Europaparlamentet, sedan 1995. På sin höjd har den slagit fel med en eller två procentenheter. Mycket talar därför för att valet kommer att bli ett misslyckande, där sex av tio svenskar kommer att strunta i att rösta.
– Resultatet är inte oväntat, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Synovate.
– Men det är bekymmersamt med ett lågt valdeltagande i ett läge när EU vill få igenom Lissabonfördraget och överföra mer medbestämmande till Europaparlamentet. Det rimmar dåligt.
I undersökningen framkommer liknande mönster som i tidigare val: unga är mindre benägna att rösta än äldre. Och högutbildade röstar i större utsträckning än lågutbildade. Någon skillnad mellan män och kvinnor syns inte.
Ett tecken som pekar mot att valdeltagandet skulle kunna bli högre är att antalet förtidsröster denna gång nästan har fördubblats, enligt Valmyndighetens statistik. Under de åtta första dagarna efter att förtidsröstningen inleddes den 20 maj hade 185 421 personer röstat. Vid EU-valet 2004 var motsvarande siffra vid samma tidpunkt 100 385.
Nicklas Källebring vill dock inte dra några stora slutsatser utifrån det.
– Förtidsrösterna säger väldigt litet om det slutliga valdeltagandet. Får vi spöregn på söndag kan många dra sig för att ge sig ut, och om solen skiner och det är jättevarmt så finns det annat som lockar, säger han.
Sverige tillhör de länder med absolut lägst valdeltagande i EU. Och valdeltagandet har sjunkit för varje Europaparlamentsval sedan Sverige gick med i unionen. Europapolitikerna – som inte heller denna gång fått svenskarna intresserade – får därför trösta sig med att det minskade valdeltagandet kanske för första gången bryts. Även om röstdeltagandet bara skulle bli 39 procent.
