Med patent på framtiden
Toppbild: HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX
Monsanto gav världen Agent Orange och laddade förkortningar som PCB och DDT. De senaste decennierna har företaget gått från att avlöva tropisk grönska till att på genetisk väg ge sig på växtlighet. En verksamhet som ger stora intäkter, tack vare det kritiserade systemet med patent.
Inom konventionell växtförädling kan man certifiera sin nya växt, men vem som helst kan ta den nya växten och korsa den vidare med andra sorter och i sin tur certifiera produkterna, utan att den första uppfinnaren får någonting. Så fungerar det inte med växter som tagits fram med genteknik. Där använder sig företagen av patent, en mycket starkare äganderätt.
Om en förädlare tar fram en ny sort med genteknik får en annan förädlare inte göra någonting med den utan tillstånd och ersättning.
Patentprocessen kan kosta flera hundra miljoner kronor för en enda genegenskap. Ett system som effektivt utesluter alla mindre aktörer och gynnar de stora.
På företagets huvudkontor i en förort till Saint Louis i Missouri, USA, pågår arbetet med att, enligt kritikerna, ta patent på världens livsmedelsproduktion. I dagsläget äger företaget nittio procent av allt genetiskt modifierat utsäde som planteras i världen.
Monsanto har bland annat skräddarsytt majs som tål deras eget ogräsmedel Round Up. Allt ogräs dör men majsen förblir opåverkad. Lantbrukarna måste då inte bara köpa bekämpningsmedel från dem utan också just deras majssort.
För den som har makten över maten finns det mycket att hämta. Runt en tiondel av västvärldens inkomster läggs på mat, medan den utgiften står för upp till 80 procent av familjers kostnader i många av jordens fattigaste länder. Det företag som styr utsäde och råvaror får därför ett enormt inflytande.
I våras stormade det på nätet när Monsanto ville patentera arten gris. Det hävdades att företaget ansökt om patent på en specifik gen som ökar köttproduktionen. Problemet är att genen även förekommer i helt vanliga grisar. Varje gång en »patenterad gris« får kultingar är det ett brott mot patentet – som Monsanto vill ha betalt för.
Monsanto hävdade att de visserligen har en patentansökan som gäller gris, men att det handlar om en så kallad genmarkör för egenskapen, inte för egenskapen i sig.
Forskare och debattörer menar att det är ett typiskt exempel på hur mycket rykten som florerar i ämnet och hur debatten lätt spretar, det är svårt att hålla isär vad som är vad. Är det en ilska mot fattigdomen? Mot globaliseringen? Mot patenten? Eller mot GMO i sig? Säkert är i alla fall att opinionskriget på nätet fortsätter att engagera. Sidor som combat-monsanto.co.uk och hejdagmo.se samlar många tusentals läsare.
Mattias Zetterstrand har funderat mycket på varför motståndet mot GMO fortfarande är så starkt i Europa. Han är bioteknikansvarig på Monsanto i Norden och Baltikum. Målet för Monsanto är att effektivisera jordbruket, men Mattias Zetterstrand konstaterar att effektivisering nästan har blivit ett fult ord när det gäller just jordbruk.
– Inom alla andra områden är det positivt. Man ska framställa effektivare motorer till bilar, det ska vara energisparlampor och så vidare. Monsanto vill göra så att vi kan producera mer på en mindre yta med mindre insatsmedel.
Kanske ändras inställningen när kommersiella odlingar kommer i gång. Mattias Zetterstrand är övertygad om att GMO-grödor, i alla fall majs, inom ett par år odlas kommersiellt i Sverige.
– Man får en större känsla för det när det ligger på ens egen tallrik, säger han.
Redan nu bedriver företaget egna försöksodlingar med genmodifierad majs på ett fält utanför Kristianstad. Den skånska genmajsen har fått en extra gen för att vara glyfosattolerant, det vill säga att den tål ogräsmedlet Round Up.
I en dokumentär förra året pekades företaget bland annat ut som skyldigt till tusentals självmord bland bönder i Indien, som hamnat i ekonomisk kris eller tvingats se sina djur insjukna på grund av Monsantos produkter.
– Visst, vi har en del i garderoben. Filmen tar upp så mycket myter, saker är tagna ur sitt sammanhang, säger han.
Patenten, menar han, är en förutsättning för att kunna fortsätta utvecklingsarbetet precis som inom läkemedels- och bilbranschen.
– Så länge det kostar hundra miljoner dollar att få ut en gröda på marknaden måste vi ta patent. Vi kan inte skänka bort produkterna, säger Mattias Zetterstrand.
Medan den amerikanska genmajsen mognar på den skånska åkern fortsätter byråkraterna att vända papper i Bryssel. Europas tvekan dränerar under tiden vår världsdel på såväl forskare som deras forskning inom området. Det gynnar företag som Monsanto.