Pensionärerna vinnare

Villan är betald, ungarna sedan länge utflugna och blommorna från kollegornas tackfest börjar vissna. Nu väntar långa frukostar med morgontidningen och äntligen tid att göra det där som fått vänta i alla år. Det goda livet som pensionär. Om det inte vore för pensionen.

I dagarna är orangea kuvert på väg ut till landets 1,8 miljoner pensionärer. De allra flesta med beskedet att årets pensioner sänks. Det mullrar av missnöje i pensionärsorganisationerna och regeringen anklagas för att föra en pensionärsfientlig politik.

Men skatteförändringarna vid årsskiftet gör att det inte handlar om några hisnande summor, medelpensionären minskar sin pension med 0,7 procent – och de med allra lägst pension får i praktiken till och med ett par tior mer än tidigare i plånboken.

Pensionärerna är tvärtom, tillsammans med 55–64-åringarna, den grupp som ökat sin disponibla inkomst mest mellan 1991 och 2007. Ökningen ligger på 35–40 procent jämfört med snittet för hela befolkningen på 31,2 procent. De äldre har också överlägset störst sparkapital i form av fastigheter, banksparande och värdepapper. 65-plussarnas förmögenheter ligger i snitt på 1,1–1,3 miljoner, medan snittet för 30–49-åringarna ligger på 0,5 miljoner. Förändringar i skattereglerna, som höjt grundavdrag, reformerad fastighetsskatt och slopad förmögenhetsskatt gynnar landets äldsta.

Bo Könberg, tidigare socialminister och nu landshövding i Södermanlands län, är mannen bakom pensionsreformen i mitten av nittiotalet. I stället för att vara prisindexerade styrs pensionerna sedan dess av löneindexering, en lönsam förändring för pensionärerna skulle det visa sig.

– Fram till förra året så har det lett till högre pensioner än om vi hade behållit prisindexeringen, konstaterar han.

Könberg är även styrelseordförande för den nya Pensionsmyndigheten som förra veckan presenterade prognosen för hur pensionen kommer att sänkas även nästa år och året därpå. Men att det verkligen blir en fortsatt sänkning är långt ifrån säkert.

– Det är svårt att sia, men redan om någon månad tror jag man kommer att kunna se siffror som är mindre dåliga, säger han.

Bo Könberg, som själv fyller 65 i höst, säger att han gärna fortsätter jobba ett par år till, precis som allt fler svenskar. På knappt ett decennium har snittåldern för pensionering stigit med nästan ett år, till 63,1 år. Därmed ligger Sverige i toppen i EU.

En av anledningarna är orangea kuvertet-effekten. Vi ser tydligt i förväg hur stor vår pension blir, det tror Ylva Yngveson, chef för Institutet för privatekonomi på Swedbank. Dessutom lever vi längre nu och för varje år medellivslängden ökar måste vi jobba i snitt två tredjedels år längre för att kunna få den pension systemet är byggt för. Att jobba efter 65 är också direkt gynnsamt, dubbelt jobbskatte­avdrag väntar och arbetsgivare som anställer åldermän slipper betala löneskatt.

– De yngre pensionärerna har haft högre inkomster än äldre, det innebär att nya pensionärskullar får allt högre pensioner.

Curt Persson, 71, tillhör dem som protesterat högljutt mot förändringen. Trots sin ålder jobbar han fortfarande, sedan 2008 är han ordförande i Pensionärernas Riksorganisation, PRO. Han är besviken.

– Det här är första gången man sänker pensionerna. Även om konjunkturen skulle vända uppåt är vi tillbaka på dagens nivåer först om fem år.