Du sköra nya värld
Toppbild: Scanpix
Det börjar med ett första utbrott: natten till söndagen den 21 mars. Lava väller upp ur vulkanen Eyjafjallajökull, tolv mil öster om Reykjavik.
600 boende i närheten evakueras. Flygtrafiken på Island stoppas, men är snart i gång igen.
Storögt tittar vi i den övriga världen på. Sedan fortsätter vi att leva våra liv, göra våra planer, boka våra resor.
Under de följande veckorna syns i princip ingenting i svenska medier om några flygproblem. Inget förrän 26 dagar senare.
Den 14 april vaknar vulkanen igen. Aska skjuts tusentals meter upp i luften och bildar en rökplym. På kvällen stoppar norska luftfartsverket flygtrafiken, och ett dygn senare står hela flyget i Europa stilla.
Och har så gjort fram till skrivande stund, vid lunch på onsdagen, då en viss lättning började skönjas.
Ett vulkanutbrott med konsekvenser för flyget var inget osannolikt scenario. Ändå kom det som en chock för allmänheten, och innebar enorma störningar i vår vardag. Störningar som för bara ett par decennier sedan inte alls hade fått en sådan omfattning.
Flygstoppet visar baksidan av västvärldens utvecklingsoptimism. Vår civilisation har blivit ett så skört system att nästan varje större avbrott blir förlamande.
Om ett vulkanutbrott kan stänga Europaflyget i en vecka – vilka andra händelser utgör ett liknande hot? På de följande sidorna granskar vi tre sådana händelser. Inte troliga, men knappast heller helt osannolika. Och med minst lika omfattande konsekvenser.
