Den åländska modellen

I mitten av februari 1990 rullade freds- och konfliktforskaren Peter Wallensteen in i det område på ön Bougainville i Stilla havet, som kontrollerades av Bougainville Revolutionary Army, BRA. Hans Toyota Land Cruiser stoppades snart av soldater, enkelt klädda i kortbyxor, t-shirts och sandaler. Några av dem satte sig i bilen och gav föraren instruktioner att köra tills vägen blev allt smalare och slutligen bara var en stig. Där stannade de och gömde omsorgsfullt bilen under lövverk och buskar. »Vi är oroliga över regeringens attackhelikoptrar«, förklarade soldaterna.

Peter Wallensteen undrade om han någonsin skulle komma hem igen.

Situationen på ön, som tillhör Papua Nya Guinea, hade nått en kritisk fas den vintern. Med slangbellor och krigsmateriel från andra världskriget slogs BRA mot regeringens styrkor. Anledningen till vreden var kopparbrytningen på ön, som bland annat lett till omfattande miljöförstöring.

Peter Wallensteen hade rest hela vägen från Sverige för att hjälpa till att lösa konflikten. När han efter en stunds vandring kom fram till ett läger och träffade BRA-styrkornas ledare Samuel Kauona, tog han slutligen till orda.

Han pratade om Åland.

Genom århundraden har ögruppen i Östersjön symboliserat ett potentiellt militärt hot – exakt från vem har berott på vilken stat som för tillfället haft kontrollen över området: Sverige, Finland eller Ryssland. Men Åland upphörde att vara en riskfaktor under åren runt 1920. Ett beslut i Nationernas förbund, NF, 1921 innebar att ögruppen demilitariserades och neutraliserades. Samtidigt fick befolkningen rätt till ett omfattande självbestämmande.

Det var det Peter Wallensteen talade om på Bougainville.

Den unika åländska lösningen – som nu firar 90 år – är också anledningen till att Mariehamn är ett populärt resmål för journalister, diplomater och regeringsföreträdare från hela världen. Ålands fredsinstituts lista över besökare omfattar runt 300 namn. Där finns reportrar från New York Times, Die Zeit, The Economist, Le Figaro och the Guardian. Tanzanias förra president Mkapa med fru har varit här, liksom representanter från den filippinska senaten och Georgiens president Micheil Saakasjvili (före den väpnade konflikten med Ryssland om Sydossetien och Abchasien för tre år sedan).

Idén att låta Åland stå modell har förekommit i fredsfunderingarna kring bland annat Sri Lanka, Mellanöstern, Nordirland och Falklandsöarna.

– Modellen kan fungera i vissa typer av konflikter, när det handlar om ett litet område som vill värna sin särart. Men det skulle inte fungera i Libyen eller Irak, där handlar det inte om autonomilösningar, utan om vem som ska ha regeringsmakten, säger Peter Wallensteen, som i dag är professor vid Uppsala universitet.

Det åländska exemplet har trots allt störst betydelse för ålänningarna själva. Beslutet i Nationernas förbund innebar ett försvar av öns kultur, sedvänjor och, viktigast av allt, det svenska språket, framhåller Tomas Ries, tidigare chef för Utrikespolitiska institutet och nu lektor i strategi och säkerhetspolitik vid Försvarshögskolan. Att Åland är demilitariserat gav däremot – tvärtemot ålänningarnas egen föreställning – en destabiliserande effekt under kalla kriget.

– Jag gör mig väldigt impopulär på Åland genom att säga det, men det militära vakuumet innebar att Sovjetunionen hade en reell möjlighet att enkelt befästa ön vid ett krig, säger Tomas Ries.

De Ålands-inspirerade idéerna om en varaktigt fredlig lösning fick inte heller omedelbart fäste på Bougainville, trots Peter Wallensteens ansträngningar 1990.

– Men grundtankarna fanns kvar i det fredsavtal som skrevs på 2001. Jag tittade lite närmare på det förra året, och det bygger på precis samma tanke som Ålandsexemplet, med en regional autonomi för Bougainville inom Papua Nya Guinea.

Fakta | Åländska befrielsedagar

9 juni
Ålands självstyrelsedag. Den här dagen 1922 höll landstinget, den beslutande församling som numer kallas lagtinget, sitt första möte. Två år tidigare hade Ålands självstyrelselag antagits av Finlands riksdag. I lagtinget fattas beslut om undervisning, kultur, hälso- och sjukvård, näringsliv, interna kommunikationer, kommunalförvaltning, postväsen, radio och tv samt polis. Inom till exempel utrikesfrågor, civilrätt, domstolar, tull- och myntväsen gäller samma lagar som i Finland.

24 juni
Den här dagen 1921 fattade Nationernas förbund, NF, det beslut som gjorde Åland neutralt. Ögruppen var redan demilitariserad sedan en konvention på 1850-talet, vars giltighet bekräftades av NF-beslutet. Alla militära vapen och befästningar är förbjudna på ön och ålänningarna är befriade från värnplikt. De gör i stället motsvarande tjänst vid till exempel en lotsstation eller en fyr. 90-årsminnet av NF:s beslut uppmärksammas med utställningen »The Åland islands solution: a precedent for successful international dispute settlement« på NF-museet i Genève.

Festligare ­firande
Självstyrelsefirandet på Åland ska bli festligare. En delegation från öns näringsliv åkte förra året till Oslo för att inspireras av norrmännens grundliga firande av 17 maj. Nytt för året är därför en parad genom Mariehamn dit kommuner, dagis, skolor, artister, föreningar och organisationer har bjudits in till »Kom till stan den 9 juni och visa vad ni har«, skriver Ålandstidningens ledarsida. Tidningen föreslår också att 9 juni ska bli en allmän helgdag. I dag är det bara offentliganställda som får ledigt från jobbet för att fira.