Kokramare är de allihopa

Ett par nötkreatur kan göra stor nytta. Till exempel för att förklara politiska strömningar och fenomen.

Kapitalismen: Du har två kor. Du säljer den ena och köper en tjur.

Socialismen: Du har två kor. Staten tar en och ger den till din granne.

Svensk politik september 2013: Du har två kor. Du kallar omedelbart till presskonferens.

Stefan Löfven valde mjölkgården Lovö prästgård vid Drottningholm, när han förra fredagen mötte medierna för att avslöja en nyhet ur socialdemokraternas skuggbudget – mer pengar till landsbygdsutveckling.

– Bonde-bluff, fräste centerledaren Annie Lööf, som annars brukar hylla den fria konkurrensen.

När hon i helgen mötte partikamraterna på centerpartistämman i Karlstad kunde de åtminstone konstatera att de lyckats luckra upp sitt monopol i landsbygdspolitiken. På ledarsidorna har de liberala opinionsbildarna länge kritiserat centerpartiet för att nonchalera frågan. Den falangen omfattar numera även tankesmedjan Timbro – samma Timbro som i åratal uppfattats som den nyliberala storstadscenterns främsta bundsförvant. Tankesmedjans vd Markus Uvell skrev i en debattartikel i slutet av augusti att det har blivit dags för centern att »vända hemåt«.

Frågan är möjligen vad som är hemmaplan för ett landsbygdsparti. Är det själva bondgården? Eller den lilla bygatan? Eller ett allt ödsligare torg i en tätort i Sveriges inland?

Vad ska ett landsbygdsparti egentligen göra?

Ett renodlat intresseparti för bönder riskerar att föra en tynande tillvaro. Bara sedan millennieskiftet har varannan mjölkbonde lagt ned verksamheten.

– I dag är det några få som verkligen lever av traditionell landsbygdsnäring. Det är i allmänhet bönder med flera hundra kor eller hundratals hektar. Jordbruken har blivit industriföretag, säger statsvetaren Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Om du har två kor, har du inte en chans att klara dig som jordbrukare. Och behöver du stöd får du vända dig till Bryssel, för den klassiska regionalpolitiken har i ganska hög grad flyttats dit. Det är talande att Stefan Löfvens och Annie Lööfs bondebråk handlar om det samfinansierade landsbygdsprogrammet. Det ska bantas när den svenska medlemsavgiften till EU sänks. Det är viktiga pengar för den som berörs.

Men om svenska politiker på allvar vill ta sig an klyftorna mellan land och stad, finns det betydligt mer att prata om.

Marie Demker menar att landsbygdsfrågorna i Sverige numera handlar mindre om näringspolitik och mer om livsstil och service: Om familjer som lever i en slags blandekonomi, med inkomster från allt från bärplockning till extraknäck i omsorgen. Och om människor som upplever hur vägunderhållet bantas, hur brevlådan försvinner, hur affären läggs ned.

– Det finns en känsla av att hela samhället drar sig tillbaka, säger hon.

Internetrevolutionen – den som skulle göra det lättare att bo och jobba överallt – har påverkat svensk landsbygd på ett paradoxalt sätt.

Rent praktiskt går det bättre att leva på landet än någonsin tidigare. Men i takt med att fler och fler tjänster flyttas över till nätet, försvinner kvalificerade jobb från landsbygden. Det finns inget behov av fysisk personal på försäkringskassan eller arbetsförmedlingen eller biblioteket på landet, samtidigt som storstäderna suger åt sig högutbildad arbetskraft.

– Kunskapssverige bänds isär. Det är en förändring som går väldigt fort, och som vi inte pratar särskilt mycket om, säger Erik Westholm, professor i kulturgeografi.

Det är egentligen inte den rena landsbygden som drabbas värst – det är tätorterna. Alltså alla dessa samhällen i hela Sveriges inland som är på väg att tappa sina funktioner, när folk lever sina liv i datorn eller handlar i jättestora köpcenter.

Utvecklingen går fort, men delvis i skymundan. Det beror på att många kommuner gör sitt bästa för att dölja den.

Ibland är det bara skylten som finns kvar på gågatan efter arbetsförmedlingen eller försäkringskassan, ibland har kontoret symboliskt öppet några timmar var tredje vecka. Fasaden är viktig i en tid när många kommuner slåss mot sviktande befolkningsunderlag. Den politiker som larmar om läget, riskerar att skrämma bort attraktiva barnfamiljer.

– På många sätt har det varit en bra förändring, från när kommunalråden bara åkte in till länsstyrelsen och krävde stödpengar. Nu försöker man ta eget ansvar. Men man får inte driva det för långt. Vi måste också våga prata om det som är svårt och smärtsamt, säger Erik Westholm.

När det stormade som värst kring centerpartiets idéprogram i vintras fanns det – bortom rubrikerna om månggifte – också en mer lågmäld diskussion om statens roll och närvaro. Kanske är det just den debatten som partier som vill lyfta landsbygdsfrågorna borde ägna sig åt. Under de senaste tio åren har statliga myndigheter haft stor press på sig att effektivisera.

– Staten har övergivit Landsbygdssverige i en rasande fart, säger Erik Westholm.

Även statsvetaren Marie Demker efterlyser mer debatt om statens roll, men då som komplement, när marknaden inte fungerar.

– Jag tror att man måste säga att vissa saker är dyrare på landsbygden. Det är svårt att se att ett företag är passionerat intresserat av bredbandslösningar för en by med sju invånare. Då måste man kanske vara beredd att subventionera, säger hon.

Ett råd till landsbygdspolitiker 2013 är alltså:

Du har två kor. De är snygga på bild. Men kan du säga något om Försäkringskassans fula kontor i kommunen som korna bor i också?

Partiernas längtan till landet
Foto: Scanpix 

Juni 2012: Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin sommartalar i Vittsjö. Lovar att slåss mot de regionala klyftorna.

Juli 2012: Jonas Sjöstedt talar i Almedalen. Lovar att vänsterpartiet ska bli det nya landsbygdspartiet.

Februari 2013: Folkpartiet tillsätter landsbygdspolitisk arbetsgrupp.

April 2013: Centerpartiet – som skakats av interna strider om idéprogrammet under vintern – lanserar vårkampanj på temat »Vi ser hela landet«. Sverigedemokraterna svarar med ett »landsbygdslyft«.

Augusti 2013: Moderaterna lanserar 40 punkter för en levande landsbygd. Timbros vd uppmanar centerpartiet att vända hemåt.

September 2013: Stefan Löfven – som lovat att krossa centerpartiet i nya biografin »Humlan som flyger« – kallar till pressmöte hos kossorna på Ekerö för att prata landsbygdsprogram.