Så blir man Årets svensk

Det här är 20:e gången som Årets svensk utses. De som började med utmärkelsen var Svt:s »Rapport«. Då var Årets svensk den person som dominerat nyhetsflödet. Efter namn som Hans Holmér, Refaat El-Sayed och Ebbe Carlsson sa kriterierna att Christer Pettersson skulle ha priset 1989. Någon på Svt tyckte att det var en dålig idé och lade ner utmärkelsen helt och hållet. Radioprogrammet »Efter 12« tog upp stafettpinnen och utnämnde sju personer mellan 1997 och 2003.

Sedan 2006 är det Fokus som står bakom utmärkelsen. Själva namnet må vara detsamma men priset har en helt annan innebörd. För att bli Årets svensk räcker det inte med att synas i medierna. Det krävs enligt grundkriterierna »extraordinära insatser som bidragit till att förändra det svenska samhället på ett sätt som kommer att påverka svenskarna i dag och/eller i framtiden«. Det gjorde makarna Garakoei 2006 när de trotsade sin rationella rädsla och vittnade mot mc-maffian som pressat dem på beskyddarpengar. Det gjorde Jonas Gardell när han med »Torka aldrig tårar utan handskar« gjorde upp med 80-talets förfärliga människosyn som frodades i hiv-epidemins skugga. Det gjorde Anita Dorazio när hon startade hemliga kliniker för att även papperslösa flyktingar skulle kunna få vård. Och det gjorde årets mottagare av utmärkelsen när han grundade sitt livsverk Centrum för rättvisa.

I Johan Anderbergs reportage framstår han som närmast besatt av den enskilda människans fri- och rättigheter. Han har försakat en politisk eller juridisk karriär för att med gratis juridisk hjälp bistå dem som hamnat i tvist med stat, kommuner eller myndigheter.

I en tid då vi återigen diskuterar avlyssning och personlig integritet, då statsmaktens och myndigheters behov återigen ställs mot den personliga integriteten, känns det mycket bra att konstatera att Gunnar Strömmer är Årets svensk 2013.