Hårda bud i Scania
Det hände bara dagar efter Volkswagens bud på Scania. I pengar räknat var affären eoner mindre, bara en handfull miljoner kronor. Som nyhet betraktad minimal:
Pensionsbolaget Alecta sålde aktier i it-bolaget Tradedoubler och gick under fem procent i ägande. Inget som får en ekonomiredaktör att röra ett lillfinger.
Ändå en händelse med enorm betydelse. Som tolkningsgrund för vad som nu händer i budstriden om Scania.
Förra tisdagen kom utslaget från den oberoende styrelsekommitté i lastvagnsjätten som utvärderade Volkswagens bud på 200 kronor per aktie. Kommittén, med bland andra Securitas Åsa Thunman, en Wallenbergkusin samt folk från facken, råder aktieägarna att inte acceptera budet. En total överraskning, inte minst på aktiemarknaden. Men, som Fokus skrev i förra veckans nummer, har det funnits en grupp aktieägare i Scania, främst pensions- och aktiefonder, som är skeptiska till budet och som hoppats att kommittén skulle säga nej.
Volkswagen svarade direkt. Huvudkontoret i Wolfsburg förkunnade att erbjudandet ligger. Inget höjt bud. Tyskarna chansar därmed på att fram till den 25 april få in de 90 procent som krävs för att de ska kunna tvångsinlösa resten. De äger redan 62,6 procent så det handlar om att övertyga de övriga 37. Erbjudandet är villkorat av att Volkswagen får in 90 procent. Under den nivån får ingen några pengar, om inte tyskarna bryter sitt eget löfte.
Knäckfrågan blir hur många som nu vågar följa utvärderingskommitténs nej. Som Fokus också skrev samlar gruppen skeptiska ägare, enligt uppgift, cirka sju procent av aktierna.
Största enskilda ägare i Scania vid sidan av Volkswagen, är Alecta, med strax över två procent. Alecta är Sveriges största kapitalförvaltare med nära 600 miljarder kronor i plånboken och ägs av Svenskt Näringsliv och tjänstemannafacken i PTK. Blir det en strid på kniven runt tioprocentsstrecket kan denna pensionsjätte avgöra hela budet. Men många på marknaden frågar sig nu hur helhjärtat Alecta verkligen engagerar sig i motståndsrörelsen. Hittills har man inte sagt flasklock.
Det finns skäl till oro i motståndslägret. Gruppen som lett kampen mot Volkswagen-budet har bestått av Robur, AMF Pension, Skandia Liv och Fjärde AP-fonden. Alecta, som tidigare engagerat sig, har på senare tid stått utanför.
Och så har vi det här med Tradedoubler.
I januari 2007 la amerikanska AOL ett jättebud på it-bolaget. Budet på 215 kronor per aktie låg långt över kursen några månader tidigare. Många ägare jublade. Men inte Alecta. Under ledning av dåvarande vd:n Tomas Nicolin ökade Alecta sitt ägande till över 10 procent och blockerade ett uppköp. AOL svarade med att dra tillbaka budet.
När krutröken lagt sig stod Alecta, ihop med ett par andra fonder, kvar som största ägare. Gruppen fick ta ansvar för att driva bolaget vidare. Och det har inte varit roliga år. Aktiekursen har rasat konstant och står i dagsläget på cirka 20 kronor, en tiondel av budet.
Alecta har förlorat hundratals miljoner på sitt nej och har minskat sitt ägande i Tradedoubler flera steg. Förra sommaren lämnade pensionsgänget över huvudägandet till en ny finansiär. I februari skedde så den senaste försäljningen, till nivåer sannolikt långt under vad man köpt för.
Vågar Alecta upprepa sitt motstånd och säga nej även till budet i Scania? En viktig skillnad är att förra gången ville bolagets styrelse och ledning faktiskt köpas upp. Den här gången har den oberoende delen av styrelsen sagt nej. Och i Södertälje vill nog alla behålla sitt oberoende.
En annan sak är också annorlunda. I Scania finns också ett antal tusen tjänstemän vars jobb står på spel. Tjänstemän med pensioner i Alecta. Hur vill de att deras pensionspengar används?
