Pillertrillaren

Anders Lönner är en självklar gäst när den Göteborgsbaserade redaren Dan Sten Olsson varje år bjuder in till julfest. Gästerna må vara många, men stämningen är ändå familjär. Atmosfären är livlig, festen mycket generös – vinet flödar.

– Att bli bjuden är så nära man kan komma att bli adlad, som en person i branschen uttrycker det.

En jul höll Anders Lönner tal. Budskapet var att familjen Olsson hade honom att tacka för sin förmögenhet. Tacket tyckte han sig förtjäna för att han framgångsrikt byggt upp läkemedelsbolaget Meda, där Stena var storägare.

Stämningen på båten i det ögonblicket. Folk tittade ner i marken och rodnade. Familjens överhuvud Dan Sten Olsson satt tyst.

Det kan förstås tyckas förmätet att klinga i glasen och ta åt sig äran för en förmögenhet som familjen Olsson lade grunden till redan de första åren efter kriget. Och som värderades till 40 miljarder kronor när grundaren Sten A Olsson gick bort 2013.

Men när det Hollandsbaserade läkemedelsföretaget Mylan nyligen la bud på Meda, visar det sig ligga viss sanning i det Anders Lönner sa den där decemberdagen.

Mylan bjuder cirka 60 miljarder kronor för Medas aktier. Stenafamiljen får nästan 13 miljarder. Köpet blir det näst största av ett svenskt företag genom tiderna. Större än Volvo Personvagnar. Större än Candy Crush Saga-bolaget King. För Stena kan det inte annat än beskrivas som ett rejält klipp.

Meda är ett relativt okänt läkemedelsbolag. Det har inga riktiga storsäljare i portföljen och heller ingen egen forskning. Därför får det aldrig samma stjärnstatus som exempelvis Astra Zeneca. Men Meda är Sveriges näst största läkemedelsbolag och står bakom kända varumärken som Treo och SB12. Företaget har över 5 000 anställda och tjänade förra året 2,7 miljarder kronor. Det är alltså en svensk jätte som nu hamnar i utländska händer.

En jätte som i första hand byggts upp av Anders Lönner.

Lyssnar man på beskrivningarna av honom som person verkar hans tal på julfesten logiskt. Han kallas både arrogant och bufflig. Någon har nämnt för Affärsvärlden att han har en diktatorisk ledarstil. Men samtidigt är han en makalös säljare och superentreprenör. För Anders Lönner är budet från Mylan mer av revansch än klipp. Hans väg mot toppen har varit allt annat än spikrak. Den har kantats av häktningar, fängelsedomar och dramer inför öppen ridå.

Det började egentligen stabilt. Den unge Anders Lönner anställdes av Astra som läkemedelskonsulent i början på 1970-talet. Han tog flera kliv uppåt och år 1991 blev han chef för hela Nordenverksamheten. Han lyckades fördubbla intäkterna och förbättra marginalerna. »En mycket duktig, kreativ och ansvarskrävande man, en sorts affärsetikens ambassadör, löd omdömet från Astras vd Håkan Mogren.

Men så i december 1995 började den amerikanska affärstidningen Business Week plötsligt skriva om sexuella trakasserier på Astras USA-kontor. Astras dåvarande vd Håkan Mogren skulle senare hävda att Lars Bildman ordnat »utbildningskonferenser med nyanställda och sett till att få umgås med vackra damer, bjudit dem på måltider och gjort livet behagligt för sig själv«.

Anders Lönner hade deltagit vid flera utbildningskonferenser och borde, enligt Mogren, ha rapporterat om vad som hände. Att han inte gjorde det räckte för att förtroendet skulle vara förbrukat. Lönner lämnade Astra.

Anders Lönner hade dock inga planer på att ge upp. I maj 1997 blev han vd för det Huddingebaserade forskningsbolaget Karo Bio. Bolaget var litet, men hade tillväxtambitioner och skulle sättas på börsen året efter. När arbetet med börsintroduktionen pågick som bäst fick investmentbanken ett telefonsamtal från ordförande Per-Olof Mårtensson.

– Vi har fått lite av ett problem. Anders är häktad.

Astra hävdade att Anders Lönner renoverat en villa i USA för 1,3 miljoner kronor på företagets bekostnad. Dessutom anklagades han för konstfiffel och kontokortsmissbruk. Det talades om vilda fester i samband med affärsresor och besök på tyska Club Relax, som enligt Astra drev bordelliknande verksamhet.

– Ett ställe med bar och nakenshow. Inget annat, förklarade Lönner, enligt Expressen.

Häktningen ledde till åtal och Lönner fick sparken för andra gången på kort tid. I januari 1999 dömdes han till fängelse i två år och sex månader för grovt bedrägeri plus skadestånd till Astra på 1,3 miljoner kronor. Det såg ut att vara dödsstöten.

Men Lönner reste sig igen. Han anlitade Leif Silbersky som försvarsadvokat och efter ett halvår fick han upprättelse. Hovrätten frikände honom från alla anklagelser.

Fyra månader senare blev Lönner vd för Meda. Det lilla läkemedelsbolaget levde då en tynande tillvaro på börsen. Bolaget hade agenturen för ett antal läkemedel, men kontrakten var ofta korta, intjäningen låg och börspilarna pekade nedåt.

När Anders Lönner tillträdde ville han stöpa om bolaget i grunden. Han sökte en stabil storägare och vände sig till Dan Sten Olsson, som omgående köpte 20 procent av bolaget. För det betalade Stena 50 miljoner kronor.

Anders Lönners plan var att göra Meda till ett specialty pharma-bolag. Sådana kan sägas fylla det hål på läkemedelsmarknaden som uppstått mellan läkemedelsjättar som Astra Zeneca, som febrilt jagar nya storsäljare, och generikabolagen, som säljer kopior på storsäljande läkemedel när patenten går ut. Specialty pharma-bolagen vidareutvecklar, säljer och marknadsför läkemedel, som de stora läkemedelsbolagen inte tycker det är värt att satsa på.

Meda bedriver alltså ingen egen forskning, framför allt inte forskning i tidig fas, där risken är som högst. Företagets resurser läggs i stället på att köpa in produkter, som ska godkännas och registreras. Mellan 2000 och 2014 genomförde Anders Lönner fler än 30 större övertaganden av företag och produkträttigheter. Det började med köp av mindre bolag, och slutade med förvärv av bolag som var större än Meda självt.

År 2013 lämnade Anders Lönner bolaget. Dess börsvärde hade då vuxit till 22 miljarder kronor. Efterträdaren Jörg-Thomas Dierks har fortsatt den aggressiva strategin och 2014 köpte Meda läkemedelsjätten Rottapharm. Meda är dock inte helt utan bekymmer. De stora affärerna har lett till hög skuldsättning och kassaflödena är inte fullt så fina som de länge var. Men 60 miljarder anses aktierna i alla fall värda.

Lönner själv sålde sina aktier våren 2015, men i december köpte han in sig igen, för 200 miljoner kronor. De aktierna är nu värda över 300 miljoner. En revansch bara det.