»Få tillförlitliga studier som visar på effekten av medicinerna«
Hos Giftinformationscentralen finns dokument som visar att 571 barn mellan 2011 och 2016 använt ADHD-medicin i självskadesyfte. Har du stött på det här?
– Nej, inte stött på. Men att det går att missbruka ADHD-mediciner är välkänt. Många är förnämligt skickliga på att använda medicinerna som kick. Det kan leda till för hög dos. Självskadebeteende är nästan alltid betingat av ångest. Då blir en utväg att antingen rispa sig, eller skära sig så att den smärtan tar över. Att ta droger, leva promiskuöst eller ägna sig åt riskfyllt beteende kan fylla samma funktion.
Hur skulle du beskriva kunskapsläget när det gäller biverkningar av ADHD-mediciner och självskadebeteende?
– Ja, skulle säga att det finns jättestora brister vad gäller biverkningar. De som har varit försökspersoner i testerna har selekterats ur en grupp som inte har annan psykiatrisk problematik eller drogproblem, och om de är barn får de inte ha föräldrar med svåra psykosociala problem, dålig ekonomi eller andra psykiatriska problem. Man skulle kunna råda bot på den bristen om psykiatrer rapporterade om biverkningar på de mediciner de skriver ut, men färre än tio procent av biverkningarna som rapporteras till Läkemedelsverket. För mig som läkare blir det ett moraliskt dilemma. Jag vet att läkemedelsbolagen förskönar sina studier. Då får man använda sitt sunda förnuft. Jag frågar alltid barnen först: tycker du att medicinen hjälper? Jag pratar med föräldrarna och lärarna om att medicinen inte ska ses som en lösning på undervisning eller uppfostran, utan att det handlar om ett hjälpmedel för att få dem mer koncentrerade. Jag får en egen egenfarenhetsbank. Jag litar mer på den än på vad läkemedelsbolagen säger om medicinerna.
Läs mer: ADHD-medicin som självmordsvapen
Vad säger den erfarenhetsbanken generellt om ADHD-medicinerna?
– Det finns en del solskenshistorier, då medicinen fungerar som att vända en hand, mellan tummen och pekfingret rör det sig ungefär om mellan tio och tjugo procent: En pojke som i alla sammanhang betraktades som besvärlig och inte klarade skolan, var efter ett halvår med medicin bäst i klassen. Av övriga kan hälften berätta om viss effekt och den övriga hälften ingen effekt alls av ADHD-medicinerna. Det finns för få tillförlitliga studier som visar på effekten av medicinerna, så det är svårt att uttala sig exakt.
Vilka är de vanligaste biverkningarna av ADHD-mediciner?
– Den allvarligaste biverkningen är aptitnedsättningen hos barn som får ADHD-läkemedel. Mellan 98 och 99 procent av dem kan ge en sänkt aptit. Det brukar man kunna hantera med hjälp av att i skolan erbjuda barnen önskekost och genom att kolla längden och vikten på dem, men det är förstås problematiskt att barn får aptitstörningar. En del barn tycker att de blir avstängda känslomässigt av medicinen. Att de blir tråkiga. De blir dysforiska, motsatsen till euforiska, aldrig glada. Många får sömnproblem. En annan biverkning är ökad ångest.
Vad säger du om riksrevisionens kritik mot Läkemedelsverket, som kom förra året, i en rapport där det sägs att Läkemedelsverket saknar integritet gentemot läkemedelsindustrin?
– Över 80 procent av Läkemedelsverket finansieras av läkemedelsindustrin. Läkemedelsverket är inget oberoende organ. De går industrins intressen. De gynnar läkemedelsindustrin i sina rapporter och marknadsför läkemedel snarare än att vara objektiva. Svenska Dagbladet har skrivit om hur Läkemedelsverket inte redovisar jäv. Nu har man börjat göra det, men förändrar inte sitt arbete som en följd. De på verket som är kritiska mot jäv blir kritiserad.
Journalisten Ingrid Carlberg skrev i boken Pillret att fram till mitten på 1990-talet var tjänstemännen på Läkemedelsverket omutliga, men att sedan hände något – i samband med att man skulle få prövningstillstånd i konkurrens hela Europa.
I år var det första gången som en sponsring av en barnpsykiatrisk konferens inte var villkorad av läkemedelsindustrin. Meningen var att den inte alls skulle finansieras av industrin, men det gick inte. Till nästa konferens hoppas man att industrin inte alls ska sponsra det hela. Vi får se hur de lyckas.
Tonfallet blir hätskt så fort frågan om biverkningar av ADHD-mediciner kommer upp. Vad beror det på?
– Ett biologiskt-medicinskt synsätt har vuxit sig starkt de senaste 20 åren. De började med de så kallade lyckopillren på 1990-talet. Jag tycker det har slagit över för långt, och den typ av studier som läkemedelsbolagen gör har blivit allenarådande. Men man ska komma ihåg att diagnosen ges på subjektiva bedömningar. Första gången man fick skriva ut ADHD-medicinen var 1997. Nu skriver man ut medicinen till 5,5 procent av alla pojkar mellan 10 och 17 år. Vi vet att den egentliga förekomsten ADHD är fem procent av befolkningen i den årsgruppen. Och vi vet att omkring mellan 60 och 70 procent av dessa är betjänta av medicinering. Det borde alltså vara mellan 3 och 3,5 procent av pojkarna som medicineras, men är 5,5. Det är för mycket.
Fokus andra artiklar i ämnet