Tungt för Löfvens älsklingsprojekt
Det har gått fyra år sedan Socialdemokraterna klubbade beslutet att sprida den svenska modellen över världen. Mycket lite har hänt.
Redan då möttes Löfvenprojekttet Global deal av skeptiska röster och lite uppmärksamhet.
Vad den politiskt intresserade minns av s-kongressen i Göteborg 2013 är kompromissen om välfärdsvinsterna och att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.
Men att fyra heltidstjänster på UD är öronmärkta till uppdraget att marknadsföra Global deal kan också härledas till de där aprildagarna 2013.
– Jag vill att Sverige ska vara en ledande kraft för att skapa ett globalt handslag mellan arbete och kapital, sa Löfven i sitt kongresstal.
Det här var den era i svensk politik då Stefan Löfven gärna svängde sig med uttryck som innovationskatapulter och regionala inkubatorer. Han lät mer som en fackförbundsledare eller möjligtvis blivande näringsminister, än en statsministerkandidat.
Att den svenska modellen skulle exporteras gick de flesta förbi. Men till skillnad från många andra av Stefan Löfvens tidiga utspel levde det globala handslaget vidare.
Hösten 2016 kunde Stefan Löfven presentera Global deal i New York. Förvisso blev inte lanseringen så kändistät som den svenska regeringen hoppats, men att man lyckades ta idén utanför Sveriges gränser var ändå en framgång.
Syftet med projektet är en global satsning för social dialog och bättre villkor på arbetsmarknaden. I samarbete med OECD och ILO ska världens länder, som det heter på modern kanslisvenska, »lyfta frågan om partssamverkan« och den positiva effekt goda relationer på arbetsmarknaden kan ha på ett samhälle.
Hittills har intresset dock varit svalt. Efter ett år har 16 länder skrivit på. Bara tio företag, varav sex svenska, är med. Inga arbetsgivarorganisationer har hittills ställt sig bakom initiativet.
Inte ens de nordiska länderna är med. I EU är det utöver Sverige endast Österrike, Nederländerna och Belgien som har gått med i Global deal.
– Vi måste förklara mer vad det är, sa statsminister Stefan Löfven när han nyligen intervjuades i Arbetet.
Det land, företag eller organisation som går med har inga egentliga förpliktelser. Inga sanktioner väntar den som bryter mot intentionen i dokumentet. Det är inte mer riskabelt att gå med än att lajka något på Facebook.
Enligt kritikerna är just det problemet, att det är för luddigt. Andra befarar att Global deal ska konkurrera med redan existerande internationella samarbeten.
På Regeringskansliet menar man att projektet missförståtts. Tanken har aldrig varit att pracka på alla andra den svenska modellen, säger man, utan det handlar om sätta fokus på frågorna och utbyta kunskap och erfarenheter.
Nyligen firade Global deal ettårsjubileum och fler partners ska vara på väg in. Det pratas om ytterligare EU-länder, med Frankrike som det mest åtråvärda priset.
Det pratas också om när Sverige kan lämna projektet vidare. För Sveriges engagemang är inte evigt, planen är att någon redan etablerad internationell organisation ska ta över Global deal när det är flygfärdigt. Men det lär krävas fler handslag innan det är klart.
Läs mer
