Spotify är redo för Wall Street

Sedan starten 2006 har Spotifys grundare Daniel Ek och Martin Lorentzon övervunnit hinder efter hinder för att etablera Spotify i rollen som den globala musik­industrins räddare. I dag är deras skapelse den största musikströmningstjänsten i världen, med över 60 miljoner betalande prenumeranter. Tvåan Apple Music har bara hälften så många, enligt den senaste statistiken.

Och Spotify passerar snart nästa milstolpe. I slutet av september rapporterade Reuters, med hänvisning till källor nära bolaget, att Spotify väntas ansöka om notering på New York-börsen mot slutet av året, och att själva börspremiären kan ske under första kvartalet 2018. Spotify själva har gång efter gång avböjt att kommentera planerna, så också för detta reportage i Fokus.

Redan i våras framkom dock att Spotify har anlitat investmentbankerna Morgan Stanley, Goldman Sachs och Allen & Co som rådgivare inför en notering. Parallellt stärktes Spotifys styrelse med fyra externa tungviktare, bland andra Cristina Stenbeck och Shishir Mehrota, som tidigare var produktchef på internetkanalen Youtube.

När Spotify i augusti, efter två års förhandlingar, tecknade ett nytt mångårigt avtal med skivbolagsjätten Warner Music skrev de amerikanska affärstidningarna att den avgörande pusselbiten för en börsnotering fallit på plats. Tidigare i år tecknade Spotify liknande avtal – som reglerar intäktsfördelningen mellan Spotify, musikbolagen och artisterna – med två andra branschledare; Universal och Sony.

Ett viktigt hinder måste dock undan­röjas. Förra året lånade Spotify upp 8 miljarder kronor av ett amerikanskt konsortium. I villkoren ingick att långivarna skulle få rabatterade aktier vid en börsnotering, men det löftet kommer Spotify inte kunna hålla. Anledningen är att bolaget, enligt de planer som läckt ut, inte har för avsikt att genomföra någon nyemission i samband med noteringen. Det kan tyckas märkligt att det förlusttyngda bolaget inte tar tillfället i akt att ta in nya pengar när chansen finns, men det finns flera teorier kring varför Spotify väljer denna ovanliga väg.

En är givetvis att bolaget inte anser sig behöva mer kapital – Spotify har trots allt redan tagit in runt 20 miljarder kronor i riskkapital och konvertibellån sedan starten. En annan är att det i dagens lågränteklimat finns billigare sätt att finansiera verksamheten. Genom en så kallad direktlistning undviker dessutom Spotify arvoden på ett par miljarder kronor till investmentbanker och andra rådgivare, och enligt Fokus källor vill Daniel Ek inte göda Wall Street-bankerna mer än nödvändigt.

Dessutom ska han ha uttryckt ett närmast ideoligiskt argument; han önskar en mer demokratisk process, där alla som vill kan köpa aktier över börsen till det pris som marknaden sätter, i stället för att bankirernas största kunder får teckna aktier med rabatt.

Stalltipset är alltså att Spotify noteras på New York-börsen i början på nästa år – men redan nu pågår det handel i aktien via ett par mäklarfirmor. I branschmedier rapporteras att aktiekursen i denna så kallade gråhandel har rusat i takt med att börsnoteringsplanerna blir skarpare. På några månader har kursen gått från 1 800 dollar per aktie till 3 600 dollar i de senast kända transaktionerna. Baserat på dessa affärer ges bolaget ett värde på runt 130 miljarder kronor.

Mycket talar för att värderingen stiger än mer till börsdebuten, och Spotify kan mycket väl få ett värde i nivå med Sve­riges två största it-bolag, Ericsson och Telia. Deras börsvärde är 175 respektive 165 miljarder kronor.

Är det en rättvis värdering? Somliga investerare jämför Spotify med Netflix, som också är en global strömningstjänst – fast för film och tv-serier – som lever på prenumerationsintäkter. Netflix börsvärde är cirka 700 miljarder kronor, ungefär tio gånger bolagets omsättning i fjol. Med samma värderingsmetod skulle Spotify få ett värde på 250 miljarder kronor. Men jämförelsen haltar. Netflix är för det första lönsamt och för det andra har bolaget unikt innehåll som Netflix skapar själv, medan Spotify bara tillhandahåller samma musik som finns hos konkurrenterna.

Stora vinster kommer att realiseras genom börsintroduktionen. En rad risk­kapitalbolag, som svenska Northzone och Creandum, brittiska Wellington Partners, Hongkong-miljardären Li Ka-Shing och amerikanska Technology Crossover Ventures samt jätteförvaltaren Fidelity Investments, väntas sälja hela eller delar av sina innehav i samband med noteringen. Bland mindre delägare kan nämnas skivbolagen Sony BMG, Universal Music, Warner Music och EMI, samt Telia, som 2015 köpte 1,4 procent av aktierna i Spotify för en knapp miljard.

Men de största vinnarna är grundarna. Tillsammans pumpade duon in runt 80 miljoner kronor som startkapital till Spotify, pengar de tjänat från tidigare it-start ups, främst nätannonsbolaget Tradedoub­ler. Nu kommer återbäringen, och det rejält. Deras aktieinnehav gör dem goda för runt 15 miljarder kronor vardera, enligt de skattningar som gjorts.

Börsintroduktionen är dock endast ett etappmål. Det globala strömningskriget har bara börjat och konkurrensen är tuffast tänkbara. De amerikanska tech-giganterna Apple, Google och Amazon har alla lanserat egna musikströmningstjänster. Bland konkurrenterna finns också omtalade Tidal, som ägs av rapparen Jay-Z, samt franska Deezer.

Den globala marknaden för strömmad musik växte med 60 procent i fjol, men än så länge är det bara 4 procent av världens musikälskare som abonnerar på någon musiktjänst. Sverige är det land i världen där utveckligen kommit längst, med en penetration för strömmad musik på över 30 procent.

Vem går då vinnande ur strömnings­kriget? Frågan är felställd av två skäl. För det första är musik ingen »winner-takes-it-all«-marknad – de flesta bedömare är eniga om att det finns plats för en handfull stora aktörer. För det andra borde man i stället fråga: hur ska dessa aktörer tjäna pengar?

Spotify har genom åren fått kritik från artister, alltifrån Taylor Swift till Magnus Uggla, som anser sig få för dåligt betalt för sin musik. Men faktum är att bolaget skickar merparten av intäkterna till skivbolag, artister och upphovspersoner. Det som blir kvar räcker än så länge inte på långa vägar för att täcka kostnaderna.

Spotifys årsredovisning för 2016 visade att intäkterna ökade med 50 procent till nära 29 miljarder kronor. Men förlusten ökade ännu mer, den mer än fördubblades till över 5 miljarder. Kan ens Spotify bli lönsamt med rådande affärsmodell? Apple Musics chef Jimmy Iovine är tveksam.

»Jag tycker att Daniel Ek är en smart och talangfull kille, men marginalerna är för tunna. Kostnaderna är extraordinära, och de kommer bara att bli större«, sa Iovine nyligen i en intervju med amerikanska Billboard där framtiden för strömningsmarknaden diskuterades.

Iovine menar att det i längden inte räcker för en aktör att bara erbjuda samma musik­ som alla andra, oavsett hur många miljontals nya prenumeranter som flödar in. För att lyckas måste strömningstjänsterna erbjuda eget exklusivt innehåll. Apple, världens största och rikaste företag, lägger nu enorma resurser på att skapa mate­rial till sin strömningstjänst.

Och Spotifys ledning verkar ha dragit samma slutsats. Redan 2015 annonserade Daniel Ek att Spotify skulle satsa på rörligt innehåll, och samarbeten med tv-bolag som ABC, ESPN och Vice presenterades. Av det blev inget men nu arbetas febrilt på Spotifys kontor i New York och Stockholm med att ta fram egna format. Bland annat finns planer på att Spotifys inflytelserika hiphop-spellista Rapcaviar, som redan finns i live-form, även ska utmynna i ett tv-program. I oktober lanserade också Spotify sin första egna podcast, Equalizer, där svenska låtskrivar- och producentstjärnor berättar om livet bakom scenen.

Mycket står på spel. För Spotify må vara den mest använda appen på många mobiltelefoner och lockar ungefär en miljon nya betalande användare i månaden. Men alla är där för att lyssna på musik och det kanske inte räcker.