Näthandeln räddar skogsindustrin

Text:

Bild: PONTUS LUNDAHL/TT

Han satt ofta själv där uppe i skyarna, Fredrik Reinfeldt, och tittade ner på sitt Sverige. Ett land som till 70 procent utgjordes av skog. Gran, tall, björk. Allt utspritt på enorma arealer.

För statsministern bekräftade de vidsträckta ytorna att landet minsann hade plats till många fler invandrare än kritikerna medgav. Men han talade sällan om grönskans industriella potential. Det var det få som gjorde vid den tiden, knappt skogsbolagen själva. I takt med att tidningarnas prenumeranter valde bort pappersupplagor till förmån för digital text, sjönk efterfrågan på tidningspapper. Detta samtidigt som den starka kronan och oron i Europa lade sig som en våt filt över svensk export.

Pappersbruk lades ner och i tidningarna varnade skogsbolagen för ett virkesöverskott i de väldiga skogarna. Hur skulle de skulle överleva tills nästa volymprodukt uppenbarade sig?

Ungefär då, när oron var som störst, anades ett ljus i skogsmörkret. Det handlade om något så odramatiskt som förpackningar gjorda av papper. Kanske kunde ökningen man såg inom kartong och förpackningar agera motvikt till den negativa tidningstrenden, spekulerade analytikerna.

Förpackningssidans uppsving gick delvis att spåra till livsmedelsindustrin. Där noterades ett ökat intresse för förpackad mat samtidigt som allt fler livsmedelsföretag letade efter alternativ till plasten.

Det är en trend som fortsatt är stark, enligt Johan Dyrendahl, kommunikationschef på Billerudkorsnäs.

– Det ökar lavinartat i dag. Hållbarhet är en affärsdrivare för oss, framför allt gentemot just plasten, säger han.

En annan viktig faktor i förpackningsuppgången är den växande världshandeln, inte minst den på nätet. Samtidigt som Postnord och andra speditionsföretag vadar runt i högar av paket från Black Friday-hysterin, levererar pappersindustrin förpackningsmaterial som aldrig förr. En stor del av produktionen går till Kina. Där är tillverkningsindustrin större än pappersindustrin och när en stor del av exporten utgörs av skrymmande elektronikvaror krävs det rejäla kartonger.

– Då behöver man starka material av papper som vi tillverkar i Sverige och Finland, säger Ingrid Haglind, produktdirektör på Skogsindustrierna.

Enligt Skogsindustrierna ökade produktionen av förpackningsmaterial med i genomsnitt 4 procent under 2017 och totalt tillverkade industrin mer än 4 miljoner ton av det dyrbara skogsmaterialet. Den ökade efterfrågan har lett till att flera nordiska bruk, som tidigare tillverkade tryckpapper, nu har ställt om till förpackningsproduktion.

För Billerudkorsnäs innebär utvecklingen att bolaget nu genomför sina största investeringar på flera decennier: I Värmland investerar Billerudkorsnäs i en ny kartongmaskin värd 5,7 miljarder kronor och i Skärblacka i Östergötland går drygt en miljard till att stärka bolagets position på wellpappsmarknaden. Även skogsjätten Stora Enso gör investeringar i miljardklassen.

När Fredrik Reinfeldt landade med sitt plan vill han helst prata om möjligheterna inom tjänstenäringen. Det retade industrin – inte minst de som ett tag var nere för räkning, men långt ifrån utslagna.

– Jag skulle vilja säga så här: Han hade inte kunskap om hur stor skogsindustrin är och vad den betyder för svensk välfärd, säger Ingrid Haglind.