Lenin. Finland. 1917.
Han var 165 centimeter lång. Han vägde cirka 70 kilo, beroende på årstid, som han själv skriver. Han använde otaliga pseudonymer. En var herr Ivanov. En annan Herr Müller. I verkligheten hette han Vladimir Iljitj Lenin.
Lenins namn blöder illa av socialistiskt terrorblod. Men han var också Finlands befriare. Det är lite svårt att få det hela gå ihop. Men så här var det, ungefär.
I Zürich på våren 1917 satte sig Lenin på ett tåg som förde honom upp genom Europa. Resan gick via Berlin till Sassnitz och över till Trelleborg och Malmö och därifrån till Stockholm och Haparanda och sedan med slädar över till den ryska sidan och ner till Petrograd, dagens S:t Petersburg.
Lenin hade levt i landsflykt i ett par decennier. I februari 1917 hade den ryske tsaren Nikolaj II störtats från tronen. Det rådde oro och hungersnöd i Ryssland, krigströtthet. Lenin såg nu sin chans, med massiv ekonomisk hjälp från det tyska kejsardömet. Åt det ryska folket lovade han fred, bröd och land.
Lenin nådde Petrograd i april 1917. Den tyske befälhavaren på östfronten skickade genast ett telegram till Berlin. Där stod att Lenin nu agerar på önskat sätt, »nach Wunsch«.
I Ryssland betraktades Lenin som ett politisk hot. I juli ledde han en misslyckad statskupp. På sensommaren tvingades han fly till Finland, förföljd av polisspioner. I Finland hade han varit många gånger förr. 1905, exempelvis, möttes Lenin och Stalin första gången i Tammerfors. Där finns nu ett Leninmuseum.
År 1907 bodde Lenin som Herr Müller i Åggelby utanför Helsingfors, hemma hos systrarna Wiksten. Han sade sig vara en tysk geolog som skulle kartlägga kalkstensförekomsten i södra Finland. Systrarna Wiksten begrep att mannen ljög, men också de hade något emot tsarväldet.
I Helsingfors på sensommaren 1917 var Lenin herr Ivanov. Han bodde på olika adresser. På Tölögatan 46 nästan hela september. Hemma hos Arthur Blomqvist, som var lokförare. Hustrun Emilia kokade mat. Lenin levde ett spartanskt liv. Han läste böcker av Marx och skrev på sitt verk om staten och revolutionen. Han åt grönsaker, fisk, kalla ägg. Han drack te.
I början av oktober 1917 tog sig Lenin från Helsingfors österut till Viborg. Där stannade han i två veckor. I Helsingfors köpte han först en peruk i en affär på Kalevagatan. Han ville se ut som en 80-åring. Från Viborg fortsatte han till Petrograd. Där fullbordades oktoberrevolutionen. Det var den 7 november, enligt vår tideräkning.
Revolutionskaoset i Ryssland på hösten 1917 gav upphov till en ny republik, den finska. På kvällen den 15 november tog finska lantdagen över all den makt som tidigare tillkommit kejsaren och storfursten. Tre veckor senare följde den formella självständighetsförklaringen.
Finland firar sin frihet den 6 december men borde egentligen fira den 31 december. Eller kanske den 1 januari. På nyårsafton 1917 gav Lenin klartecken för självständighet. Nästa dag godkändes ärendet av folkkommissariernas råd. Namn som Leo Trotskij och Josef Stalin syns på papperet. Lenin själv var vid denna tid mest upptagen av krig och fred. Han trodde att Finland så småningom skulle krypa tillbaks till moder Ryssland och bli en i raden av socialistiska rådsrepubliker.
Det gick annorlunda. I Finland följdes självständigheten nästan genast av ett inbördeskrig. Mönstret för den blodiga terrorn hade satts på den ryska sidan av Vladimir Lenin, ibland också känd som herr Ivanov eller Herr Müller. <
Läs mer av Nils Eric Forsgård
Den politiska striden i Europa står mellan pessimism och optimism
