Vetenskapsåret 2017
Bild: TT
Svenskar i kunskapens tjänst
Två av våra internationellt mest välkända svenskar avled inom loppet av ett par veckor i början av året. Fotografen Lennart Nilsson gjorde världssensation när han publicerade sina fotografier av ett ofött foster tagna med titthålsfotografi inifrån en livmoder, »med vetenskaplig precision« som gjorde honom till hedersdoktor vid Karolinska Institutet. Lennart Nilsson avled 28 januari, 94 år gammal.
Professor Hans Rosling, läkare specialiserad på katastrofmedicin, var både känd och älskad för sina humoristiska föreläsningar om tillståndet i världen. Med pedagogiska diagram och jämförelser lyckades han få västvärlden att förstå att världen har förändrats och inte längre är uppdelad i i-länder och u-länder. Han förmedlade hopp om en bättre värld och brann särskilt för att att förklara att jordens befolkning måste fortsätta att öka innan den kan minska, eftersom de som redan är födda blir äldre än generationerna för dem, och att antalet födda barn per kvinna hör till de säkraste måtten på fattigdom och välstånd. Hans Rosling avled den 7 februari, 68 år gammal.
Nobelpriser
Albert Einstein verkar aldrig bli förlegad i nobelprissammanhang. Under årets prisceremoni i fysik stod han åter i centrum när Kit Thorne, Barry C Barish, Rainer Weiss prisades för att de år 2015 lyckades observera gravitationsvågor från två kolliderande svarta hål i en så kallad LIGO-detektor. Einstein var den som först förutsåg att gravitationsvågor måste finnas, redan i början av förra seklet, men kunde då inte bevisa det. De observerade gravitationsvågorna uppstod ännu längre tillbaka, närmare bestämt för 1,3 miljarder år sedan.
Bananflugor är en annan nobelprisklassiker som i år kom till heders igen.
Amerikanerna Jeffrey Hall, Michael Rosbash och Michael Young tilldelades priset för fysiologi eller medicin för att ha isolerat den gen i bananflugan som styr flugans dygnsrytm och hur processen för detta urverk ser ut. De har sedan kunnat visa att denna biologiska klocka fungerar på liknande sätt i många flercelliga organismen, däribland i oss människor.
Schweizaren Jacques dubochet, tyskamerikanen Joachim Frank och britten Richard Henderson har tagit biokemin in i en ny era med sin utveckling av kryoelektronmikroskopi så att vi enklare kan avbilda biomolekyler, »en cool mikroskopiteknik«, enligt kungliga vetenskapsakademin, som som revolutionerar våra möjligheter att studera livets beståndsdelar. För detta delar de på kemipriset.
Psykologi
Nya rön visar att hjärnan tar stryk av den ständiga uppkopplingen. I april i år publicerade fyra forskare vid universitetet i Chicago, Adrian Ward, Kristen Duke, Aylet Gneezy och Maarten W. Bos, en studie i Journal of the Association for Consumer Research, som visade att smartphoneanvändning orsakar en veritabel brain drain hos människor. Ju mer beroende vi är av att kolla telefonen, desto sämre fungerar vi kognitivt, visade forskarna
I en annan studie, publicerad i april i år, med titeln »The Effects of Cell Phone Use and Emotion-regulation Style on College Students’Learning« , visade forskarna att ju mer reglerat mobiltelefonanvändningen är i skolan, desto bättre presterar eleverna, och desto bättre mår de. Så fort telefonerna fick användas , eller bara vara i närheten, vid lösning av uppgifter sjönk elevernas resultat markant.
Klimat
Tre tropiska Atlantstormar härjade inom loppet av en enda månad under augusti och september, Harvey, Irma och Maria, och kostade hundratals människor livet och förstörelse för åtskilliga miljarder dollar i bland annat Puerto Rico, Kuba, Mexiko och Texas. Under december kämpade brandmän med att ta kontrollen över sex olika storbränder som samtidigt härjade Kalifornien. Torka och kraftiga ökenvindar förvärrar situationen. Det är inte ovanligt med storbränder i den torra staten Kalifornien och den största branden, Thomas, i södra Kalifornien är hitintills den tredje största i omfattning, men det som är nytt är att den brandfarliga säsongen numera sträcker sig ända in i december och januari. Tidigare blåstes brandfaran över i november.
Kaliforniens tygellösa bränder är bara de senaste i en lång rad storbränder runtom i världen i år. I Portugal, avled 64 personer i mitten av juni när en gigantisk skogsbrand förstörde stora arealer i centrala delar av landet. Inom EU har nästan 1700 skogsbränder rasat i år, däribland i Italien, Spanien och Kroatien, enligt European Forest Fire Information System, vilket är mer än dubbelt så många som snittet för hela det tidigare decenniet.
Samtidigt konstaterade amerikanska National Snow and Ice Data Center att issmältningen i Arktis är betydligt värre än befarat. Havsisen i november månad har minskat i omfattning i Arktis i en stadig och obruten nedåtgående trend sedan 1978 (bild nedan), men forskarna var i år särskilt tagna av isnivån i Tjuktjerhavet åter var rekordlåg.
År 2017 blev en dyster illustration av den typ av effekter och katastrofscenarier som klimatforskare har varnat för sedan slutet av 1990-talet.
AI
Den artificiella intelligensen har tagit snabbare kliv framåt de senaste två åren än forskarna varit beredda på. Senast var det en helt ny sorts schackdator som med hjälp av teknik för djupinlärning bara behövde fyra dagars träning på att spela schack mot sig själv för att sedan slå – nej, inte slå utan krossa! – den bästa schackdator som människor har lyckats programmera med 1400 år av samlad mänsklig schackexpertis.
Och nu regnar miljarderna över AI-forskningen över hela världen.
Knut och Alice Wallebergs stiftelse gav i november 1 miljard kronor till forskning inom artificiell intelligens inom KTH.
Två ledande AI-forskningsinstitut, IBM och MIT, satsar i runda slängar 2 miljarder kronor på ett tioårigt forsknings med mer än 100 inblandade forskare som ska samarbeta i AI-laboratoriet Watson.
Googles AI-bolag DeepMind satte sprätt på nästan 2 miljarder dollar förra året.
Och i Kina antog partiet en 12-årsplan som ska göra Kina världsledande inom AI fram till 2030.
Tjernobyl begravdes
Medan Nordkorea fortsatte att testa och förbättra sin kärnvapenförmåga så rullade man i Ukraina på den 110 meter höga och 36000 ton tunga bågkonstruktionen i stål över den förstörda Tjernobylreaktor 4, drygt 30 år efter kärnkraftshaveriet 1986.
Den nya sarkofagen, som stod klar i oktober, ersätter den tillfälliga ingjutning som gjordes på 1990-talet. Den tog sju år att bygga och uppges ha kostat 1,5 miljarder euro. Inkapslingen beräknas säkra området i åtminstone 100 år, vilket alltså ger en kostnad om 150 miljoner kronor per år för att skydda omgivningen från den radioaktiva strålningen från en enda gammal havererad sovjetisk reaktor.
Rymdstädare
Människan skräpar inte bara ner jorden och världshaven på ett vis som påverkar livet för biologiska organismer här, vi har också lyckats besudla rymden runt vår planet. Med ett fångstnät och en liten harpun har städsatelliten RemoveDebris utformats för att samla in en del av den halv miljon skräprester som cirklar runt och riskerar att skada satelliter och skymma sikten mot världsalltet.
Satelliten RemoveDebris förbereddes under året, men uppskjutningen försenades till 2018. När satelliten är full med skrot störtar den mot jorden för att brinna upp i atmosfären.
Läs mer årskrönikor av Fokus:
