Ågren: Var det en relevant åtgärd att sparka mig?
Bild: FREDRIK PERSSON/TT
Maria Ågren, generaldirektör på Transportstyrelsen, som i januari förra året fick sparken av regeringen sedan hon delgavs misstanke om brott. I juli fick hon ett strafföreläggande för vårdslöshet med hemlig uppgift uppfattade aldrig att hon bröt mot lagen. Därför ligger i tvist med staten.
– Jag vill att frågan prövas. Var det en relevant åtgärd att avskeda mig?
Det berättar hon i en intervju i Dagens Nyheter, tidningen som i somras avslöjade att Transportstyrelsen outsourcat sin IT-drift till Tjeckien och Serbien och att känsliga uppgifter därmed lår oskyddade. Scoopet ledde till regeringskris och ministeravgångar.
– Det har varit en turbulent och jobbig tid, säger Ågren, men också lärorikt. Det var mitt i semestern. Först handlade det om att ta hand om min omgivning och min familj och tala om läget för dem. Jag tänkte också mycket på hur medarbetarna på Transportstyrelsen hade det och hur utsatta de blev.
En av Ågrens första uppgifter som generaldirektör på Transportstyrelsen i mars 2014 blev att slutföra upphandlingen och teckna ett mångmiljonkontrakt med IBM. En rad problem uppdagades när det visade sig att driften skulle skötas från bland annat Tjeckien och Serbien. Säkerhetsprövningen av de utländska tekniker som skulle sköta driften drog ut på tiden. Därmed fanns en risk att Transportstyrelsens register skulle stå utan driftleverantör eftersom det dåvarande avtalet redan hade sagts upp. Det skapade press på Transportstyrelsens ledning. Ågren beslutade om då om avsteg från flera lagar, och för att säkerställa att projektet inte försenades gav hon de utländska teknikerna full tillgång till hemlig information, trots att de inte var säkerhetskontrollerade, och undertecknade beslut om »avsteg från gällande lagstiftning & Transportstyrelsens riktlinjer».
– Vi hade kommit till ett läge när situationen var ganska svår, berättar hon för DN:s Kristoffer Örstadius. Tidsplanen var kort och vi skulle leverera. Det blev problem med de säkerhetsåtgärder som behövde göras. Projektet tenderade att sakta in och höll på att stanna av. Då fick jag möjligheten att göra det som jag såg som en dispens från de rutiner vi hade. Det var för att vinna tid och komma i kapp med säkerhetsprövningar, samtidigt.
På frågan hur hon reagerade när hon såg rubriken på avstegsbeslutet om att hon skulle göra »avsteg från gällande lagstiftning», svarar Ågren:
– Jag reagerade på att det inte var normalt, att det inte var standard. I viss lagstiftning får man göra dispenser och undantag om man gör det under kontrollerade former. I annan lagstiftning får man inte göra det. Jag hade inte tillräcklig kompetens om lagstiftningen specifikt för att se om det gick i det här fallet eller inte.
Hon stämde inte av beslutet med någon jurist.
– Jag uppfattade inte det som att jag bröt mot lagen. Jag uppfattade det som att jag gav dispenser. Alternativet hade varit att försena projektet med risk för att det skulle skapa stora störningar i samhällsuppdraget.
Ågren berättar i DN-intervjun att det först var 2016, efter att ha träffat Säkerhetspolisen, som hon informerade regeringskansliet.
Hon säger att kontakterna med regeringskansliet påverkade henne att fatta besluten om avsteg från lagstiftningen.
– Det påverkade bedömningen av hur angeläget det var att landa projektet.
– Det viktigaste, säger Maria Ågren, är inte att söka syndabockarna utan att faktiskt fundera på vilka lärdomar man kan dra av det som har hänt, så att man inte fastnar i vem som gjorde rätt eller fel. Genom att dra lärdomar kan man istället fundera på hur man kommer vidare och se till att saker inte händer igen.
Läs mer:
Veckans Fokus: Hultqvist – i försvarsställning
Ågren avskedas från regeringskansliet
